Sedan en tid tillbaka har det börjat talas om Sverige ekonomi som den svenska tigern. När det talas om tigrar i samband med ekonomi börjar varningsklockorna att ringa. Senast några ekonomier kallades för tigrar var väl Estland som var "den baltiska tigern" och Irland som var "den keltiska tigern". Ingen talar längre om dem som tigrar.
Hushållens konsumtionsutgifter stod för det största bidraget till BNP-ökningen och den konsumtionen ökade med 4,3 procent. Samtidigt ska vi inte glömma nyheten i fredags att hushållens lån ökade i en årstakt av 7,7 procent. Visserligen något lägre än tidigare, men fortfarande en snabb ökning. Det innebär i klartext att Sveriges hushåll till en viss del lever på lånade pengar. Den dag hushållens lån inte längre ökar så rycks en stor del av den beramade BNP-tillväxten undan. Tigern kan lätt springa och gömma sig i djungeln.
SvD:s Leif Petersen skriver.
Kommer tillväxttakten att fortsätta? Nej.Hans utgångspunkter för det nekande svaret är dock annorlunda än mina, men det är väl värt att påminna om att så här stark tillväxttakt i ekonomin inte är hållbar i längden. Risken finns dock att de starka siffrorna driver på både lönekrav och inger allmänheten en tro att allt är frid och fröjd, trots att nästa finansiella storm lurar runt hörnet.
Glädjande i BNP-statistiken är att antalet sysselsatta ökar, liksom antalet arbetade timmar.
En av grunderna i "den svenska tigern" är den bostadsbubbla vi har och alla dess följdeffekter på olika delar av ekonomin. Idag har finansminister Anders Borg, riksbankschefen Stefan Ingves, Finansinspektions chef Martin Andersson och finansmarknadsminister Peter Norman frågats ut om bostadsbubblan av Riksdagens finansutskott. De tycker inte att det är någon bubbla. Nähä. Där går våra åsikter isär. Vi får väl se hur det låter om något år.
Samtidigt kan vi konstatera att den svenska tigern ligger granne med en norsk. I Norge har bopriserna stigit 9,2 procent på ett år. De ligger nominellt 11,9 procent över augusti 2007, men inflationsjusterat 1,6 procent under. Sett sedan starten i mitten av 1990-talet är dock den norska bostadsbubblan större. Detta samtidigt som Norges oljeproduktion stadigt minskar - ner 4% mellan 2009 och 2010. Oljeproduktionen från alla Nordsjöländerna minskar i en årstakt av omkring 8,6%, vilket ASPO Sverige tipsar om idag.
Läsaren "M P" tipsar om att Konjunkturinstitutets generaldirektör
Mats Dillén svarade på frågor i en chatt på DN idag. Såhär gick en av frågorna:
Martin: Kommer inte den snabba ökningen av reporäntan ge en extrem uppstannande effekt på tillväxten. För anledningen varför vi haft en sådan kraftig tillväxt är väl framförallt för att räntorna har varit så låga?Dillén säger alltså rent ut att en av anledningarna till vår "tigerkonsumtion" är de låga räntorna.
Mats Dillén: Hej Martin, det är sant att en av anledningarna till att vi nu har en stark tillväxt är de låga räntorna. Räntorna behöver successivt höjas framöver för att tillväxten inte ska bli för hög och leda till en överhettning i ekonomin. Jag tror att de flesta hushåll har insett att räntorna kommer att stiga. Därför kommer konsumtionstillväxten kunna fortsätta att utvecklas i god takt, bl.a. genom att hushållen minskar något på sitt höga sparande.
Inlägg
Ekonomerna är lyriska över BNP utvecklingen. Jag vet inte hur någon kan vara glad över att våran ekonomi växer med ökad konsumtion av bilar, hemelektronik, samt högre bränsle och elkostnader...
SvaraRaderaOch att konsumtionen hålls igång av ökad belåning tycker iaf jag inte är hållbart i längden.
O vem kan glömma de asiatiska tigerekonomierna?
SvaraRadera"Det var hushållens konsumtion som gav det allra största bidraget." enligt SCB.
SvaraRaderaDet finns ingen välfärd utan lönsam produktion och produktiva investeringar.
100,000 nya svenskar varje år är drömläge för konsumtionsökning. SCB säger i sina långtidspronoser att invandringen bör öka till 300,000 per år för att inte försörjningskvoten (=välfärden) skall försämras.
Den allmäna välfärden har aldrig kunnat finansieras. Den skuldsätter framtida generationer och kör slut på den nu sysselsatta generationen. BNP ökar på grund av ökad konsumtion och finansieras via invandringspolitiken och villabelåning.
Hmm, hur kan Sverige som har en sådan exportberoende ekonomi ha 7% tillväxt när så många länder i omvärlden genomgår en djup ekonomisk kris, t ex USA och många länder i Europa? Håller detta i längden? Knappast.
SvaraRaderaMed denna tigerekonomi känns det som säkert att det blir en rejäl krasch snart, skulle tippa strax innan sommarn. Är det läge att låsa fast räntan på bostaden ett år? Lånet ifråga inte så stort. just nu har jag 3,64% på ettåringen och samma på 3 månadersräntan. Banken i fråga är handelsbanken vet inte hur det ser ut på andra banker. Det är väl inte riktigt bra när räntorna är på samma nivå? Flute, tror du att riksbanken kommer att sänka räntan så snabbt som sist det kraschade?
SvaraRadera/Mats
Ökade levnadskostnader må öka BNP men det ökar då inte välfärden.
SvaraRaderaDe höga råvarupriserna måste snart göra avtryck på inflationen, och då kommer det inte att bli några låga räntor framöver.
SvaraRaderaVad är det du vill säga?
SvaraRaderaSvammel hit och dit, det är väll ingen som tror på dessa löjligt höga tillväxtsiffor i det långa loppet. Någon "idiot" bland dina beundrare tycker det inte är bra när folk konsumerar. Det säger allt om verklighetsuppfattning och förvirrade åsikter.