Svensk kontra irländsk skuldbubbla

Bloggrannen Cornucopia presenterade idag ett diagram över den svenska skuldbubblan, vilket fick mig att leta upp dessa data hos SCB och sammanställa mina egna diagram. Jag har istället för att ta de absoluta skulderna valt att presentera dem som andel av BNP. Först ett diagram över skulderna med varje sektor för sig. Jag har här summerat lån, certifikat och obligationer, men har hoppat över koncernlån, pensionsskulder och bankernas inlåning samt allt som jag räknat som kortsiktiga krediter (korttidslån, handelskrediter och obetalda utgifter).

Den offentliga sektorns skuldsättning har som ni ser sjunkit mot BNP, medan hushållens skuldsättning ökat. De icke-finansiella företagens skulder har gått mer i vågrörelser med konjunkturen. De finansiella företagen (banker med flera) kan man fundera på om man skulle ha med i diagrammet, då det blir lite dubbelräkning. (Hushållens bolån motsvaras av bostadsobligationer utgivna av bankerna.)

Summerar man alla sektorerna på varandra ser det ut som nedan.

Räknar vi bort de finansiella företagen ligger alltså skulderna totalt på drygt 200 procent av BNP. Bara statsskulden i Japan ligger på nästan så mycket och totala skuldsättningen (förutom finansiella företag) i Japan ligger på drygt 360 procent av BNP. Japan är på ett sätt rimligt att jämföra med då landet liksom Sverige har ett exportöverskott.

Tittar vi istället på Irland, som jag skrev om tidigare idag ser det ut så här.

De icke-finansiella företagens lån toppade på Irland på nästan 150 procent av BNP år 2009, mot en topp på runt 90 procent av BNP i Sverige. Hushållens lån ligger på Irland på nästan 120 procent av BNP, mot "bara" drygt 80 procent av BNP i Sverige. Total skuldsättning för Irlands stat, hushåll och icke-finansiella företag ligger på drygt 350%, alltså i klass med Japan. Vi kan alltså troligen anse att Sverige kommer att klara sig lindrigare undan då vår kreditbubbla spricker jämfört med hur det gått för Irland.

Apropå sprickande kreditbubblor är Nicole Foss på föreläsningsturné i Sverige. Läs Cornucopias intryck från föreläsningen i Göteborg igår och Osunts intryck från föreläsningen i Malmö i förrgår. Jag har tyvärr inte möjligthet att gå på Nicoles föreläsningar i Stockholm i morgon, men det hon säger är ju inget överraskande för mig.

Vad gäller den offentliga sektorns skulder i Sverige påpekar Ylven i en kommentar på Cornucopias inlägg att kommunernas pensionsåtaganden före 1998 inte finns med där.

Efter ett beslut om ändring av god redovisningssed i kommuner och landsting för ett antal år sedan, redovisas anställdas intjänade ännu ej utbetalade pensioner fram till 1997 som en ansvarsförbindelse. Skälet till denna redovisningsförändring stod huvudsakligen att finna i att skulden blivit så stor att den i många kommuner kom att orsaka en balansräkning med ett redovisat negativt eget kapital. En borttagning av denna skuld från kommunernas och landstingens balansräkningar gav skenet av en ekonomi i balans och sköt bekymmersamma besparingar på framtiden.

Ylven tipsar också om den sammanställning över kommunernas soliditet som tidningen Dagens Samhälle gjort (inklusive pensionsåtaganden före 1998).

Men så ser det ut överallt. De flesta stater i världen har jättelika ofinansierade pensionsåtaganden.