2011-03-29

Svensk kontra irländsk skuldbubbla

Bloggrannen Cornucopia presenterade idag ett diagram över den svenska skuldbubblan, vilket fick mig att leta upp dessa data hos SCB och sammanställa mina egna diagram. Jag har istället för att ta de absoluta skulderna valt att presentera dem som andel av BNP. Först ett diagram över skulderna med varje sektor för sig. Jag har här summerat lån, certifikat och obligationer, men har hoppat över koncernlån, pensionsskulder och bankernas inlåning samt allt som jag räknat som kortsiktiga krediter (korttidslån, handelskrediter och obetalda utgifter).
Den offentliga sektorns skuldsättning har som ni ser sjunkit mot BNP, medan hushållens skuldsättning ökat. De icke-finansiella företagens skulder har gått mer i vågrörelser med konjunkturen. De finansiella företagen (banker med flera) kan man fundera på om man skulle ha med i diagrammet, då det blir lite dubbelräkning. (Hushållens bolån motsvaras av bostadsobligationer utgivna av bankerna.)

Summerar man alla sektorerna på varandra ser det ut som nedan.
Räknar vi bort de finansiella företagen ligger alltså skulderna totalt på drygt 200 procent av BNP. Bara statsskulden i Japan ligger på nästan så mycket och totala skuldsättningen (förutom finansiella företag) i Japan ligger på drygt 360 procent av BNP. Japan är på ett sätt rimligt att jämföra med då landet liksom Sverige har ett exportöverskott.

Tittar vi istället på Irland, som jag skrev om tidigare idag ser det ut så här.
De icke-finansiella företagens lån toppade på Irland på nästan 150 procent av BNP år 2009, mot en topp på runt 90 procent av BNP i Sverige. Hushållens lån ligger på Irland på nästan 120 procent av BNP, mot "bara" drygt 80 procent av BNP i Sverige. Total skuldsättning för Irlands stat, hushåll och icke-finansiella företag ligger på drygt 350%, alltså i klass med Japan. Vi kan alltså troligen anse att Sverige kommer att klara sig lindrigare undan då vår kreditbubbla spricker jämfört med hur det gått för Irland.

Apropå sprickande kreditbubblor är Nicole Foss på föreläsningsturné i Sverige. Läs Cornucopias intryck från föreläsningen i Göteborg igår och Osunts intryck från föreläsningen i Malmö i förrgår. Jag har tyvärr inte möjligthet att gå på Nicoles föreläsningar i Stockholm i morgon, men det hon säger är ju inget överraskande för mig.

Vad gäller den offentliga sektorns skulder i Sverige påpekar Ylven i en kommentar på Cornucopias inlägg att kommunernas pensionsåtaganden före 1998 inte finns med där.
Efter ett beslut om ändring av god redovisningssed i kommuner och landsting för ett antal år sedan, redovisas anställdas intjänade ännu ej utbetalade pensioner fram till 1997 som en ansvarsförbindelse. Skälet till denna redovisningsförändring stod huvudsakligen att finna i att skulden blivit så stor att den i många kommuner kom att orsaka en balansräkning med ett redovisat negativt eget kapital. En borttagning av denna skuld från kommunernas och landstingens balansräkningar gav skenet av en ekonomi i balans och sköt bekymmersamma besparingar på framtiden.
Ylven tipsar också om den sammanställning över kommunernas soliditet som tidningen Dagens Samhälle gjort (inklusive pensionsåtaganden före 1998).

Men så ser det ut överallt. De flesta stater i världen har jättelika ofinansierade pensionsåtaganden.

11 kommentarer:

  1. Tyngdpunkten i den irländska ekonomin har under senare år förskjutits från jordbruk till industri och finansiella tjänster. Det har lett till att landet fått världens näst högsta BNP per capita efter Luxemburg (2006). Eftersom en betydande andel av investeringarna genomförts av utländska företag är BNI lägre än BNP, då faktorinkomster i form av vinster skickas utomlands. En utdragen högkonjunktur har mattats av under senare tid, bland annat till följd av en pågående internationell finansiell kris.

    SvaraRadera
  2. Den irländska ekonomin har under senare år förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar. Den ekonomiska tillväxten på Irland var i genomsnitt 10% mellan 1995-2000 (vilket är exceptionellt högt) och 7% mellan 2001 och 2004. Industri, vilket svarar för 46% av BNP, ungefär 80% av exporter och 29% av arbetskraften har nu tagit platsen som landets ledande ekonomiska sektor.

    SvaraRadera
  3. Ekonomin kände av den ekonomiska nedgången under 2001, särskilt den högteknologiska exportsektorn – tillväxten inom det området blev nästan halverad. Tillväxten av BNP fortsatte att vara relativt robust, mellan 2001 och 2002 steg den med 6%, 2004 med 4% och under 2005 med 4.7%.

    SvaraRadera
  4. Det där fattar jag inte. Om man förut redovisade den som en ansvarförbindelse så påverkade den ju inte eget kapital. Det skall stå "efter 1998 inte finns med där" va?

    SvaraRadera
  5. Irlands klimat är milt och fuktigt (maritimt). Medeltemperaturen (dygnsmaximum) i Limerick ligger på plus 4-7 grader i januari och plus 14-16 (dygnsmaximum) i juli. Sommaren är den torraste årstiden och vintern den regnigaste, men det regnar regelbundet under årets alla månader.

    SvaraRadera
  6. Irlands befolkning är av keltiskt ursprung. De kelter som bor på Irland är ett av de keltiska folk som tagit flest omvägar under sin vandring. Från hemlandet i nuvarande Tyskland, Österrike så vandrade de ner till iberiska halvön där de blandade sig med ibererna och skapade då kelt-ibererna.

    SvaraRadera
  7. Vad har kommentar "08:11" och "09:40" med att Irland har hög skuldsättning gentemot BNP, eller inlägget i det hela?

    SvaraRadera
  8. Ekonomin kände av den ekonomiska nedgången under 2001, särskilt den högteknologiska exportsektorn – tillväxten inom det området blev nästan halverad. Tillväxten av BNP fortsatte att vara relativt robust, mellan 2001 och 2002 steg den med 6%, 2004 med 4% och under 2005 med 4.7%.

    SvaraRadera
  9. Flute, när bubblen sprack på irland i 2007, låg skulderna totalt på drygt 220 procent av BNP.
    BNP har sjukit med 20+% sedan dess och det har ökat skulderna till BNP ration till 350%.

    SvaraRadera
  10. Jim Dowling:
    You're damn right! Tack för att du påminde mig...

    SvaraRadera
  11. Intressant artikel av Ellen Brown om en stor fördel som japsen har. Staten äger och styr absolut största banken, varför de kan hålla extremt låg ränta. Det är alltså inte bara skuldens procentuella storlek man skall titta på.

    http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=24077

    /Freddy

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.