Greklands banker på sista versen?

I förra veckan ville Lars Feld, rådgivare till den tyska regeringen i ekonomiska frågor, skriva ner Greklands statsskuld med hälften. Den nedskrivning med en femtedel som ingår i det ännu ej sjösatta senaste stödprogrammet räcker inte enligt Feld.

Inte nog med att stödprogrammet från i somras inte är tillräckligt, dessutom riskerar paketet att stjälpas av att exempelvis Finland (och kanske även andra euroländer såsom Nederländerna och Österrike) vill ha säkerheter för lånen. Paketet måste också igenom det tyska parlamentet den 7 september.

Räntorna på den grekiska statsskulden är på nya absurda rekordnivåer. Idag ligger marknadens ränta på tioåriga grekiska statsobligationer på 18 procent och på tvååriga på 45,7 procent. Det är katastrofalt för de mest exponerade bankerna, alltså de grekiska, som enbart överlever genom att vara uppkopplade mot ECB:s hjärtlungmaskin.

Samtidigt kommer uppgifter om att grekiska banker nu har börjat få ont om säkerheter som kan användas för att finansiera sig med lån från Europeiska centralbanken (ECB), vilket inneburit att bankerna i veckan börjat använda en tidigare orörd grekisk krisfond, som beskrivits som en sista finansiell utpost för bankerna.

ZeroHedge skriver (min översättning):

Genom ett drag som beskrivs som "det sista försvaret för grekiska banker", aktiverade det ansatta landets centralbank Emergency Liquidity Assistance (ELA) (likviditetsstöd i nödlägen) för första gången i onsdags.

Telegraph skriver:

Även om det gjordes diskret, kom nyheten ut att Aten hade öppnat fonden och var en av faktorerna som skakade marknaderna i Europa. [...] ELA utformades som europeiska regler för att tillåta ländernas centralbanker att tillhandahålla likviditet till sina egna banker när de får slut på säkerheter av tillräcklig kvalitet för att kunna användas mot Europeiska centralbanken (ECB). Det är ett obskyrt verktyg som är menat att vara tillfälligt och en av de sista livlinorna för skuldsatta banker. [...] Genom att acceptera en lägre nivå på säkerheter ska ELA i teorin vara Greklands ansvar, men eftersom den grekiska staten överlever på eurozonens räddningspaket och grekiska banker är beroende av ECB-finansiering, så backas dessa lån i praktiken upp av eurozonen. Utlåningsvillkoren och andra detaljer är hemliga.

Finansiella insikter skriver:

Nödfonden är den sista utvägen som en centralbank i euro-området har om landets banker är i akut behov av likviditet för att inte gå under och har tidigare bara använts i Irland, där landets banker snabbt blev beroende av den.

Förra helgen fick den lilla grekiska banken Proton nödhjälp på 50 miljoner euro från landets fyra största banker (National Bank of Greece (NBG), Alpha Bank, EFG Eurobank och Piraeus Bank) för att undvika en uttagsanstormning och för att inte skapa mer osäkerhet i det grekiska banksystemet. Det är nämligen redan en likviditetskris på gång för landets banker då 10 miljarder euro i statliga insättningar ska tas ut de närmaste veckorna för att betala av förfallande skulder och stabilitet är då viktig.

Proton har nyligen fått sin styrelse och ledning utbytt av centralbanken efter att man upptäckt ett jättehål i balansräkningen. Grekiska staten gjorde också en nödinsättning på 100 miljoner euro till Proton, men banken kunde inte betala tillbaks 70 miljoner av dessa efter att många insättare tagit ut sina pengar ur banken. Detta efter att störste ägaren Lavrentis Lavrentiadis misstänks för förskingring och pengatvätt. Mer än 30 procent av bankens 850 miljoner euro i utlåning lär bestå av lån till företag under hans kontroll - företag som dessutom har knackig ekonomi. Finansminister Evangelos Venizelos har kritiserats av oppositionspolitiker för att han godkände 100-miljonerslånet till Proton trots en lag som förbjuder staten från att sätta in pengar i banker med finansiella problem. Vilken soppa! Förutom grekiska statsobligationer är troligen grekiska bankers balansräkningar fyllda med mycket annan problematisk utlåning.

Idag kommer så nyheten att två av Greklands största banker, Alpha och Eurobank, ska gå samman och därmed bilda sydöstra Europas största bank. De går därmed om Greklands största bank NBG och blir ännu mer "för stor för att få falla" (tillgångar på 70 procent av landets BNP). Grekiska bankaktier rusar hejdlöst på nyheten, om än från bottennivåer. Även döda katter studsar när de slår i marken. I fredags noterade Atenbörsen sin lägsta nivå på nästan femton år, men har idag gått upp med över 14 procent.

Qatar Investment Authority (QIA) äger redan 5 procent av Alpha och väntas öka sin andel i den sammanslagna banken till 17 procent. Sammanlagt väntas ett kapitaltillskott på 1,75 miljarder euro genom bland annat nya aktier. Man lyckas alltså pungslå investerare på ännu lite mer kapital för att skjuta upp den oundvikliga grekiska kollapsen ett tag.

Är det verkligen någon som tror att det handlar om annat än att flytta om däcksstolarna på Titanic innan skutan sjunker?

En annan greklandsnotis från förra veckan - "Grekerna trötta på att bestraffas":

En skatt på finansiella transaktioner skulle ge välkomna inkomster för att främja tillväxten i Europa, anser Greklands utrikesminister Stavros Lambrinidis. I framtiden vill han se mer finanspolitisk samverkan i euroområdet och hoppas att euroobligationer införs.

Önsketänkande att övriga Europa ska finansiera Greklands underskott på detta sätt och dessutom alldeles för sent, då Greklands kollaps lär komma innan man hinner dra ett beslut om euroobligationer genom den politiska långbänken.

Intressant är att enligt finansminister Evangelos Venizelos kanske inte Grekland återgår till ekonomisk tillväxt under år 2012. Att växa sig ur skuldproblemen var tanken. Utan BNP-tillväxt faller alla räddningspaketen ihop, då minskande BNP ger lägre skatteinkomster och sabbar statsbudgeten.