De senaste dagarna har vi kunnat läsa om hur Makedonien försökt stoppa flyktingar vid gränsen mot Grekland. Idag tog makedonska gränspoliser till tårgas och chockgranater för att försöka stoppa flyktingarna, men de flesta verkar ha kommit förbi, eftersom det är svårt att kontrollera en desperat folkmassa på flera tusen personer. Förhållandena vid gränsen mellan Grekland och Makedonien har varit svåra, då flyktingarna tvingats sova under bar himmel och det har regnat.
Eftersom Grekland befinner sig i en egen ekonomisk kris vill de flesta flyktingar vidare och tar sig på olika vis genom Makedonien och Serbien för att till slut nå Schengenområdet i Ungern. (I och för sig tillhör även Grekland Schengenområdet, men har inte landgräns mot något annat Schengenland.) Ungern håller dock på att sätta upp ett stängsel på gränsen mot Serbien för att stoppa flyktingflödet. När detta stängsel blir färdigt finns risken att vi får se desperata scener även där.
En kommentator på bloggen har redan tidigare i år berättat om hur han har sett strömmar av flyktingar som vandrar till fots genom Serbien, så flyktingströmmen är ingen nyhet, bara det att proportionerna har ökat.
De grekiska öarna nära Turkiet (Kos, Lesbos med flera) har också fått ta emot ökande flyktingströmmar den senaste tiden och grekiska staten har tvingats hyra in extra färjor för att frakta dessa till fastlandet för att avlasta öarna. Sedan början av året har 160 000 flyktingar kommit till Grekland. Italien, som tidigare varit i fokus, har endast tagit emot 103 000. Båtresan från Turkiet till Grekland är betydligt säkrare än från Nordafrika till Italien, då avståndet från turkiska fastlandet till de närmaste grekiska öarna endast är några kilometer. Bara den senaste veckan har nästan 21 000 flyktingar kommit till Grekland.
Det är nu två världar som krockar på de grekiska öarna. Charterturisternas semestervärld och flyktingarnas desperata värld. Jag har läst några artiklar om hur turister som sett eländet nu hjälper flyktingar. Men i längden kommer situationen inte att hålla. Det kommer nämligen alldeles för många flyktingar till de grekiska öarna för att de ska kunna hanteras. Det går helt enkelt inte tillräckligt många färjor till fastlandet för att kunna ta flyktingarna. Frågan är hur länge det dröjer innan situationen urartar.
Och så får vi se hur situationen utvecklas vid gränserna mellan Grekland, Makedonien, Serbien och Ungern. Jag har ännu inte läst något om någon officiell reaktion från Serbien, men det är nog bara en tidsfråga med tanke på hur Ungern och Makedonien reagerat.
Det vi inte ska glömma är dock att det fortfarande bara är en rännil av flyktingarna från det brutala kriget i Syrien som når Europa - i Turkiet finns idag hela två miljoner flyktingar! Alla som kan försöker självklart ta sig vidare mot länder där de har större chans till ett drägligt liv.
Visar inlägg med etikett ungern. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ungern. Visa alla inlägg
2013-04-24
Under tiden monterar Ungern ner sin demokrati
Medan världens medieögon fokuserar på EU-länder med ekonomiska problem, eller Italiens oförmåga att få ihop en regering, så fortsätter Ungern att montera ner sin demokrati. EU-parlamentet och EU-kommissionen kommer visserligen med lama protester då och då, men än så länge har de inte gjort verklighet av de återkommande hoten om sanktioner mot Ungern. Därför fortsätter Viktor Orbán och hans parti Fidesz att driva igenom lagar av högst tveksamt slag, vilket de kan göra eftersom partiet har över två tredjedels majoritet i parlamentet.
Jag en del om Ungern i början av 2012 och slutet av 2011 i samband med deras första ändringar av konstitutionen.
Den senaste omgången ändringar av grundlagen - den fjärde omgången på 15 månader - innehåller bland annat förbud mot politisk reklam i privata teve- och radiokanaler (alltså bara tillåtet i de statliga kanalerna) vilket fått EU att åter hota med sanktioner. Ett intressant inslag i den nya lagen är att regeringen får rätt att ta ut eventuella böter som åläggs landet från EU för brott mot EU:s lagar som en direkt skatt från medborgarna.
Förbudet mot politisk reklam i annat än statliga medier är förstås en förberedelse inför det parlamentsval som enligt planen ska hållas 2014 - allt för att Fidesz ska kunna behålla makten.
Vissa anser att Ungern nu har passerat gränsen för att inte längre vara en demokrati då de även antagit en lag som inskränker konstitutionsdomstolens möjligheter att motsätta sig nya lagar.
Jag en del om Ungern i början av 2012 och slutet av 2011 i samband med deras första ändringar av konstitutionen.
Den senaste omgången ändringar av grundlagen - den fjärde omgången på 15 månader - innehåller bland annat förbud mot politisk reklam i privata teve- och radiokanaler (alltså bara tillåtet i de statliga kanalerna) vilket fått EU att åter hota med sanktioner. Ett intressant inslag i den nya lagen är att regeringen får rätt att ta ut eventuella böter som åläggs landet från EU för brott mot EU:s lagar som en direkt skatt från medborgarna.
Förbudet mot politisk reklam i annat än statliga medier är förstås en förberedelse inför det parlamentsval som enligt planen ska hållas 2014 - allt för att Fidesz ska kunna behålla makten.
Vissa anser att Ungern nu har passerat gränsen för att inte längre vara en demokrati då de även antagit en lag som inskränker konstitutionsdomstolens möjligheter att motsätta sig nya lagar.
2012-04-23
Statsskuldsoro igen i EU
Idag publicerade Eurostat 2011 års siffror för underskott i statsfinanserna och statsskuld, så det är dags att uppdatera diagrammen för detta och fundera lite över innebörden i siffrorna. Vi börjar med de största EU-länderna sett till BNP.
Alla länderna börjar uppe till vänster och vandrade 2008-2009 neråt höger (alltså försämring) för att sedan genomgå en viss återhämtning 2010-2011. Notera hur liten återhämtningen varit jämfört med nedgången, med Tyskland som lysande undantag. Tre värstingländer sticker ut: Italien genom sin höga statsskuld, samt Spanien och Storbritannien genom sina stora budgetunderskott. Italien har haft hög statsskuld i många år innan 2007, så det är snarare förvånande att de har klarat sig såpass bra genom skuldkrisen som de har gjort. De och marknaderna är väl helt enkelt vana sedan många år vid deras stora statsskuld. Oron den senaste tiden har framförallt gällt Spanien, men tittar man på dessa siffror ser man att Storbritannien kanske egentligen är den stora elefanten i vardagsrummet. Deras budgetunderskott har legat i klass med Spaniens, men statsskulden är högre i förhållande till BNP. Dessutom är Storbritanniens ekonomi ungefär 60 procent större än Spaniens. Å andra sidan har Spanien en katastrofalt hög arbetslöshet.
Både Storbritannien och Spanien har stora banksektorer, som troligen har stora dolda problem kvar. Storbritanniens banksektor är betydligt större i förhållande till BNP - de tre största bankerna har tillgångar på över 300 procent av BNP. De två största spanska bankerna har bara tillgångar på 160 procent av BNP.
Bara Tyskland av de största EU-länderna klarar något av Maastricht-kraven, då de har ett underskott i statsfinanserna mindre än 3 procent av BNP.
Holland hamnade i fokus i helgen, då det ser ut att bli nyval, sedan förhandlingarna om budgetnedskärningar strandat. De fick också en varning från Fitch i förra veckan att deras kreditbetyg kan komma att sänkas. Den nederländska bostadsbubblan har tydligen spruckit på allvar nu och antalet osålda bostäder har fördubblats sedan 2008. Holland har lägst statsskuld av EU:s största ekonomier, men i gengäld har landet utan konkurrens de högst skuldsatta hushållen i EU. Här är det upplagt för en negativ utveckling.
Så tittar vi på Sverige och några andra länder.
Med undantag av Österrike ser det riktigt bra ut här. Österrike klarade dock att hålla budgetunderskottet inom de stadgade 3 procenten, även om statsskulden är för stor, men inte alarmerande stor.
Estland framstår som EU:s mönsterekonomi nummer ett vad gäller statsfinanserna.
Danmark håller sig fortfarande inom gränserna, men vandrade snabbt neråt höger 2008-2009, med endast en svag återhämtning för statsfinanserna 2010-2011. Här finns skäl att oroa sig för framtiden, särskilt som effekter av den spruckna bostadsbubblan fortfarande finns kvar.
Sverige har hittills klarat sig bra, men det gäller verkligen att nuvarande och framtida finansministrar navigerar rätt när vår bostadsbubbla spricker på allvar. Detsamma gäller i princip Finland. Deras bostadsbubbla är dock mildare än den svenska, men i gengäld är statsfinanserna något sämre.
Så tittar vi på de riktiga problembarnen: BIGPISS-länderna.
Av diagrammet framgår tydligt att Storbritannien verkligen platsar i denna klubb, då deras statsskuld följt en kurva liknande den för Spanien och Portugal.
Irland och Grekland sticker ut som extrema. Irland räddade 2010 banker för rekordstora belopp, men utvecklingen är i alla fall på väg åt någorlunda rätt håll 2011. Dock ännu alldeles för tidigt för att blåsa faran över för Irland. Grekland är som vi alla vet bortom all räddning. De missade dessutom till och med det generöst satta målet för budgetunderskottet med en bra bit.
Både Belgien och Italien har höga statsskulder, men som jag skrivit förut är detta inget nytt utan har varit så långt innan finanskrisen, så det orsakar än så länge ingen panik.
Till sist tar vi en snabb titt på Öst- och Centraleuropa.
Här ser vi för de flesta länder låga statsskulder, även om underskotten kan vara ganska stora. Bulgarien har dock ett underskott inom treprocentsgränsen och Tjeckien har det nästan på -3,1%.
Det ser dock inte ut att vara någon fara för en negativ skuldspiral för något av länderna.
Ungern sticker ut rejält med sin smått fantastiska övergång från ett underskott på -4,2% för 2010 till ett överskott på +4,3% för 2011. Det är så man börjar misstänka att inte allt står rätt till med siffrorna, särskilt med tanke på alla underligheter som Ungerns regering ägnat sig åt. Å andra sidan är det en fortsättning på den återhämtningstrend som landets statsfinanser hade redan förut.
EU-kommissionen underkände idag fem EU-länder (Grekland, Irland, Spanien, Cypern och Nederländerna) för att de hade missat målen för budgetunderskotten. Målen verkar alltså vara väldigt godtyckligt satta. Egentligen är det enligt de sedan länge undangömda Maastricht-kriterierna -3% som gäller, men bara Bulgarien, Ungern, Danmark, Tyskland, Estland, Luxemburg, Malta, Österrike, Finland och Sverige klarade detta för 2011. Egentligen borde alla andra få underkänt.
Både Storbritannien och Spanien har stora banksektorer, som troligen har stora dolda problem kvar. Storbritanniens banksektor är betydligt större i förhållande till BNP - de tre största bankerna har tillgångar på över 300 procent av BNP. De två största spanska bankerna har bara tillgångar på 160 procent av BNP.
Bara Tyskland av de största EU-länderna klarar något av Maastricht-kraven, då de har ett underskott i statsfinanserna mindre än 3 procent av BNP.
Holland hamnade i fokus i helgen, då det ser ut att bli nyval, sedan förhandlingarna om budgetnedskärningar strandat. De fick också en varning från Fitch i förra veckan att deras kreditbetyg kan komma att sänkas. Den nederländska bostadsbubblan har tydligen spruckit på allvar nu och antalet osålda bostäder har fördubblats sedan 2008. Holland har lägst statsskuld av EU:s största ekonomier, men i gengäld har landet utan konkurrens de högst skuldsatta hushållen i EU. Här är det upplagt för en negativ utveckling.
Så tittar vi på Sverige och några andra länder.
Estland framstår som EU:s mönsterekonomi nummer ett vad gäller statsfinanserna.
Danmark håller sig fortfarande inom gränserna, men vandrade snabbt neråt höger 2008-2009, med endast en svag återhämtning för statsfinanserna 2010-2011. Här finns skäl att oroa sig för framtiden, särskilt som effekter av den spruckna bostadsbubblan fortfarande finns kvar.
Sverige har hittills klarat sig bra, men det gäller verkligen att nuvarande och framtida finansministrar navigerar rätt när vår bostadsbubbla spricker på allvar. Detsamma gäller i princip Finland. Deras bostadsbubbla är dock mildare än den svenska, men i gengäld är statsfinanserna något sämre.
Så tittar vi på de riktiga problembarnen: BIGPISS-länderna.
Irland och Grekland sticker ut som extrema. Irland räddade 2010 banker för rekordstora belopp, men utvecklingen är i alla fall på väg åt någorlunda rätt håll 2011. Dock ännu alldeles för tidigt för att blåsa faran över för Irland. Grekland är som vi alla vet bortom all räddning. De missade dessutom till och med det generöst satta målet för budgetunderskottet med en bra bit.
Både Belgien och Italien har höga statsskulder, men som jag skrivit förut är detta inget nytt utan har varit så långt innan finanskrisen, så det orsakar än så länge ingen panik.
Till sist tar vi en snabb titt på Öst- och Centraleuropa.
Det ser dock inte ut att vara någon fara för en negativ skuldspiral för något av länderna.
Ungern sticker ut rejält med sin smått fantastiska övergång från ett underskott på -4,2% för 2010 till ett överskott på +4,3% för 2011. Det är så man börjar misstänka att inte allt står rätt till med siffrorna, särskilt med tanke på alla underligheter som Ungerns regering ägnat sig åt. Å andra sidan är det en fortsättning på den återhämtningstrend som landets statsfinanser hade redan förut.
EU-kommissionen underkände idag fem EU-länder (Grekland, Irland, Spanien, Cypern och Nederländerna) för att de hade missat målen för budgetunderskotten. Målen verkar alltså vara väldigt godtyckligt satta. Egentligen är det enligt de sedan länge undangömda Maastricht-kriterierna -3% som gäller, men bara Bulgarien, Ungern, Danmark, Tyskland, Estland, Luxemburg, Malta, Österrike, Finland och Sverige klarade detta för 2011. Egentligen borde alla andra få underkänt.
2012-01-05
Ungern, Ungern
Dags att skriva om Ungern igen, då det hänt saker sedan jag skrev om Ungern i lördags och jag även upptäckt en hel del intressanta saker som hänt tidigare.
Den ekonomiska situationen för Ungern ser ut att förvärras. Igår försvagades den ungerska valutan till en ny historisk bottennivå på runt 320 forint per euro. Förra bottennivån sattes i februari 2009. Den ungerska forinten är den valuta som försvagats mest i hela världen det senaste halvåret, då den sjunkit 16 procent mot euron.
Samtidigt steg räntan på Ungerns tioåriga statsobligationer till 10,8 procent. Statsskulden hade i slutet av september stigit till 82,6 procent av BNP, vilket är den högsta nivån sedan 1995. Janos Lazar, ledare för regeringspartiet Fidesz' parlamentsgrupp säger att "Ungern kommer inte att ställa in betalningarna och landet kommer att betala på sina skulder fullt ut" och tillägger att det är "absurt" att anta att Ungern skulle kunna ställa in betalningarna. Bara att han ser sig nödgad att gå ut och förneka säger en hel del.
Igår meddelade EU-kommissionen att det finns risk att Ungerns nya lag för landets centralbank strider mot EU-regler.
I och för sig ligger det i EU-kommissionens eget intresse att stödja Ungern ekonomiskt, för skulle Ungerns ekonomi braka ihop så sitter eurolandet Österrikes banker mycket illa till, då det är de som lånat ut mest dit. Och Ungern klarar nog inte sin statsbudget utan nödlån från IMF och EU.
Det är inte bara den nya centralbankslagen som förargar EU-kommissionen, utan igår sade kommissionen att man kan komma att bötfälla Ungern om landets nya medialagstiftning visar sig strida mot EU-fördragets regler om pressfrihet, balanserad nyhetstäckning och rättvisa regler för medieregistrering.
Vi ska inte glömma att Ungern, som nu sätter sig på tvären mot EU, så sent som första halvåret 2011 var ordförandeland för EU - absurditeternas union.
Det var en hel bunt med nya lagar som trädde i kraft i Ungern vid årsskiftet, bland annat en kontroversiell ny konstitution, som har lett till protester - demonstrationer med tiotusentals deltagare. Den nya grundlagen ger regerande Fidesz en massa makt över bland annat utnämningar av domare. EU-kommissionen ska även granska den nya konstitutionen för att se att den är i linje med EU-fördraget.
Det ungerska parlamentet slog år 2011 rekord i antal nya lagar. 213 lagar antogs, vilket är det största antalet på ett år i landets historia. Förra rekordet var från 2010, då 191 lagar antogs. Det verkar som om regeringspartiet Fidesz under Viktor Orbán efter sin valseger våren 2010 försöker att förändra saker snabbt.
Mark Palmer, som var USA:s ambassadör i Budapest 1986-1990 säger nu i en intervju att det finns risk att Ungern åker ut ur EU om inte regeringen ändrar sin nuvarande kurs.
I december kom den ungerska konstitutionsdomstolen fram till att flera av punkterna i den nya medielagen strider mot pressfriheten. EU-kommissionen har uppmanat Ungern att följa domstolens utslag.
En av punkterna i den nya konstitutionen är att landets officiella namn ändrats från "Ungerska republiken" (Magyar Köztársaság) till bara "Ungern" eller "Ungerska landet" (Magyarország). Vad vill man säga med detta? En förberedelse för att kunna byta statsskick?
För att återgå till medielagen, så har den populära regimkritiska talradiostationen Klubrádió nyligen förlorat sitt sändningstillstånd och tvingas sluta sända 31 mars i år. Deras frekvens har istället getts till en nystartad radiostation vid namn Autórádió, som ägs av två personer som tidigare aldrig hållit på med radio. Det nya medierådet som ger sändningstillstånd slår tillbaks all kritik och säger att Autórádió uppfyller kriterierna för radio enligt medielagen bättre än Klubrádió. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) kritiserar genom sin pressfrihetsrepresentant det hela.
Det är skrämmande att läsa denna redogörelse för hur nyheterna censureras i ungersk statlig teve. I december genomförde några tidigare teveanställda en hungerstrejk utanför tevebolaget i protest mot den som de säger utbredda nyhetsmanipulation som regeringen ägnar sig åt.
Den ekonomiska situationen för Ungern ser ut att förvärras. Igår försvagades den ungerska valutan till en ny historisk bottennivå på runt 320 forint per euro. Förra bottennivån sattes i februari 2009. Den ungerska forinten är den valuta som försvagats mest i hela världen det senaste halvåret, då den sjunkit 16 procent mot euron.
Samtidigt steg räntan på Ungerns tioåriga statsobligationer till 10,8 procent. Statsskulden hade i slutet av september stigit till 82,6 procent av BNP, vilket är den högsta nivån sedan 1995. Janos Lazar, ledare för regeringspartiet Fidesz' parlamentsgrupp säger att "Ungern kommer inte att ställa in betalningarna och landet kommer att betala på sina skulder fullt ut" och tillägger att det är "absurt" att anta att Ungern skulle kunna ställa in betalningarna. Bara att han ser sig nödgad att gå ut och förneka säger en hel del.
Igår meddelade EU-kommissionen att det finns risk att Ungerns nya lag för landets centralbank strider mot EU-regler.
- Vi har slutligen (efter intensiv brevväxling) fått en översättning av lagen i dag. Vi kommer nu att analysera lagen och avgöra om denna nya lag följer gemensamma EU-regler, sade talesmannen på tisdagen.IMF och EU har i höstas avbrutit förhandlingarna om ytterligare nödlån till Ungern. Ungern sade i förra veckan att de tänker inleda samtal med IMF någon gång i början av januari. Frågan är om IMF vill det innan centralbanksfrågan är färdigutredd. Enligt Bruxinfo ska EU-kommissionen 11 januari diskutera Ungerns nya centralbankslag och även om man ska återuppta förhandlingarna om nödlån.
I och för sig ligger det i EU-kommissionens eget intresse att stödja Ungern ekonomiskt, för skulle Ungerns ekonomi braka ihop så sitter eurolandet Österrikes banker mycket illa till, då det är de som lånat ut mest dit. Och Ungern klarar nog inte sin statsbudget utan nödlån från IMF och EU.
Det är inte bara den nya centralbankslagen som förargar EU-kommissionen, utan igår sade kommissionen att man kan komma att bötfälla Ungern om landets nya medialagstiftning visar sig strida mot EU-fördragets regler om pressfrihet, balanserad nyhetstäckning och rättvisa regler för medieregistrering.
Vi ska inte glömma att Ungern, som nu sätter sig på tvären mot EU, så sent som första halvåret 2011 var ordförandeland för EU - absurditeternas union.
Det var en hel bunt med nya lagar som trädde i kraft i Ungern vid årsskiftet, bland annat en kontroversiell ny konstitution, som har lett till protester - demonstrationer med tiotusentals deltagare. Den nya grundlagen ger regerande Fidesz en massa makt över bland annat utnämningar av domare. EU-kommissionen ska även granska den nya konstitutionen för att se att den är i linje med EU-fördraget.
Det ungerska parlamentet slog år 2011 rekord i antal nya lagar. 213 lagar antogs, vilket är det största antalet på ett år i landets historia. Förra rekordet var från 2010, då 191 lagar antogs. Det verkar som om regeringspartiet Fidesz under Viktor Orbán efter sin valseger våren 2010 försöker att förändra saker snabbt.
Mark Palmer, som var USA:s ambassadör i Budapest 1986-1990 säger nu i en intervju att det finns risk att Ungern åker ut ur EU om inte regeringen ändrar sin nuvarande kurs.
I december kom den ungerska konstitutionsdomstolen fram till att flera av punkterna i den nya medielagen strider mot pressfriheten. EU-kommissionen har uppmanat Ungern att följa domstolens utslag.
En av punkterna i den nya konstitutionen är att landets officiella namn ändrats från "Ungerska republiken" (Magyar Köztársaság) till bara "Ungern" eller "Ungerska landet" (Magyarország). Vad vill man säga med detta? En förberedelse för att kunna byta statsskick?
För att återgå till medielagen, så har den populära regimkritiska talradiostationen Klubrádió nyligen förlorat sitt sändningstillstånd och tvingas sluta sända 31 mars i år. Deras frekvens har istället getts till en nystartad radiostation vid namn Autórádió, som ägs av två personer som tidigare aldrig hållit på med radio. Det nya medierådet som ger sändningstillstånd slår tillbaks all kritik och säger att Autórádió uppfyller kriterierna för radio enligt medielagen bättre än Klubrádió. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) kritiserar genom sin pressfrihetsrepresentant det hela.
det är beklagligt att en oberoende och populär politisk talradiostation ska stängas ner. Radiostationen är känd för sin kritiska politiska syn och hade en halv miljon lyssnare dagligen. Som en viktig källa till oberoende information bidrog den till mångfalden i media.En annan ny lag är den nyligen antagna kyrkolagen, som ställer upp kriterier för vad som gör en organisation till en godkänd religiös organisation. Denna lag har kritiserats för att inskränka religionsfriheten. En religiös organisation i Ungern måste nu lämna minst 1000 namnunderskrifter till parlamentet för godkännande. Bland annat krävs att ett religiöst samfund måste ha existerat internationellt i minst 100 år eller i Ungern under minst 20 år. Nya profeter eller utbrytarkyrkor göre sig icke besvär!
Det är skrämmande att läsa denna redogörelse för hur nyheterna censureras i ungersk statlig teve. I december genomförde några tidigare teveanställda en hungerstrejk utanför tevebolaget i protest mot den som de säger utbredda nyhetsmanipulation som regeringen ägnar sig åt.
"Vi fick klara instruktioner om förväntningarna på varje nyhet, vad den skulle antyda", sade Norbert Fekete, en tidigare redaktör för kvällsnyheterna, som fick sparken i juli.DN tog igår upp Ungerns farliga väg.
"Ett återkommande tema var trycket att kasta ett negativt ljus på den tidigare socialistregeringen. Under den nuvarande regimen händer bara goda saker."
Premiärministern har fått rätt att utnämna en lång rad högt uppsatta statliga tjänstemän: riksåklagaren, riksbankens två vice ordförande, revisionsrättens ledamöter, ombudsmannen och medlemmarna i det mäktiga medierådet, som nyligen beslutade att stänga landets enda oberoende radiostation Klubradio.Åt vilket håll kommer utvecklingen i Ungern att gå vidare? Den nuvarande riktningen leder mot något slags totalitär ungersk stat.
Dessutom har högsta domstolens ordförande fått sparken och 200 av landets domare har tvingats gå i förtida pension.
[...]
Det gäller bland annat skattepolitiken. En så kallad platt skatt på inkomster slås fast i ett tillägg till konstitutionen, vilket också har fått EU och IMF att reagera. Om höjda skatter innebär ett grundlagsbrott i Ungern – vad ska landet då göra åt sitt växande budgetunderskott? Och vad finns kvar av demokratin om en ny politisk majoritet inte kan ändra skatterna?
2011-12-31
Ungern mot rampljuset?
Ungern fortsatte igår att klubba igenom nya lagar som av EU och USA anses leda bort från demokrati. Regerande partiet Fidesz under Viktor Orbán har inga problem att få igenom sina nya lagar, då de efter valet våren 2010 har över två tredjedels majoritet i parlamentet. Oppositionen ägnar sig istället åt att bojkotta omröstningarna och innan jul var det protester utanför parlamentet då flera oppositionspolitiker greps.
Just nu gäller det bland annat en lag som ökar regeringens inflytande över centralbankens räntesättning, vilket kan göra det svårare för Ungern att få nödlån från IMF. Ungerns statsskuld är nedgraderad till skräpstatus av kreditvärderingsinstituten. IMF och EU har i höstas avbrutit förhandlingarna om ytterligare nödlån till Ungern och ännu finns inga planer för när de ska återupptas.
Ungern hade 2010 en statsskuld på 80 procent av BNP och budgetunderskott på drygt 4 procent av BNP. Valutan forint har fallit 15 procent mot euron under det senaste halvåret, vilket enligt Bloomberg gör den till världens svagaste valuta under denna period (uppåt=svagare i diagrammet nedan).
Forinten ligger alltså åter på nivåer mot euron som senast sågs under den akuta krisen i början av 2009. För att inte forinten ska försvagas alltför mycket höjde Ungerns centralbank nyligen styrräntan till 7 procent, från vad som redan tidigare var EU:s högsta nivå på 6,5 procent.
För att klara statsbudgeten har Orbán tagit till "icke-ortodoxa" metoder, bland annat att staten plockat 13 miljarder dollar ur privata pensionsfonder och extraskatter på industrin. Trots det har 2011 års underskott blivit betydligt högre än vad man hoppades på i budgeten. Inför 2012 förväntar sig regeringen i budgeten ett underskott på bara 2,5 procent, vilket faktiskt skulle hålla sig inom ramen för EU:s regler, men centralbanken varnade nyligen för att det troligen blir betydligt mer än så, kanske upp till 3,7 procent av BNP.
Till bland annat österrikiska bankers förskräckelse har Ungern också tvingat bankerna att ta förluster på de bolån i utländsk valuta (ofta schweizerfranc) som är vanliga i landet.
Finansmarknadernas förtroende för Ungerns regering är inte överdrivet högt, även om man fortfarande är långt från grekiska nivåer. Räntan på tioåriga ungerska statsobligationer ligger på 9,9 procent, vilket är mer än för Irland, men inte lika illa som för Portugal. Femåriga kreditswappar på Ungerns statsskuld noteras till 611 räntepunkter, att jämföra med 726 för Irland och 503 för Italien.
En positiv sak kan jag dock notera för Ungern, nämligen att de har ett visst handelsöverskott (till skillnad mot PIIGS-länderna). Att valutan försvagas kan faktiskt hjälpa till, även om det kommer att svida i plånböckerna för vanligt folk i Ungern och särskilt för alla ungrare som har bolånen i utländsk valuta.
De nya lagarna gäller inte bara ekonomin - Fidesz ser också till att cementera sin maktposition.
Just nu gäller det bland annat en lag som ökar regeringens inflytande över centralbankens räntesättning, vilket kan göra det svårare för Ungern att få nödlån från IMF. Ungerns statsskuld är nedgraderad till skräpstatus av kreditvärderingsinstituten. IMF och EU har i höstas avbrutit förhandlingarna om ytterligare nödlån till Ungern och ännu finns inga planer för när de ska återupptas.
Ungern hade 2010 en statsskuld på 80 procent av BNP och budgetunderskott på drygt 4 procent av BNP. Valutan forint har fallit 15 procent mot euron under det senaste halvåret, vilket enligt Bloomberg gör den till världens svagaste valuta under denna period (uppåt=svagare i diagrammet nedan).
För att klara statsbudgeten har Orbán tagit till "icke-ortodoxa" metoder, bland annat att staten plockat 13 miljarder dollar ur privata pensionsfonder och extraskatter på industrin. Trots det har 2011 års underskott blivit betydligt högre än vad man hoppades på i budgeten. Inför 2012 förväntar sig regeringen i budgeten ett underskott på bara 2,5 procent, vilket faktiskt skulle hålla sig inom ramen för EU:s regler, men centralbanken varnade nyligen för att det troligen blir betydligt mer än så, kanske upp till 3,7 procent av BNP.
Till bland annat österrikiska bankers förskräckelse har Ungern också tvingat bankerna att ta förluster på de bolån i utländsk valuta (ofta schweizerfranc) som är vanliga i landet.
Finansmarknadernas förtroende för Ungerns regering är inte överdrivet högt, även om man fortfarande är långt från grekiska nivåer. Räntan på tioåriga ungerska statsobligationer ligger på 9,9 procent, vilket är mer än för Irland, men inte lika illa som för Portugal. Femåriga kreditswappar på Ungerns statsskuld noteras till 611 räntepunkter, att jämföra med 726 för Irland och 503 för Italien.
En positiv sak kan jag dock notera för Ungern, nämligen att de har ett visst handelsöverskott (till skillnad mot PIIGS-länderna). Att valutan försvagas kan faktiskt hjälpa till, även om det kommer att svida i plånböckerna för vanligt folk i Ungern och särskilt för alla ungrare som har bolånen i utländsk valuta.
De nya lagarna gäller inte bara ekonomin - Fidesz ser också till att cementera sin maktposition.
Samtidigt antogs flera andra lagar som ökar Orbans och Fidesz makt. Partiet har över två tredjedelar av platserna i parlamentet vilket gör att Orban kan få igenom precis vad han vill. På nyåret träder också en ny konstitution i kraft, orkestrerad av Orban och utformad på ett sätt som gör att Fidesz kan försäkra sig om makten i många år framöver. En rad tunga poster i samhället, inklusive i organ som ska övervaka regeringen och rättsstaten, har befolkats med Fidesz-lojala. De har dessutom fått långa mandat.Denna sida av det som just nu händer i Ungern är den mest skrämmande - de ser ut att vara på taktfast marsch mot att bli en klart icke-demokratisk stat. Hur långt kan det gå innan de sparkas ut ur EU?
Parlamentet röstade också för ändrade debattregler som gör att viktiga lagar ska kunna drivas igenom på en enda dag.
2011-01-06
EU: efter Belgien nu Ungern!
EU har under ett halvår nu haft Belgien som ordförandeland, ett land i politisk kris, som saknat regering sedan valet i juni och styrts av en expeditionsministär under hela ordförandetiden. Belgien kan också stoltsera med EU:s tredje största statsskuld i förhållande till BNP.
Sedan årsskiftet är dock det belgiska skämtet över och nytt ordförandeland för EU är istället Ungern. Den ungerska politiken skulle kunna vara ett dåligt skämt, men tyvärr är det på allvar. Efter att Viktor Orbán och hans parti Fidesz tagit över i våras och har en förkrossande majoritet med över två tredjedelar av mandaten. Tack vare denna majoritet är extremnationalistiska partiet Jobbik (som jag skrev om i våras) som fick hela 16,7% av rösterna långt från maktposition, men regerande Fidesz är nog så tokiga. Det värsta just nu är de nya medielagarna. På bloggen Copyriot kan man läsa mer.
Nedan ser ni hur Ungerns statsskuld och budgetunderskott utvecklats sedan millennieskiftet.
Jag tog också med Belgien i diagrammet. Notera att Belgien åtminstone på en punkt hittills aldrig uppfyllt Maastrichtkriterierna för eurosamarbetet, då statsskulden aldrig varit i närheten av att komma ner till 60% av BNP. Hur Belgien trots detta kunde få komma med i euron är en av alla underligheter som finns i EU och eurosamarbetet. EU-regler är tydligen till för att användas bara när det passar de styrande.
Så jag undrar fortfarande vad EU kommer att vara om tio år. Intressant blir det säkert att följa i alla fall.
[Andra bloggar om eu, euro, ungern, belgien, statsfinanser, censur, pressfrihet]
Sedan årsskiftet är dock det belgiska skämtet över och nytt ordförandeland för EU är istället Ungern. Den ungerska politiken skulle kunna vara ett dåligt skämt, men tyvärr är det på allvar. Efter att Viktor Orbán och hans parti Fidesz tagit över i våras och har en förkrossande majoritet med över två tredjedelar av mandaten. Tack vare denna majoritet är extremnationalistiska partiet Jobbik (som jag skrev om i våras) som fick hela 16,7% av rösterna långt från maktposition, men regerande Fidesz är nog så tokiga. Det värsta just nu är de nya medielagarna. På bloggen Copyriot kan man läsa mer.
Copyriot beskrev medielagen redan i oktober:Det var väl ett fint ordförandeland vi har för EU, denna frihetens och demokratins bastion i Europa. Men vänta bara, det kommer mer! Eller vad sägs om följande kappvändning?
Medielagen föreskriver att nyhetsmedierna inte bara måste rapportera “ansvarsfullt” utan även på ett sätt som “stärker känslan av nationell enighet”. Myndigheter som kritiseras ges en ovillkorlig replikrätt. För att se över att reglerna följs etableras en ny myndighet, Medierådet, vars ledamöter tillsätts på ett mandat som löper i hela nio år, plus en ordförande som tillsätts direkt av Viktor Orbán. Även om Fidesz mot förmodan skulle förlora valet 2014 så kommer partiet fortfarande att ha kontrollen över Medierådet under 2018 års valrörelse.Genom det nya Medierådet kommer Fidesz att kunna utfärda miljonböter för rapportering som de anser “obalanserad”. Journalister ska också kunna tvingas att avslöja sina källor.
Chefen för Medierådet under de kommande nio(!) åren blir Annamária Szalai. Hon arbetade i början av 1990-talet som utgivare av porrtidningen Miami Press men framställer sig idag som försvarare av kristna familjevärderingar.Fler har nu uppmärksammat vad som händer i EU:s nya ordförandeland. Sanna Rayman i SvD, Adam Cwejman, Marie Vaadre, Gunnar Hökmark, samt två artiklar i SvD.
Den vitt spridda dagstidningen Nepszabadsag hade på måndagens förstasida budskapet "Ungerns pressfrihet över" på EU:s samtliga officiella språk. Som ett stöd tryckte också tyska Tageszeitung samma protest på sin förstasida.Gunnar Hökmark uppmärksammar också andra problem i landet.
Särskilda skatter som drabbar utländska företag förenas med en budgetpolitik som bryter med de överenskommelser som har legat till grund för stödpaket till landetFör Ungerns ekonomi var en av de första som säckade ihop i samband med finanskrisen och de har ett stödpaket från bland annat IMF. De hade redan från början den största statsskulden i förhållande till BNP av de öst- och centraleuropeiska EU-länderna, och den fjärde största i EU efter Belgien. Sedan 2006 tycktes Ungerns statsfinanser ha förbättrats något, men i somras kom besked om att det var värre då den förra regeringen ljugit (à la Grekland). I november uppmärksammade jag att Ungern låg på CDS-toppen, alltså de länder som enligt marknaderna för kreditswappar har störst risk för statsbankrutt. De låg då på plats nio (strax efter Dubai) och femåriga CDS-kontrakt kostade då 330 räntepunkter. Idag ligger femåriga kreditswappar på Ungerns statsskuld på 388 punkter.
Nedan ser ni hur Ungerns statsskuld och budgetunderskott utvecklats sedan millennieskiftet.
Jag tog också med Belgien i diagrammet. Notera att Belgien åtminstone på en punkt hittills aldrig uppfyllt Maastrichtkriterierna för eurosamarbetet, då statsskulden aldrig varit i närheten av att komma ner till 60% av BNP. Hur Belgien trots detta kunde få komma med i euron är en av alla underligheter som finns i EU och eurosamarbetet. EU-regler är tydligen till för att användas bara när det passar de styrande.
Så jag undrar fortfarande vad EU kommer att vara om tio år. Intressant blir det säkert att följa i alla fall.
[Andra bloggar om eu, euro, ungern, belgien, statsfinanser, censur, pressfrihet]
2010-11-24
CDS-toppen vecka 47
En av mina spaningar för 2010 var att ett tema för året skulle bli statsbankrutt. I det inlägget i januari presenterade jag en tio-i-topplista över de länder som enligt prissättningen på kreditswappar (CDS) på statsskulden hade störst risk för att ställa in betalningarna på något vis. Nu när vi börjar närma oss årets slut kan det vara intressant att se på hur listan ser ut idag. Jag letade därför upp de CDS-priser (i punkter) för femåriga statsobligationer som finns tillgängliga på nätet och sammanställde dem. För Island, som låg på sjätte plats på listan i januari, finns tyvärr inga data tillgängliga nu. Så här ser CDS-toppen ut idag.
Venezuela leder alltså ligan nu, följt av Grekland, som hoppat upp från en niondeplats i januari. Ukraina, som ledde topplistan i januari, har sjunkit tillbaks till sjätteplatsen, men ligger fortfarande i samma riskklass som Irland, som är nykomling på topplistans femteplats. Argentina försvarar sin pallplats, men har blivit omkört av Grekland. Pakistan ligger kvar på fjärdeplatsen, vilket inte är särskilt konstigt med tanke på hur allvarlig situationen är där efter sommarens översvämningar. Portugal är också nykomling på topplistan och har till och med kört om Dubai, som behållit ungefär samma riskvärdering som i januari. Marknadens oro för Ungern och Spanien har även placerat dem på tio i topp. Lettland däremot ses nu som avsevärt mindre riskfyllt än i januari. Marknaden anser alltså troligen att det värsta är över för deras del.
Länder som av marknaden ses som förhållandevis riskfria ligger på avsevärt lägre nivåer vad gäller kreditswapparna. T.ex. Sverige på 31 punkter, Tyskland på 41 och USA på 30.
Marknadens uppfattning kan dock ändras ganska snabbt. Tittar man på historiken för kreditswappar på Irlands statsskuld så ser man att fram till början av maj sågs det inte som något större problem - CDS runt 150 punkter - ungefär samma nivå som Ryssland idag. Men sedan dess har nivån på CDS:erna stigit stadigt. Men kanske sjunker de tillbaks nu när ett räddningspaket presenterats.
Det kan också nämnas att kreditswappar på delstaten Kaliforniens skuld ligger på 290 punkter, alltså nästan som Spanien. Det har varit rätt tyst om de amerikanska delstaterna på sistone, men de återkommer säkert i rampljuset efter att EU:s värstingar har spelat där en tid.
[Andra bloggar om statsbankrutt, venezuela, grekland, argentina, pakistan, irland, ukraina, portugal, dubai, ungern, spanien, lettland, kalifornien]
| 1 | Venezuela | 1189 |
| 2 | Grekland | 1028 |
| 3 | Argentina | 685 |
| 4 | Pakistan | 674 |
| 5 | Irland | 571 |
| 6 | Ukraina | 542 |
| 7 | Portugal | 482 |
| 8 | Dubai | 413 |
| 9 | Ungern | 330 |
| 10 | Spanien | 301 |
| 11 | Lettland | 279 |
| 12 | Litauen | 253 |
| 13 | Bulgarien | 234 |
| 14 | Egypten | 215 |
| 15 | Italien | 200 |
Länder som av marknaden ses som förhållandevis riskfria ligger på avsevärt lägre nivåer vad gäller kreditswapparna. T.ex. Sverige på 31 punkter, Tyskland på 41 och USA på 30.
Marknadens uppfattning kan dock ändras ganska snabbt. Tittar man på historiken för kreditswappar på Irlands statsskuld så ser man att fram till början av maj sågs det inte som något större problem - CDS runt 150 punkter - ungefär samma nivå som Ryssland idag. Men sedan dess har nivån på CDS:erna stigit stadigt. Men kanske sjunker de tillbaks nu när ett räddningspaket presenterats.
Det kan också nämnas att kreditswappar på delstaten Kaliforniens skuld ligger på 290 punkter, alltså nästan som Spanien. Det har varit rätt tyst om de amerikanska delstaterna på sistone, men de återkommer säkert i rampljuset efter att EU:s värstingar har spelat där en tid.
[Andra bloggar om statsbankrutt, venezuela, grekland, argentina, pakistan, irland, ukraina, portugal, dubai, ungern, spanien, lettland, kalifornien]
2010-09-21
Det kunde varit värre
Med anledning av att Sverigedemokraterna nu tågar in i Riksdagen påpekade en kommentator att nationalistpartierna är större i våra grannländer. 5,7% av de svenska väljarna har SD lyckats kapa åt sig. SD är därmed fortfarande ett litet riksdagsparti - ungefär som Kristdemokraterna eller Vänsterpartiet.
I Danmark däremot fick främlingsfientliga Dansk Folkeparti 13,8% av rösterna i valet 2007. Norska Fremskrittspartiet får väl anses vara mildare vad gäller främlingsfientligheten, då de lägger mer fokus på andra frågor. Å andra sidan fick de hela 22,9% i senaste valet, men är utfrysta ur det politiska samarbetet. I Holland fick Geert Wilders' nationalistiska Partij voor de Vrijheid (PVV) hela 15,5% av rösterna i årets val.
I grannlandet Finland däremot finns inget lika tydligt främlingsfientligt parti. Där finns bara Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i riksdagsvalet 2007 fick 4,1 % av rösterna. I Storbritannien är British National Party högljudda, men det brittiska valsystemet är som bekant extremt missgynnsamt för småpartier, så BNP fick endast 1.9% av rösterna i årets val och inga parlamentsplatser.
I Italien är Lega Nord starka åtminstone i den norra delen av landet. Av namnet framgår med önskvärd tydlighet att detta parti knappast är något för syditalienare. I senaste valet 2008 fick Lega Nord 8,3% av rösterna, trots att de mest har stöd i norra halvan av landet. I Ungern fick högerextrema och rasistiska Jobbik hela 17% av rösterna i valet i våras.
Så det kunde som sagt ha varit värre här i Sverige. Dessutom är stödet för SD ojämnt fördelat över landet, med Skåne och Blekinge som främsta fästen. SD fick runt 10% av rösterna där, medan man bara fick 3,2% i Stockholms kommun och 4,2% i övriga Stockholms län. I Västerbotten fick SD bara 2,7%, på Gotland bara 3,1%, och i Jämtland och Norrbotten 3,8%.
SD är också ett parti med tydlig övervikt mot män. Endast 3 av de 20 riksdagsledamöterna är kvinnor och större delen av väljarna är män.
Men nu blir det hård politisk verklighet för SD. Partiet får visserligen klirr i kassan med 110 miljoner i partistöd, men frågan är om man lyckas hålla sig kvar mer än en mandatperiod. När det kommer till verkliga politiska debatter kan den närmast pinsamma okunskapen hos vissa SD-företrädare göra att de framstår i en mindre fördelaktig dager. Lyckas de inte heller visa på några särskilda politiska resultat kan det bli en stor besvikelse från deras väljare i nästa val. Jämför hur det gick för Ny Demokrati när de stormade in i riksdagen under en mandatperiod. Å andra sidan verkar SD betydligt mer välorganiserade, så de kanske kan bita sig fast i rikspolitiken. Jag har dock svårt att se att de i dagens läge skulle kunna öka sin röstandel särskilt mycket.
[Andra bloggar om politik, sverige, norge, danmark, holland, italien, ungern, val 2010]
I Danmark däremot fick främlingsfientliga Dansk Folkeparti 13,8% av rösterna i valet 2007. Norska Fremskrittspartiet får väl anses vara mildare vad gäller främlingsfientligheten, då de lägger mer fokus på andra frågor. Å andra sidan fick de hela 22,9% i senaste valet, men är utfrysta ur det politiska samarbetet. I Holland fick Geert Wilders' nationalistiska Partij voor de Vrijheid (PVV) hela 15,5% av rösterna i årets val.
I grannlandet Finland däremot finns inget lika tydligt främlingsfientligt parti. Där finns bara Perussuomalaiset (Sannfinländarna), som i riksdagsvalet 2007 fick 4,1 % av rösterna. I Storbritannien är British National Party högljudda, men det brittiska valsystemet är som bekant extremt missgynnsamt för småpartier, så BNP fick endast 1.9% av rösterna i årets val och inga parlamentsplatser.
I Italien är Lega Nord starka åtminstone i den norra delen av landet. Av namnet framgår med önskvärd tydlighet att detta parti knappast är något för syditalienare. I senaste valet 2008 fick Lega Nord 8,3% av rösterna, trots att de mest har stöd i norra halvan av landet. I Ungern fick högerextrema och rasistiska Jobbik hela 17% av rösterna i valet i våras.
Så det kunde som sagt ha varit värre här i Sverige. Dessutom är stödet för SD ojämnt fördelat över landet, med Skåne och Blekinge som främsta fästen. SD fick runt 10% av rösterna där, medan man bara fick 3,2% i Stockholms kommun och 4,2% i övriga Stockholms län. I Västerbotten fick SD bara 2,7%, på Gotland bara 3,1%, och i Jämtland och Norrbotten 3,8%.
SD är också ett parti med tydlig övervikt mot män. Endast 3 av de 20 riksdagsledamöterna är kvinnor och större delen av väljarna är män.
Men nu blir det hård politisk verklighet för SD. Partiet får visserligen klirr i kassan med 110 miljoner i partistöd, men frågan är om man lyckas hålla sig kvar mer än en mandatperiod. När det kommer till verkliga politiska debatter kan den närmast pinsamma okunskapen hos vissa SD-företrädare göra att de framstår i en mindre fördelaktig dager. Lyckas de inte heller visa på några särskilda politiska resultat kan det bli en stor besvikelse från deras väljare i nästa val. Jämför hur det gick för Ny Demokrati när de stormade in i riksdagen under en mandatperiod. Å andra sidan verkar SD betydligt mer välorganiserade, så de kanske kan bita sig fast i rikspolitiken. Jag har dock svårt att se att de i dagens läge skulle kunna öka sin röstandel särskilt mycket.
[Andra bloggar om politik, sverige, norge, danmark, holland, italien, ungern, val 2010]
2010-06-04
PIGISUS?
Nu får vi hitta på en ny förkortning verkar det som... Ungern har kommit tillbaks i skuldkrisgänget idag.
Portugal, Irland, Grekland, Italien, Spanien, Ungern, Storbritannien = PIGISUS?
Ännu har bara Grekland blommat ut i skuldkris för fullt, men det är bara en tidsfråga innan övriga gänget hänger på. Vi får säkert också utvidga förkortningen med fler länder.
Den ungerska forinten faller såklart som en sten. Även euron faller kraftigt mot dollarn - från 1,22 USD/EUR i morse till 1,20 nyss. Budapest-börsen låg som lägst runt minus 6 procent. Ungerns största bank, OTP Bank är börsstoppad efter att ha fallit mer än 10%. Kreditswappar (CDS) på Ungerns statsskuld stiger kraftigt, medan ungerska statspapper faller. Det smittar även av sig på CDS på PIGS-länderna.
Orsaken att euron faller mot dollarn är dels investerarnas flykt från "risk" till "säkerhet", dels att flera euroländers banker har lånat ut en massa till Ungern. Siffrorna är nu drygt ett år gamla, men den intresserade kan ta en titt på diagrammen i min artikel "Banklånen till Östeuropa" från februari förra året för att få sig en uppfattning. Då ser man att Österrike, Tyskland, Italien och Belgien är de största långivarländerna till Ungern. I förhållande till BNP verkar det vid en snabb titt vara Österrike och Belgien som ligger värst till vid en eventuell Ungersk krasch. Jag ska försöka hinna med att ta fram de senaste siffrorna från BIS och göra en ny sammanställning över vem som lånat hur mycket från vem. Säkert är det fler än jag som nu börjar leta fram siffror, framförallt hos stora investerare. Så länge läget är oklart lär vi få se en flykt till (upplevd) säkerhet på finansmarknaderna.
Skuldkrisen och skuldoron fortsätter att sprida sig och de senaste dagarna har statspappersräntorna stigit även i "säkrare" länder såsom Belgien och Frankrike.
Dagens nyhet lär knappast försämra läget för det ungerska extremistpartiet Jobbik och deras paramilitärer Magyar Garda, som jag skrev om i april.
Jag får säkert orsak att återkomma i ämnet Ungern och kanske också föra upp fler länder på problemlistan. Vi får se vilka som står på kö.
[Andra bloggar om ungern, statsbankrutt, skuldkrisen]
Portugal, Irland, Grekland, Italien, Spanien, Ungern, Storbritannien = PIGISUS?
Ännu har bara Grekland blommat ut i skuldkris för fullt, men det är bara en tidsfråga innan övriga gänget hänger på. Vi får säkert också utvidga förkortningen med fler länder.
Kris i Ungern - regeringen ljög om läget i ekonominUngern fick som bekant en ny regering i april i år och när de vänder på stenarna efter den förra regeringen hittar de en massa ohyra. Vi känner igen det från Grekland i höstas. Ny regering tillträder och går strax därefter ut med att den förra regeringen och/eller statistikmyndigheten ljugit om den ekonomiska situationen. Skillnaden verkar vara att situationen i Ungern är betydligt mer akut. Det talas redan om "default", alltså betalningsinställelse. Orsaken är förstås att Ungern redan under Finanskrisen 1.0 hösten 2008 hade svåra problem och fick 20 miljarder euro i nödhjälp från IMF och EU.
Ungern är i en "mycket allvarlig situation" eftersom den tidigare regeringen manipulerade statistik och ljög om läget i ekonomin.
Det sade Peter Szijjarto, talesman för premiärminister Victor Orban, vid en pressträff på fredagen, rapporterar Bloomberg News.
Han sade vidare att diskussionerna om en ungersk default "inte är en överdrift".
Han sade också att den nya regeringen inte kommer att ge upp sina planer på skattesänkningar och att de inte kommer att införa något besparingsprogram.
Den ungerska forinten faller såklart som en sten. Även euron faller kraftigt mot dollarn - från 1,22 USD/EUR i morse till 1,20 nyss. Budapest-börsen låg som lägst runt minus 6 procent. Ungerns största bank, OTP Bank är börsstoppad efter att ha fallit mer än 10%. Kreditswappar (CDS) på Ungerns statsskuld stiger kraftigt, medan ungerska statspapper faller. Det smittar även av sig på CDS på PIGS-länderna.
Orsaken att euron faller mot dollarn är dels investerarnas flykt från "risk" till "säkerhet", dels att flera euroländers banker har lånat ut en massa till Ungern. Siffrorna är nu drygt ett år gamla, men den intresserade kan ta en titt på diagrammen i min artikel "Banklånen till Östeuropa" från februari förra året för att få sig en uppfattning. Då ser man att Österrike, Tyskland, Italien och Belgien är de största långivarländerna till Ungern. I förhållande till BNP verkar det vid en snabb titt vara Österrike och Belgien som ligger värst till vid en eventuell Ungersk krasch. Jag ska försöka hinna med att ta fram de senaste siffrorna från BIS och göra en ny sammanställning över vem som lånat hur mycket från vem. Säkert är det fler än jag som nu börjar leta fram siffror, framförallt hos stora investerare. Så länge läget är oklart lär vi få se en flykt till (upplevd) säkerhet på finansmarknaderna.
Skuldkrisen och skuldoron fortsätter att sprida sig och de senaste dagarna har statspappersräntorna stigit även i "säkrare" länder såsom Belgien och Frankrike.
Dagens nyhet lär knappast försämra läget för det ungerska extremistpartiet Jobbik och deras paramilitärer Magyar Garda, som jag skrev om i april.
Jag får säkert orsak att återkomma i ämnet Ungern och kanske också föra upp fler länder på problemlistan. Vi får se vilka som står på kö.
[Andra bloggar om ungern, statsbankrutt, skuldkrisen]
2010-04-12
Uniformer och kostymer
Helgens val i Ungen gav brakseger för mitten-högerpartiet Fidesz, vilket inte var oväntat med tanke på den ekonomiska kris som Ungern genomlidit. Då vill befolkningen byta regering. Som tur är fick Fidesz en stark egen majoritet, vilket gör att högerextrema Jobbik, som fick hela 17% av rösterna, inte får någon vågmästarroll. Detta parti har kopplat till sig den svartklädda paramilitären Magyar Garda, vars uniformer är kopior av de som bars av de ungerska fascisterna i Pilkorsrörelsen på 1940-talet. Titta på videon nedan.
Detta är på riktigt, i ett EU-land! Hur fanatiska paramilitärerna är tycker jag visas tydligt av de fyra trummisarna i filmen. Om man på allvar kan tycka att det är bra att klä upp fyra killar i pseudofolkliga dräkter för att låta dem spela halvtaskigt på "uråldriga" trummor, och sen stå uppställd och marschera till detta utan att dra på munnen, så är man ganska hjärntvättad.
Läs mer hos Lars Gyllenhaal. Läs också den intressanta artikel han skrev för Världen Idag i mars om den militanta nationalismen i Europa, där han påpekar att Ungern bara har de näst starkaste extremisterna i Europa. De starkaste och kanske farligaste finns i Ryssland. I samband med EU-valet förra året skrev jag lite om de brunsvarta partiernas frammarsch, inte bara i Öst- och Centraleuropa utan även i Västeuropa.
Apropå extremister tog främlingsfientliga Lega Nord hem en del segrar i de italienska lokalvalen häromveckan. De vann i Veneto (runt Venedig) och Piemonte (runt Torino) och gick framåt i Lombardiet (runt Milano). Italiens extremister är visserligen inte uniformerade, men kanske just därför desto farligare i sin prydliga kostymklädda extremism. Partiledaren Umberto Bossi talar öppet om hur han vill slänga ut invandrare. Till höger ser ni Lega Nords valaffisch från regionalvalen 2005 som på ett övertydligt sätt illustrerar populistisk rasism. "Gissa vem som kommer sist? För rätten till hem, arbete och hälsovård"
Även om Berlusconis Il Popolo della Libertà (PdL) också gick framåt i valet, så kan den stärkta samarbetspartnern Lega Nord ställa till problem i regerandet. Lega Nord vill ju även ha ett mer federalistiskt och mindre centralstyrt Italien, vilket kretsarna kring den makthungrige Berlusconi troligen inte gillar. Men det finns många krafter som vill se mindre centralmakt i Italien, bland annat Sicilienbaserade Movimento per le Autonomie. Vi ska inte glömma att Italien enades först på 1860-talet och det finns en starkt utbredd misstro mot centralmakt, vilket också är grunden till att olika maffiaklaner har kunnat bli så starka, då de av folket ofta ses som frihetskämpar mot makten.
Men Berlusconis eget parti är inte så ofarligt det heller. PdL bildades genom sammanslagning av Berlusconis Forza Italia och Gianfranco Finis Alleanza Nazionale, som har sina rötter i det gamla nyfascistiska MSI. Fini är nu talman i italienska parlamentet. Italiensk politik är svartare än vad den ser ut på ytan.
Och så är förstås italienska politiker genomkorrumperade. Många, bland annat Berlusconi, har starka kopplingar till maffian. Man kan fråga sig varför så många italienare röstar på Berlusconi, men då tänker man som utomstående inte på att alternativen är lika illa de. Fortfarande finns i folkets minne såna skurkpolitiker som socialisten Bettino Craxi.
Fina kompisar har vi i EU...
[Andra bloggar om ungern, italien, politik, främlingsfientlighet, rasism, eu]
Detta är på riktigt, i ett EU-land! Hur fanatiska paramilitärerna är tycker jag visas tydligt av de fyra trummisarna i filmen. Om man på allvar kan tycka att det är bra att klä upp fyra killar i pseudofolkliga dräkter för att låta dem spela halvtaskigt på "uråldriga" trummor, och sen stå uppställd och marschera till detta utan att dra på munnen, så är man ganska hjärntvättad.
Läs mer hos Lars Gyllenhaal. Läs också den intressanta artikel han skrev för Världen Idag i mars om den militanta nationalismen i Europa, där han påpekar att Ungern bara har de näst starkaste extremisterna i Europa. De starkaste och kanske farligaste finns i Ryssland. I samband med EU-valet förra året skrev jag lite om de brunsvarta partiernas frammarsch, inte bara i Öst- och Centraleuropa utan även i Västeuropa.
Apropå extremister tog främlingsfientliga Lega Nord hem en del segrar i de italienska lokalvalen häromveckan. De vann i Veneto (runt Venedig) och Piemonte (runt Torino) och gick framåt i Lombardiet (runt Milano). Italiens extremister är visserligen inte uniformerade, men kanske just därför desto farligare i sin prydliga kostymklädda extremism. Partiledaren Umberto Bossi talar öppet om hur han vill slänga ut invandrare. Till höger ser ni Lega Nords valaffisch från regionalvalen 2005 som på ett övertydligt sätt illustrerar populistisk rasism. "Gissa vem som kommer sist? För rätten till hem, arbete och hälsovård"Även om Berlusconis Il Popolo della Libertà (PdL) också gick framåt i valet, så kan den stärkta samarbetspartnern Lega Nord ställa till problem i regerandet. Lega Nord vill ju även ha ett mer federalistiskt och mindre centralstyrt Italien, vilket kretsarna kring den makthungrige Berlusconi troligen inte gillar. Men det finns många krafter som vill se mindre centralmakt i Italien, bland annat Sicilienbaserade Movimento per le Autonomie. Vi ska inte glömma att Italien enades först på 1860-talet och det finns en starkt utbredd misstro mot centralmakt, vilket också är grunden till att olika maffiaklaner har kunnat bli så starka, då de av folket ofta ses som frihetskämpar mot makten.
Men Berlusconis eget parti är inte så ofarligt det heller. PdL bildades genom sammanslagning av Berlusconis Forza Italia och Gianfranco Finis Alleanza Nazionale, som har sina rötter i det gamla nyfascistiska MSI. Fini är nu talman i italienska parlamentet. Italiensk politik är svartare än vad den ser ut på ytan.
Och så är förstås italienska politiker genomkorrumperade. Många, bland annat Berlusconi, har starka kopplingar till maffian. Man kan fråga sig varför så många italienare röstar på Berlusconi, men då tänker man som utomstående inte på att alternativen är lika illa de. Fortfarande finns i folkets minne såna skurkpolitiker som socialisten Bettino Craxi.
Fina kompisar har vi i EU...
[Andra bloggar om ungern, italien, politik, främlingsfientlighet, rasism, eu]
2008-11-09
Små länder med stora problem
Fler länder håller på att sluta sig till skaran av länder som får svåra problem med sina banker och sin valuta. Lettland är senaste tillskottet, mer om det nedan.
Som många säkert har läst måste Ungern nu få finansiell nödhjälp från IMF och EU. Ukraina får också nödhjälp från IMF.
Island har jag ju redan nämnt förut och ingen kan väl ha undgått nyheterna heller. Frågan är om det inte hade varit bättre för Island att ta smällen av att låta sina tre stora banker gå i konkurs istället för att som nu staten tagit över ansvaret och sitter med lån som kanske aldrig går att betala tillbaka och isländska staten har ett akut lånebehov. Visst hade många i omvärlden blivit jättesura, men det hade kanske varit bättre i längden. Även nu blev ju Storbritannien sura på Island.
I Lettland tog staten i helgen över 51% av Parex Bank för en symbolisk summa. "Det här är bara en extra garanti från statens sida" sägs det från banken. Jovisst, det tror vi på, aktieägare brukar ju så gärna skänka bort sina bolag till staten. Enligt DN så började bankens kris i fredags när Moody's sänkte staten Lettlands kreditbetyg, men det svenska medier inte nämner säger Financial Times desto tydligare: "Latvia takes over Parex after run on bank".
Så det var alltså en klassisk "bank run".
Lettland har ett handelsbalansunderskott, vilket inte är bra i dagens ekonomiska läge. Den lettiska valutan är sedan januari 2005 knuten till euron, men frågan är hur länge kopplingen kan behållas. Gapet mellan marknadsräntorna och statsbankens ränta är förfärande stort. Tremånaders RIGIBOR ligger på 11,3% och statsbankens "refinancing rate" på 6%, båda betydligt högre än eurons motsvarande räntor. Troligen kan man inte hålla denna högräntepolitik länge till utan fler allvarliga smärtor i ekonomin, utan blir tvungen att koppla loss valutan från euron och därmed också kunna sänka räntorna.
Allt detta är väl knappast positivt för andra banker med engagemang i Lettland, bl.a. Swedbank, SEB och Danske Bank. SEB säger stolt:
SEB borde med andra ord påverkas väldigt negativt av Lettlands kris framöver.
Vi väntar nu på vilket nästa land blir på listan.
Estland förnekar ihärdigt att det skulle vara någon risk för kollaps där. Nå, de ligger nog lite bättre till än Lettland, trots en inflation över 10% och förväntad "negativ tillväxt" i år och nästa år. Tremånaders TALIBOR är dock "bara" på 7,77%, så vi får nog vänta ett tag innan det slår till på allvar där. Även Litauens tremånaders VILIBOR är på en lägre nivå av 7,29%, så det är inte riktigt panikläge där än.
Så vi kanske får se något annat land istället härnäst. Några förslag?
Som många säkert har läst måste Ungern nu få finansiell nödhjälp från IMF och EU. Ukraina får också nödhjälp från IMF.
Island har jag ju redan nämnt förut och ingen kan väl ha undgått nyheterna heller. Frågan är om det inte hade varit bättre för Island att ta smällen av att låta sina tre stora banker gå i konkurs istället för att som nu staten tagit över ansvaret och sitter med lån som kanske aldrig går att betala tillbaka och isländska staten har ett akut lånebehov. Visst hade många i omvärlden blivit jättesura, men det hade kanske varit bättre i längden. Även nu blev ju Storbritannien sura på Island.
I Lettland tog staten i helgen över 51% av Parex Bank för en symbolisk summa. "Det här är bara en extra garanti från statens sida" sägs det från banken. Jovisst, det tror vi på, aktieägare brukar ju så gärna skänka bort sina bolag till staten. Enligt DN så började bankens kris i fredags när Moody's sänkte staten Lettlands kreditbetyg, men det svenska medier inte nämner säger Financial Times desto tydligare: "Latvia takes over Parex after run on bank".
Parex, Latvia’s second largest bank with 3.1bn lats ($5.6bn) in assets, was forced to seek protection from the state after clients panicked and it lost 60m lats in deposits at the end of last week.
Så det var alltså en klassisk "bank run".
Lettland har ett handelsbalansunderskott, vilket inte är bra i dagens ekonomiska läge. Den lettiska valutan är sedan januari 2005 knuten till euron, men frågan är hur länge kopplingen kan behållas. Gapet mellan marknadsräntorna och statsbankens ränta är förfärande stort. Tremånaders RIGIBOR ligger på 11,3% och statsbankens "refinancing rate" på 6%, båda betydligt högre än eurons motsvarande räntor. Troligen kan man inte hålla denna högräntepolitik länge till utan fler allvarliga smärtor i ekonomin, utan blir tvungen att koppla loss valutan från euron och därmed också kunna sänka räntorna.
Allt detta är väl knappast positivt för andra banker med engagemang i Lettland, bl.a. Swedbank, SEB och Danske Bank. SEB säger stolt:
SEB är den största banken i Lettland med 62 bankkontor och 1500 anställda. Med en marknadsandel på 15 procents utlåning och 23 procents inlåning är man en av de ledande bankerna i Lettland.
SEB borde med andra ord påverkas väldigt negativt av Lettlands kris framöver.
Vi väntar nu på vilket nästa land blir på listan.
Estland förnekar ihärdigt att det skulle vara någon risk för kollaps där. Nå, de ligger nog lite bättre till än Lettland, trots en inflation över 10% och förväntad "negativ tillväxt" i år och nästa år. Tremånaders TALIBOR är dock "bara" på 7,77%, så vi får nog vänta ett tag innan det slår till på allvar där. Även Litauens tremånaders VILIBOR är på en lägre nivå av 7,29%, så det är inte riktigt panikläge där än.
Så vi kanske får se något annat land istället härnäst. Några förslag?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
