2009-12-09

Dubai, Grekland, Spanien - mer orosmoln

Världens finansmarknader drabbades igår av ny oro i form av negativa nyheter från Dubai och Grekland, och idag Spanien. Som jag ser det finns det fortfarande en mängd finansiella problem av olika slag som ligger under ytan och bara väntar på att bryta ut. De flesta av dem är orsakade av alltför stora lån i den globala kreditbubblan. När oron för Dubai och Grekland om några dagar har lagt sig väntar vi bara på nästa kredithändelse. Den kan komma från Spanien, Lettland, eller något av alla andra problemländer. Varifrån och när den kommer kan vi inte veta i förväg, men att den kommer ser jag som säkert. Ofta kan det nog också bli så att ett uppdykande problem från början viftas bort efter några dagar, för att sedan återkomma med förnyad kraft någon vecka senare. De flesta problem hittills under denna finanskris har i slutändan visat sig ha större följverkningar än vad man först såg.

Moln nummer ett - Dubai
I slutet av november drabbades världens börser av Dubaifrossa, men sen blåstes "faran över". Men det ohållbara överbelånade Dubaibygget återkom igår för att spöka då kreditvärderingsinstitutet Moody’s nedgraderade sex av Dubais statsägda företag, bland annat DP World. Samtidigt sade generaldirektören vid Dubais finansdepartement att sex månader kanske inte räcker för att rekonstruera krisdrabbade Dubai World. Staten frånsäger sig också garantier för de statliga företagens lån, vilket marknaden tagit för givet att det fanns. Istället ger Dubais regering lite stöd till de statliga företagen, senast 2,45 miljarder dollar till Dubai Worlds fastighetsbolag Nakheel, vilket inte räcker så långt när Nakheel igår redovisade en förlust för de senaste sex månaderna på 3,7 miljarder dollar. Och staten Dubai har inte heller särskilt mycket pengar, utan har lånat det mesta själva. De är, som jag nämnt förut, beroende av sin oljerike granne Abu Dhabi för finansiering. Jag misstänker att Abu Dhabis välvilja inte sträcker sig särskilt långt, utan de skulle gärna se att Dubai gick i storkonkurs för att sedan kunna köpa upp alltihop till vrakpriser. Officiellt är både Dubai och Abu Dhabi i union i Förenade Arabemiraten, men det hindrar inte maktspelet mellan deras respektive emirer. Vi ska inte glömma att alla emiraten är diktaturer med påmålad fasad.

Igår skrev också E24 om att man nu kan bo på lyxhotell till fyndpriser i Dubai. Hur t.ex. Nakheels finanser ska hålla ihop kan inte jag se, när de har förbyggt sig på hotell och andra boenden och sen inte får in tillräckliga inkomster. Alltihop för lånade pengar.

Moln nummer två - Grekland
Redan vid första Dubaifrossan i slutet av november började också en viss oro för Greklands statsskuld, men de senaste dagarna har den blossat upp igen. I måndags satte kreditvärderingsinstitutet S&P Greklands statsskuld på negativa bevakningslistan, vilket vanligen leder till nedgradering inom en månad. Sen meddelade igår kreditvärderingsföretaget Fitch att de sänkte Greklands kreditbetyg till BBB+, från tidigare A-, med negativa vidare utsikter.

Denna sänkning är inte särskilt bra för Grekland, eftersom Europeiska centralbanken (ECB) normalt kräver minst A på sina säkerheter (t.ex. grekiska statspapper). Tillfälligtvis accepterar dock ECB ner till BBB- fram till slutet av 2009. Frågan är nu vad som kommer att hända - kommer ECB att förlänga den tillfälliga uppluckringen av reglerna, eller? Och i förlängningen - hur hållbart är eurosamarbetet?

Orsaken till nedgraderingen är såklart att Greklands statsfinanser är inte särskilt sunda. Fitch säger:
Den nuvarande bedömningen är att Greklands statsskuld kommer att stiga till nästan 130 procent av BNP innan en stabilisering sker.

Regeringens mål att minska budgetunderskottet till 9,1 procent av BNP under 2010 bedöms vara möjligt att nå. Däremot gör avsaknaden av betydande strukturella politiska åtgärder att förtroendet är lågt för att de kommer att lyckas stabilisera och reducera statsskulden inom de kommande tre till fem åren, enligt Fitch.
Grekland har inte precis gjort sitt bästa för att skapa förtroende för sin förmåga att hantera budgetunderskottet. I januari trodde regeringen att årets budgetunderskott skulle bli 7 procent av BNP, men nu ser det ut att bli uppemot 13 procent. Då ska man komma ihåg att EMU:s stabilitetspakt tillåter ett budgetunderskott på högst 3 procent av BNP och en statsskuld på högst 60 procent av BNP.

Allvarligt är också det som SvD skriver om EU-kommissionens bristande förtroende för Grekland.
- Vi fruktar att ledningen i Grekland har tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Dessutom tror vi att regeringen har försökt lura oss med falsk statistik, sade en källa i kommissionen till SvD Näringsliv i somras.
Har den i oktober nytillträdda regeringen under Pasoks Giorgos Papandreou bättre koll och är de ärligare?

Vår svenske finansminister Anders Borg klargör också att Grekland inte kan förvänta sig att EU ska rädda landet ur dess svåra budgetkris.
- EU-stadgan förbjuder uttryckligen att EU-länder överför sina skulder till andra, och det bör vi hålla fast vid, säger finansministern.

[...]

- Greklands statsskuld var utan kontroll redan innan krisen bröt ut.
Jag är väldigt glad att bo i Sverige, som hade sunda statsfinanser innan denna kris bröt ut. Länder som exempelvis Grekland, USA och Japan hade stora statsskulder redan innan krisen, och det har bara blivit värre.

Den som vill läsa mer om Greklands problem kan läsa analysen som Edward Hugh skrev i förrgår på Fistful of Euros.

Moln nummer tre - Spanien
Idag dök moln nummer tre "oväntat" upp, nämligen att Standard & Poors sänker utsikterna för Spaniens kreditbetyg till negativa från stabila.
S&P säger att Spanien står inför en "mer uttalad" försämring av statsfinanserna och att obalanserna kräver starka policyåtgärder.
Det var inte så oväntat för den som inte har huvudet i sanden. Spaniens kommande problem har varit uppenbara i flera år. Läs t.ex. vad jag skrev i oktober i år.

Vi får säkert höra mer om dessa moln framöver, men först ska de väl viftas bort ett tag...

[Andra bloggar om , , , , , , ]

6 kommentarer:

  1. Ojoj. Läste en hårresande artikel om Dubai, där underliggande skulder är trillioner dollar och Dubai inte tänker betala alls. De tänker som prinsar och våra banker är ju bara zionistiska kristna svin som inte skall få några pengar.
    länk:
    http://www.rickackerman.com/wp-content/uploads/2009/12/Dubai-Wipeout.htm

    Spiran

    SvaraRadera
  2. Spiran:
    Den artikel du refererar till tar i och för sig upp en hel del av tokigheterna i Dubai, men innehåller även en hel del faktafel, som lätt kan kontrolleras mot andra källor. Läs den med urskiljning.
    Dubais skulder är inga triljoner dollar. Minst 80 miljarder dollar dock.
    Din formulering om bankerna börjar gå mot gränsen för vad jag låter stå kvar i kommentarer på denna blogg.

    SvaraRadera
  3. Detta var inte vad jag tycker utan ett ett citat ur artikeln om hur Prinsarna i Dubai tänker.
    Bästa hälsningar

    SvaraRadera
  4. En intressant fråga, speciellt inför 2010, är huruvida Sveriges situation hade varit annorlunda med (S)tyre

    /K

    SvaraRadera
  5. Klas:
    Kanske inte så annorlunda. Redan den socialdemokratiska regeringen vi hade innan den nuvarande höll ju statsfinanserna ganska sunda. Grunden lades redan då. Fast frågan är ju förstås hur en socialdemokratisk regering hade agerat i finanskrisens 2008-2009.
    Det viktigaste var dock att vi gick in i krisen med betydligt bättre statsfinansiella förutsättningar än andra länder.

    SvaraRadera
  6. Efter en resa till Dubai i slutet av dec-början på januari så är jag inte alls lika orolig för den ekonomin längre. Läget känns rätt stabilt där. Mycket folk. Hög beläggning på hotell. Emiratet ska beundras för den otroliga viljan att på kort tid bygga upp en sådan enorm turistindustri.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.