Arbetslöshet kontra sysselsättning

Statsminister Reinfeldt tycks ha fått dåliga sifferunderlag för sysselsättningen inför partiledardebatten. En massa bloggar, bl.a. Alliansfritt Sverige påpekar att det var fel. Reinfeldt har påstått att 100 000 fler var sysselsatta i december 2009 än i september 2006. Alliansfritt Sverige påpekar mycket riktigt att det bara var 11 800 fler sysselsatta. Deras misstag är dock att jämföra olika månader. Sysselsättningen varierar ganska mycket mellan olika årstider. Därför måste man jämföra december med december, september med september o.s.v. för att få rättvisande jämförelser. Bloggrannen Cornucopia säger idag att Reinfeldt i princip hade rätt, fast han råkade slarva till fakta. Fast det beror på vilka månader eller kvartal man jämför. Cornucopia väljer ut andra kvartalet 2006 mot 2009, vilket ger en för Reinfeldt positiv siffra. Väljer man istället tredje eller fjärde kvartalet för jämförelsen blir resultatet ganska annorlunda - svagt negativt. Ett antal regeringsvänliga bloggar, bl.a. Dick Erixon, hänger på Cornucopias och andras siffror utan att granska dem kritiskt eller gå till källan. Därför tänker jag visa lite diagram över hur sysselsättningen sett ut så får ni bedöma själva.

Nå hur ser det ut då? Det beror delvis på hur man väljer att presentera statistiken. Till att börja med får man gå till källan, nämligen AKU hos SCB. Tyvärr finns ett seriebrott mellan första och andra kvartalet 2005, då man ändrade definitionerna av "arbetslös" och "ej i arbetskraften" för att harmonisera dem till EU:s standard. En i och för sig lovvärd förändring, då arbetslöshetssiffrorna därmed blir mindre skönmålande, men den ställer till det när man vill jämföra över längre tidsperioder. Antalet sysselsatta påverkas dock vad jag förstår inte av denna metodförändring, så där kan man titta långt bak. Nu tittar jag på kategorin 16-64 år, som är mest intressant. Hur många pensionärer som jobbar anser jag inte vara det mest intressanta för de politiska diskussionerna. Så här ser det ut då:
Som synes var antalet sysselsatta 16-64-åringar marginellt lägre tredje och fjärde kvartalet 2009 än motsvarande kvartal 2006. Inte så illa med tanke på att vi gått igenom den värsta ekonomiska krisen under efterkrigstiden. Tydligare blir det om man lägger in en trendlinje som ett fyra kvartals glidande medelvärde.
Då ser man att antal sysselsatta ökade 1998-2001, för att därefter ligga ganska stilla i några år. Sedan steg åter antal sysselsatta 2005-2008, för att sedan sjunka. När den nuvarande regeringen tillträdde hösten 2006 var alltså den stigande trenden redan påbörjad sedan halvannat år. Av detta drar jag slutsatsen att antalet sysselsatta inte verkar ha så mycket att göra med vilken regering som råkar sitta vid makten. Det beror istället troligen mest på konjunkturläget, som är en del av det komplexa och kaotiska globala ekonomiska systemet. Så att skylla arbetslöshet på den sittande regeringen eller att den sittande regeringen berömmer sig själv för sysselsättningsökningar är troligen till största delen politiskt fluffsnack.

Det man dock verkar kunna se av diagrammet är att nedgången i sysselsättningen 2008-2009 inte ser lika skarp ut som 1992-1993. Av detta kan man möjligtvis dra slutsatsen att den nuvarande politiken är bättre än den som bedrevs i början av 1990-talet (borgerlig regering i båda fallen). Eller att Sveriges ekonomi generellt var i bättre skick vid ingången i den nuvarande krisen än vid ingången i 1990-talskrisen. Men den nuvarande krisen är troligen inte över, så det är lite tidigt att ropa hej ännu.

Istället för att titta på antalet sysselsatta kan vi roa oss med att titta på antalet sysselsatta som andel av befolkningen.
Det här diagrammet är säkert ett som oppositionen vill använda! Andelen sysselsatta har sjunkit kraftigt - som mest 3,8 procentenheter på ett år (tredje kvartalet 2008 till tredje kvartalet 2009). Bidragande är såklart att antalet 16-64-åringar ökat med 40 000 under det året. Men nedgången i sysselsättningen ser ändå inte lika skarp ut som 1992-93. Egentligen borde man kanske visa sysselsatta som andel av arbetskraften, men det får bli en annan dag.

Ett sista diagram innan jag går och lägger mig. Arbetslösa i tusental. Metodförändringen 2005 slår där igenom, men man kan ändå se huvudtrenderna.
Antalet arbetslösa steg kraftigt 1992-1993 för att sedan ligga ganska still fram till mitten av 1997, då det började sjunka. 2001-2002 låg det åter still för att sedan stiga något under 2003. Därefter sjönk antalet arbetslösa fram till 2008, då det blev en kraftig ökning. Hittills under denna kris ser omkring 100 000 personer ut att ha hamnat i de arbetslösas skara.

Jag får återkomma till detta en annan dag då jag har lite mer tid att leka med statistik och presentera fler diagram.

P.S. Till alla som vill använda diagrammen i denna artikel - det är fritt fram, bara ni tydligt anger källan med länk till min blogg och även mejlar mig på flutethoughts snabel-a gmail punkt com och talar om var ni har använt diagrammet.

P.P.S. Min sambo, som under hösten tillhörde de arbetslösas skara, har nu fått jobb. Hur länge det nu varar. Det ser ut att vara mycket svårt att få fasta jobb just nu, i alla fall i hennes yrke. Men man får väl vara glad över den tid hon har jobb.

[Andra bloggar om arbetslöshet, politik, regeringen, fredrik reinfeldt]