E24 håller sig som vanligt på framkanten av nyheterna och intervjuade igår ekonomiprofessorn, EMU-utredaren och EMU-förespråkaren Lars Calmfors om Greklands situation. Han anser intressant nog att man ska låta Grekland gå i "konkurs" om de inte kan klara ut sina problem själva.
Ska andra EU-länder gå in och ge finansiellt stöd till Grekland om landet inte reder upp krissituationen på egen hand?Han motiverar också på ett bra sätt varför.
– Min bedömning är att man inte ska gå in och ge stöd utan att man i ett sådant läge ska låta Grekland gå i "konkurs". Vad som egentligen händer då är man skriver ned skulderna och startar om på nytt. Grekland får svårare att låna och får betala mer för lånen, säger Lars Calmfors.
– Om ett EU-land missköter sig och inte klarar sina åtaganden, och andra länder går in och håller långivarna skadeslösa, då visar vi finansmarknaderna att de inte behöver bry sig om EU-länders kreditvärdighet. Då har de ingen anledning att reagera tidigt när ett land missköter sina offentliga finanser och ge rätt signaler, säger Lars Calmfors.Sen kan man fråga sig varför Calmfors trots EMU:s uppenbara problem förespråkar ett svenskt eurointräde.
Grekland behöver som jag nämnt förut omförhandla en hel del gamla lån och ta nya lån i år. Och det blir dyrt. Enligt E24 behövs det 50 miljarder euro i år. Lycka till med att hitta villiga långivare! De 7 procent som Grekland fick betala i ränta på sin senaste emission av 10-åriga statsobligationer kan tyckas höga när de ligger 3½ procentenhet över tyska tioåringar. Men 7 procent kommer man troligen att minnas med viss nostalgi senare i år när de grekiska räntorna sprungit iväg ännu högre. Och ju högre räntan blir, desto mer ökar statsfinansernas underskott i en ond spiral.
Euron föll såklart på den ökade oron för de grekiska statsfinanserna.
Euron föll samtidigt till sin lägsta nivå mot dollarn på åtta månader i USA-handeln och ännu hårdare mot den schweiziska francen, vilket tvingade den schweiziska centralbanken till den ovanligt drastiska åtgärden att själv direkt intervenera för att devalvera sin valuta i Hongkonghandeln.Aj, aj, panikåtgärder från centralbanker! Det bådar inte gott för världsekonomins stabilitet. Valutainterventioner brukar också i längden vara lönlösa och bara slöseri med centralbankspengar. Japan har vid flera tillfällen försökt och misslyckats. Världens valutamarknader är så stora att de kan gå emot vilken centralbank som helst.
E24:s Per Lindvall skrev redan i början av december en läsvärd analys om hur det grekiska dramat kan knäcka euron. Han skrev också redan i december 2008 en bra analys om varför man inte ska lyssna på kacklet om svensk euroanslutning, där han myntat begreppet "ankschluss" för svensk euroanslutning.
All Greklands- och euro-oro fäller såklart världens aktiebörser. För den som vill veta mer rekommenderar jag läsning av Winning Tradings dagliga analyser av börserna.
Apropå finansiella orosmoln läste jag igår också att tyska kommuner har fått svåra budgetproblem på grund av fallande skatteintäkter och ökande utgifter för socialt stöd. Jag vet inte hur den tyska lagen ser ut, om kommuner kan gå i konkurs. Någon som vet? Hursomhelst ser detta ut att bli ännu ett svårt problem framöver. En gissning från 2009, som fortsätter att gälla för 2010 - budgetpanik hos kommuner, landsting och liknande.
Så "Efter krisen" borde snarare vara "Halvvägs genom krisen".
P.S. Jag har nästan helt slutat läsa DI och övergått till E24 istället. DI ligger hela tiden lite efter med sina analyser, medan E24 ligger i framkant och plockar upp sånt som förut bara vi ekonomibloggare hittat. Särskilt gillar jag Per Lindvall, Tomas Linnala och Torbjörn Isacson. Även Annelie Östlund på E24 är bra på att bevaka aktuella nyheter. Det enda jag saknar på E24 är Twingly-länkar.
Tillägg:
Glöm inte att 14.30 idag kommer viktig amerikansk arbetslöshetsstatistik.
Den riktigt otrevliga arbetslöshetsstatistiken för USA kommer först den 5 februari, då 2009 års siffror kommer att revideras till verkligheten, istället för till manipulerande datamodeller. Håll ögon och öron öppna klockan 14.30 den dagen!Så om en knapp timme kan vi få lite mer fakta hur det går med återhämtningen "efter krisen".
[Andra bloggar om grekland, centralbanker, media, kommuner, tyskland, valutakurs, euro, statsskuld, ]
Inlägg
Krisen är endast i sin linda.
SvaraRaderaDe som fortfarande inte inser det eller som är i förnekelse kommer drabbas hårdare än andra framgent. Alla kommer dock drabbas hårt.
Vad använder Lars Nyberg för mätpunkter då han väljer att göra detta uttalande ?
SvaraRadera"Lars Nyberg argumenterade för att reformarbetet inte så mycket handlar om att uppfinna ett nytt recept för finansiell stabilitet. Snarare handlar det om att tillsätta mer av redan befintliga ingredienser. Krisen förklaras nämligen till stor del av att det fanns för lite av tre saker: Det fanns för lite kapital. Det fanns för lite likviditet. Och det fanns ett allt för litet fokus på de övergripande och systemomfattande risker som under en längre tid hade byggts upp i det globala finansiella systemet."
För lite likviditet kan jag absolut hålla med om , Hela talet finns fö. utskrivet som .pdf på riksbanken.se
Min kris fortgår dock fortfarande trots att "många" nu gått tillbaka till normalläget med härlig överkonsumtion :-)
Utbult om sysselsättningen : http://home.student.uu.se/anut9803/Filer/S%e5%20f%f6rvr%e4nger%20Reinfeldt%20sanningen.pdf
Marcus:
SvaraRaderaSom jag just skrev i en kommentar på s-buzz om Utbults rapport:
"Inte alls sluträknat... På sidan 5 i rapporten gör Utbult ett grundfel. Han jämför september 2006 med december 2009 utan att säsongsrensa siffrorna. Sysselsättningen varierar som bekant alltid över året. Därför kan man inte göra en rättvisande jämförelse mellan september ett år och december ett annat år utan att först säsongsrensa siffrorna. Den mest rättvisa jämförelse man just nu kan göra är därför mellan september 2006 och september 2009. Man kan säkert också jämföra oktober eller november 2006 med oktober respektive november 2009, eftersom den nya regeringens politik knappast lär ha hunnit ha någon effekt så snart."
Marcus:
SvaraRaderaGrundproblemet var ju att det var (och är) för mycket krediter i omlopp. Alltför stor del av världsekonomin går till improduktiva räntebetalningar.
Jag är allmänt allergisk mot kommentarer som "kommer", "Men 7 procent kommer man troligen att minnas med viss nostalgi senare i år när de grekiska räntorna sprungit iväg ännu högre." Det betyder ofta att alla springer åt ett håll och att det motsatta kommer att ske.
SvaraRaderaJag kan kortsiktigt bara se att kredithavet kan minska något om räntorna går upp.
SvaraRaderaDet här är ju rent idiotiskt, att ha nära 0-ränta under lång tid samtidigt som krisen förklaras avslutad av riksbanken och finansministern gör ett populistutspel och förklarar att "Nu har det vänt" , någon har ju fel. Snart får vi stagflation.
Vänt har det gjort när de anställda på arbetsförmedlingen sitter och gäspar för att det är för lite jobbsökande i lokalerna, och där är vi inte ännu.
Att blåsa av krisen är bara ett jakande till att acceptera nuvarande situation där de med jobb fortsätter den inflationsdrivande konsumtionsfesten och de med klena plånböcker får det ännu sämre eftersom inget längre räknas som inflation då bolånekostnaderna anses vara den största och viktigaste parametern.
Kan bli tufft att vakna upp om några år i en villa för 5 mille och upptäcka att allt annat utom bolånet blivit dyrare.