Förra gången skulderna i USA slog i taket var i början av 1930-talet. Då tog det ett decennium och ett världskrig för att blåsa ur bubblan. Dagens bubbla är enormt mycket större. De "räddningar" som har gjorts av USA:s regering och centralbank har bara förskjutit skuldbördan till staten. Och detta är bara USA. Sen finns Storbritannien, Japan, Spanien och en massa andra mindre delbubblor inom den globala kreditbubblan (Grekland, Dubai, Irland o.s.v.). Ovanpå alltihop finns också en gigantisk bubbla av finansiella derivat - många gånger större än jordens totala årliga BNP.Så här stora kreditbubblor inträffar bara en gång per livstid. Senast var "The Great Depression" 1930. De flesta som upplevde den tiden som vuxna är nu döda eller för gamla. Dessförinnan var det "The Long Depression" 1873-1879.
Västvärlden har lånat av framtiden, men framtiden kommer inte att kunna betala räntan på lånen, ännu mindre betala tillbaks dem. Välkommen till "The Greatest Depression"...
Läs mer som skrivits i helgen om detta:
- Andreas Cervenka i E24 och SvD om "Dags för den riktiga skuldkrisen".
- Annika Creutzer i E24 om de svenska hushållens lånebubbla "Lånefesten närmar sig sitt slut".
- Cornucopias och Musik@Centrifugens kommentarer till Cervenkas artikel.
- Cornucopia om EU-ländernas riskrankning.
P.S. Vi svenskar ska vara tacksamma för den sanering av statsbudgeten som Göran Perssons regering genomförde. Tack vare den har vi ett betydligt bättre utgångsläge för denna kris än många andra OECD-länder, som har gått in i krisen med dåliga statsfinanser. Tack Göran, om du läser det här!
[Andra bloggar om derivat, globalisering, kredit, kreditbubbla, lån, ränta, usa, depression]
Inlägg
Tyvärr får även vi skuldfria vara med och betala för kalaset. Men vi har åtminstone ett bättre utgångsläge.
SvaraRaderaSom skuldfri med rådande inflation och 0-ränta känner jag mig endast dum.
SvaraRaderaPå ett eller annat sätt är det vi utan skulder som kommer att få betala, vi som missat tåget med överkonsumtion och gratisboende i 4 miljonersvillor.
80-talisterna kan ju också känna sig rejält blåsta nu när 40-talisterna krämat ut max ur allt och börjar dra sig tillbaka.
Gustav Fridolin vet mer om den saken :
http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/25/darfor-ar-vi-blasta
När det gäller personliga skulder ser jag skuldfrihet som att gå MOT trenden på börsen, det är dömt att misslyckas i det långa loppet.
Senast i Torsdags fick en arbetskamrat som fick lånelöfte av banken veta att "de inte kan" höjja räntan över 5% för då går hela jäkla landet i konkurs.
Och det ligger nog något i det, är man mainstream och agerar som massan så har man alltid ett sorts skyddsnät.
Tänk på att det idag finns otroligt många som vill se skulderna inflateras ner till låga nivåer och i en sådan verklighet kan det bli svårt att hålla jämna steg om man lyckats spara ihop en buffert man nu tvingas försvara.
Visst beror vårat lite bättre läge än andra länder på Sossarnas förra regering, det har det dock talats tyst om de senaste 3 åren då det stått folk på kö som velat ta åt sig äran.
Tja, skattelagstifningen är dock sådan att man inte kan rikta skatter specifikt mot skuldfria, men skuldsatta har ju avdragsrätt för sina räntor.
SvaraRaderaAlla kommer få betala, men jag tror att en del som hoppas på att inflationen skall ta hand om deras skulder riskerar sätta kaffet i vrångstrupen.
Sticker inflationen på allvar kommer räntorna efter, om inte annat via "bond vigilantes", och oavsett valutan så är Sverige så pass litet att vi inte kan göra något åt det hela.
Kanske inflation på 10% men räntor på 15%? Blir så där lagom kul att sitta med de där skulderna då. Och vill man sälja i det läget så blir man ändå bara av med halva skulden pga rasade priser.
Fogden hade 1.2 miljoner ärenden under 2009, vid rekordlåg ränta...
Flute, innan du tackar Göran, så var det svenska folket som genomförde åtstramningen. Göran tog bara besluten, och fortsatte ha privat sjukvårdsförsäkring hos Sofiahemmet, utan vårdköer och allt, sjukfrånvaro med full lön vid höftoperationen (knä?) samt fet statsrådspension och en lång rad andra syltburkar att smaka på.
SvaraRaderaNej, jag är tyvärr inte skuldfri. Jag önska att jag var det. Min skuld är på min bostadsrätt i Stockholms innerstad... Den är långt ifrån så kraftig och stor som gemene man har, men den finns och jag är liksom er fullt medveten om att den innom en snart framtid kommer kännas kraftigt.
SvaraRaderaJag tackar för en bra blogg.
Keep up!
cornucopia : Jag ser en nära framtid med en inflation som överstiger räntan.
SvaraRaderaKanske 4% inflation och 1% ränta.
Det är ju fullt möjligt om man gömmer undan inflationen i obefintliga bolånekostnader, och det verkar ju vara ungefär det som pågår nu. Man påstår att hushållen fått det bättre och att det sammantaget inte blivit dyrare - och det stämmer ju då man använder bolånekostnaderna som mätpunkt. Jag upplever att allt annat än bolån blivit märkbart dyrare de senaste åren - det kan förvisso vara fel men och tro på 10% inflation och 15% ränta... hm... det skulle krossa 70% av bolånetorskarna.
De kan helt enkelt inte höja räntorna oavsett vad som händer med inflationen.
Hur många företag skulle överleva om räntan vart bara hälften av 15% , 7,5% ?
Johan : Jag hade inte oroat mig allt för mycket, de kan inte låta hela kollektivet av bolånetorkar krasha.
Det kommer att kosta oss alla så otroligt mycket mer än det smakar.
Bara det faktum att du inte är helt fullbelånad och är både medveten och reflekterar över problemet gör ju att dina chanser att klara framtiden snyggt är större än för de som ser fullbelåning som fullt normalt.
Jag har väntat på bolånekrashen sedan 2005 då jag börjat uppfatta situationen som helt bizzar - när kommer den ? ibland har man fel fast man har "rätt". Det är bara att inse.
Cornucopia, visst passade Göran Persson på att kapa åt sig en fin pension osv, men det gör ju alla politiker. Åtminstone gjorde han något vettigt för sin lön.
SvaraRaderaJag är skyldig 119.000 kronor för ett fritidshus jag aldrig använder. Dessutom studieskulder med 4%-konstruktion (avbetala 4% av din bruttoinkomst). Så jag är inte skuldfri. Men jag kommer att vara det när jag är 65.
SvaraRaderaFredrikN
119,000:- Är ingen anledning att oroa sig för, i min bekantskapskrets brukar det vara den minsta summa man lånar upp på huset för att renovera ett badrum eller ett kök.
SvaraRadera"Jag är skuldfri - är du?"
SvaraRaderaJag ligger ungefär en månadslön i hålet men är inte oroad.
Om vi med skulder börjar betala tillbaka så borde det innebära att någon får ett överskott på pengar vilket i sin tur antingen leder till lägre räntor eller högre aktiekurser (hög konsumtion). (Samma sak bör även gälla när USA börjar? betala av sina skulder).
SvaraRaderaMin slutsats blir att vi kommer att leva i ett volantilt samhälle med låga räntor och stora aktiedepåer tills den stora konsumtionsbubblan brister när oljan sinar.
Innan dess bör man nog ha skaffat sig en liten gård där man kan bli självförsörjande på mat och värme.
Problemet är ju att ekonomin måste växa med skuldutgivningen så att detta gör att låntagarna kan återbetala krediterna plus ränta.
SvaraRaderaAtt skulderna vuxit så pass mycket snabbare är ekonomin kunnat absorbera dem genom ökad produktivitet gör att "kreditkonstret" inte får nog med mat. Då går staterna in och drar på sig detta istället och vi ser här resultatet.
I den mycket pedagogiskt utformade filmen "Money as debt" finns det en väldigt bra illustration av detta.
Att Peak Oil dessutom satt ett tak för den ekonomiska aktiviteten innebär att vi aldrig någonsin kommer se den globala ekonomin växa över den topp som nu passerats i ekonomisk välfärd.
Harry Bowles
"Kreditmonstret" skall det vara.
SvaraRadera@ Harry Bowles: Har någon lånat pengar har någon lånat ut dem. Har vi ett "oöverstigligt skuldberg" så har vi även oöverstigliga tillgångar tillsammans. Har jag lånat 2 miljoner för att köpa ett hus så har någon fått 2 miljoner som han/hon kan köpa annat för. Får jag betala höga räntor på mina lån så får någon annan höga ränteinkomster.
SvaraRaderaDet som gäller i framtiden när konsumtionsbubblan brister och huspriser, börskurser och löner sänks varje år är att inte sitta med "svarte petter", dvs högt belånade hus och belånade aktiedepåer.
Flute,
SvaraRaderaDet skulle vara intressant att se hur den svenska belåningen ser ut i jämförelse. Är det något som skulle gå att få fram? Vill passa på att tacka för en strålande blogg!
För svensk hushållsbelåning i en internationell jämförelse, se den här presentationen (från SEB):
SvaraRaderahttp://www.ascb.se/main.php/Swedish%20Housing%20Market.pdf?fileitem=2474338
Till höger på sid 5 ser man att Sveriges hushåll totalt har lån motsvarande ca. 160% av disponibla inkomsterna. Ungefär mitt i den här gruppen av OECD-länder.
Intressant också på sid 6 att hushållen idag totalt bara lägger 4% av sin disponibla inkomst på räntor (efter skatteavdrag) jämfört med 10+% i husprisbubblan 1989-90. Riksbankens prognos för 2012 (med 190% skuldsättning och ca. 4.5% boränta före skatteavdrag) är ca. 6%.
Skuldfri? Nja...
SvaraRaderaMen räntan på mina tillgångar täcker just nu mina räntekostnader för bolånet. Högre ränta på bankkonto än på bolånet. Ingen ide' att amortera när man kan ha pengarna tillgängliga, tycker jag.
Jag vet att det finns sätt att teoretiskt få pengarna att växa mer, men just nu prioriterar jag riskfrihet.
Svar till anonym.
SvaraRaderaDu vet väl att bankerna genom Fractional Reserve Banking som regel lånar ut nio gånger mer pengar än de har?
Om du sätter in hundra tusen, då innebär det att banken kan låna ut 1.000.000 kr. Man skapar pengar genom Fiat - "Låt det ske".
Ovanstående inlägg som svar till anonym tillskrivs Harry Bowles.
SvaraRaderaAnonym 2010-02-22 12.59:
SvaraRaderaDet är inte de lån som betalas tillbaka som är problemet. Det är de lån som inte betalas tillbaka. Det är då kreditförlusterna kommer.
Fundamenta ger inte stöd för någon räntehöjning. Det ser knackigt ut för alla stora och medelstora ekonomier i hela Europa.
SvaraRaderaVi kommer inte att se någon större räntehöjning de närmaste åren.
Riksbanken har slagit in på en lågräntepolitik och den står fast. En garant för att lågräntepolitiken gäller var att vi under den förra perioden av högkonjunktur hade minst 1,5 procentenheter för låg ränta under flera års tid. De skulle aldrig låtit låneberget växa sig så stort och detta är naturligtvis ett gravt underkännande för riksbanken som vi vid mer än ett tillfälle kan misstänkas ha agerat medhårs med styrande politiker istället för att fokusera på inflationsbekämpning och långsiktigt hållbar ekonomi.
Bra skriver flute. Men undrar också tidsmässigt när du tror att skuldbördan kommer att ge sig till känna och påverka marknaderna.
SvaraRaderaHur kan man göra det bästa av en sådan kris, förutom att undvika skuder.
Anonym, 2010-02-23 00.05.
SvaraRaderaEtt tips från mig är att eftersom svenska staten kommer bli allt mer skuldsatt, kombinerat med stigande energipriser, är att man börjar dra sig ur valutan. Fiat-valutor i allmänhet är inget att ligga lång i.
Kolla upp ädelmetaller, det kan nog vara en bra idé att bevara (öka) sitt sparade kapital med.
Det finns dock ett land jag skulle tänka mig att investera i på lång sikt, det är Brasilien.
Harry Bowles
Ett par riktigt vettiga kommentarer här idag, tänker främst på Marcus första inlägg och Fredrik S med hänvisning till SEB-presentationen. Tror domedagsprofeterna här kommer att få lite rätt - men bara lite. Det kommer att bli lite press på bostadspriserna, inflationen kommer att komma upp lite, skuldkvoten kommer att behöva komma ner lite. Men bara lite!
SvaraRaderaDet är lite svårt att jämföra 30-talet med nuvarande krisen. Centralbanker och regeringar hanterar dagens kris helt annorlunda än vad man gjorde under depressionen.
Men visst är det kul att Flute börjat skriva om bostadspriser och hushållens skulder igen? Det blir mycket bättre fart på debatten här! Heja Flute!
Makro e kul:
SvaraRaderaVisst finns många skillnader mor 1930-talet, men den stora likheten är skuldberget.
Sen ska det bli intressant att se vilka effekter som dagens räddningsförsök kommer att få i slutändan. Jag tror det blir omöjligt att undvika att skuldberget äts upp av deflationsmonstret. Möjligtvis kan man skjuta upp detta obehag ett tag.
Är det bara jag som hoppas på katastrof? När det är snöstorm så vill jag att det skall bli den värsta någonsin. När jag ser på biltävlingar är det krascharna jag vill se. Jag vill att börsen och fastighets-priserna skall falla ner till noll i värde. Bankirer och mäklare som hoppar ut genom fönstren. Att hela jävla samhället brakar ihop och att politikerna lynchas av mobben och att invandrarna eldar upp alla villaområden. Jag vill se den totala katastrofen, det absoluta sammanbrottet, så att vi kan börja om från början...
SvaraRadera"Om vi med skulder börjar betala tillbaka så borde det innebära att någon får ett överskott på pengar vilket i sin tur antingen leder till lägre räntor eller högre aktiekurser (hög konsumtion)."
SvaraRaderaOm ni som har skulder børjar betala av era lån, så har trenden väl ändrats. Då har folk slutat låna och konsumera, i sin tur leder till att folk inte kommer låna pengar får att konsumera.
Då om jag inte missførstått det, får vi deflation? Då sitter ju ett par få individer/føretag(banker) med alla pengarna och då får vi ju en recession igen?Eller har jag fel?
Flute,
SvaraRadera"Jag tror det blir omöjligt att undvika att skuldberget äts upp av deflationsmonstret."
Menar du inflationsmonstret?
Och visst är likheten med skuldberget slående, men betänk att räntorna är MYCKET lägre nu än de var under 30-talet. Dessutom har vi finansmarknader som fungerar betydligt bättre och som inte krackelerar (nåja, bara lite) vid en lågkonjunktur. Nu är jag ingen expert på ämnet, men jag är övertygad om att den abrupta minskningen av skulderna på 30-talet berodde delvis på att "systemet" fungerade sämre. Därmed inte sagt att dagens skuldkvot inte är för hög, men jag tror inte vi behöver se samma kollaps.
Makro e kul:
SvaraRaderaNej, deflationsmonstret menar jag. Centralbanker gör sitt bästa för att skapa inflation och på det sättet blir man av med skuldberget, men jag är tveksam om de kommer att lyckas. Deflationsmonstret är alltså att skulderna försvinner på "den naturliga vägen", alltså genom konkurser och sånt.
Makro e kul:
SvaraRaderaNej, jag tror inte vi kommer att se samma kollaps som på 1930-talet. 2010-talet kommer att bjuda oss på sin alldeles egen version av kollapsen.
Visst har vi på vissa sätt ett bättre fungerande finansmarknader än på 1930-talet, men de är också oerhört mer komplicerade, någon storleksordning större och dessutom totalglobala med väldigt kort tidsfördröjning. Till en viss gräns kan det nog vara stabiliserande, men när ett så stort och komplext system väl flippar ur ordentligt blir troligen resultatet mycket värre och mer kaotiskt.
Du vet väl att komplexa system inte gradvis trappar ner sin komplexitet, utan de kollapsar istället.
Flute:"skuldberget äts upp av deflationsmonstret"
SvaraRaderaLite otydligt bildspråk, det är väl så att deflation ÄR skuldkollaps ? Alltså att alla skulder som inte kan betalas betyder minskande penningmängd, vilket ger depression. En skuld motsvaras förstås alltid av en fodran, vilken utplånas om den skuldsatte inte kan betala. I en uppåtgående utlåningscykel(pyramidspel) så ökar ju hela tiden penningmängden och allt(även alla sorters bedrägliga finansiella instrument på toppen av det hela) går att omvandla till likvida medel. När spelet når sin topp, och det inte går att blåsa upp mer skuld så vänder hela logiken, alla upplever att det man trodde sig ha går upp i rök, många måste ändå sälja, alla uplever sig fattigare, konsumtionen går i stå, ingen vågar satsa, cash blir king osv.
Borde alltså vara deflation som står för dörren, inte inflation. Titta på Japan under 90-talet, man låg i och tryckte pengar, men kunde aldrig komma ikapp den deflationistiska skuld-utplåningen
LÄS DETTA!
SvaraRaderahttp://globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=17736
Det var en helt fantastisk genomgång av den globala utvecklingen efter kriget !
SvaraRaderaSom sagt, LÄS DEN.
Alla borde läsa denna:
SvaraRaderahttp://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2010\02\26\371615§ionid=Ettan
Sansad, bra debattartikel.
Inte för att det behöver betyda något men...
SvaraRaderahttp://maklarstatistik.se/maeklarstatistik/kommun.aspx?Main=Stor%20Stockholm&Months=99&LK=3001&Extra1=8888&Extra2=8888&Typ=Boratter&Ant=5069
vs
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Case-shiller-index-values.jpg