2010-10-22

Sverige och våra storbanker har repat sig

Glädjande nog för alla oss som bor i Sverige så har vårt land klarat sig hyfsat igenom Finanskrisen. Den drabbade oss aldrig så hårt som många andra europeiska länder. Trots Swedbanks och SEB:s stora exponering mot de krisdrabbade baltiska staterna behövde bankerna aldrig förstatligas, utan klarade sig med stödkryckor från Riksgälden och Riksbanken. Vi ska inte heller glömma de viktiga pengarna från villiga investerare till nyemissioner. Vår bostadsbubbla sprack inte, utan tuffar fortfarande vidare med bara ett litet hack i kurvan.

Detta till skillnad från exempelvis Irland, vars bostadsbubbla sprack 2006 och där den spräckta bubblans följdverkningar sammanföll i tiden med Finanskrisens akuta fas hösten 2008 och gjorde krisen dubbelt svår för Éire. Där fälldes alla de stora bankerna och staten blev tvungen att gå in och ta över, med megaunderskott som följd. Detta gör att det blir tufft för örikets invånare. Irland hade 2008 (enligt Eurostats senaste revision som kom idag) ett budgetunderskott på 7,3% av BNP, förra året var det troligen näst störst i EU med 14,4% av BNP och i år räknar man med att det blir hårresande 32% av BNP p.g.a. engångskostnader för bankerna. Under tiden har Irlands statsskuld stigit från 44,3% av BNP år 2008 till 65,5% av BNP år 2009 och mycket mer i år.

Men nu var det Sverige jag skulle skriva om. Även om man kan tycka att allt inte står så bra till i Sverige just nu, så har vi det ändå som sagt gott ställt jämfört med många andra länder. Underskottet i svenska statens finanser var 2009 förhållandevis beskedliga 0,9% av BNP och statsskulden bara 42% av BNP. Arbetslösheten låg i augusti på 8,2%, jämfört med EU-genomsnittet på 9,6% och Irlands 13,9%.

Och våra fyra storbanker har repat sig och mår nu riktigt bra. Klassens ljus Handelsbanken redovisade i förrgår en ökad vinst för tredje kvartalet i år och klassens värsting Swedbank redovisade igår en hyfsad vinst för tredje kvartalet, att jämföra med en stor förlust förra året. Det blev inte så illa som befarades och nu ser det ut att peka uppåt för Swedbank. De två andra storbankerna Nordea och SEB rapporterar sina resultat för tredje kvartalet på onsdag respektive torsdag nästa vecka, men det skulle förvåna mig om det bleve några större negativa överraskningar där.

Nu vill kanske någon läsare påpeka att större vinster för bankerna inte gynnar folket. Delvis kan jag hålla med, men jag vill då påminna om att större delen av aktierna i de svenska börsföretagen ägs av fonder, försäkringsbolag och staten. Vinsterna gynnar alltså till stor del folket, pensionerna och statskassan. Swedbanks största ägare är "rörelsens" eget Folksam. Nordeas största ägare är finländska försäkringsbolaget Sampo och svenska staten med ungefär 20% var. Även i SEB och Handelsbanken är fonder och försäkringsbolag stora ägare, även om investmentbolagen Investor och Industrivärden sitter med stora poster (cirka 20% i SEB respektive cirka 10% i Handelsbanken). Och så länge bankerna går bra så slipper vi att staten tvingas ta över dem och att de blir en belastning för folket.

Apropå bankaktier, så skriver bloggrannen Stockman idag intressant om investeringspsykologi - hur man ser på sitt innehav av exempelvis bankaktier kan till stor del bero på när man köpte dem.

Förutom vinsterna för de svenska storbankerna verkar de efter Finanskrisens brutala lektioner ha fått en mer nykter och realistisk syn på riskerna i världsekonomin.
Handelsbankens vd Pär Boman varnade på onsdagen för risk för nytt stök på marknaderna, inte minst beroende på den svaga amerikanska ekonomin och Europas problem med stora statsskulder och budgetunderskott. Även SEB:s vd Annika Falkengren flaggade för risk för ny konjunkturoro nästa år.
Men just nu går det som sagt bra. Inte bara för bankerna, utan för Sverige i stort, vilket Cornucopia igår beskrev en analytikers syn på. Även de svenska verkstadsföretagen redovisar goda vinster. Det började med anrika Svenska kullagerfabriken (SKF) i tisdags, följt av likaledes anrika Ericsson som idag vände åter till en liten vinst efter fyra kvartal av "negativ tillväxt". Volvo redovisade idag ett bättre resultat än väntat med ökad efterfrågan på lastbilar. Även Atlas Copcos kvartalsrapport kom in bättre än väntat idag.

En orsak till att Sverige klarat sig förhållandevis bra är att vi är en exportnation. Vi exporterar dessutom både industrivaror och (delvis förädlade) råvaror - diversifiering ger ökad motståndskraft. Just nu har jag bara statistik för 2008 tillgänglig, men då fördelade sig vår export enligt diagrammet nedan. (Klicka på diagrammet för att förstora.)
Ungefär hälften av exporten var alltså industrivaror (inklusive kemi och läkemedel) och en tredjedel (delvis förädlade) råvaror. Vi har alltså en god diversifierad sits vad gäller export.

För att återgå till bankerna så syns det inte bara i deras kvartalsrapporter att de repat sig. Det syns också på Riksbankens balansräkning, där den bit som stöttade upp bankerna nu sjunkit ihop nästan helt. (Klicka på diagrammen för att förstora dem.)

Det gäller delen "utlåning i svenska kronor till penningpolitiska motparter", som enligt tillförlitliga rykten till större delen var lån till att stötta upp storbanken X så att den inte skulle falla omkull. Vilken den storbanken var överlåter jag åt läsarna att gissa. Intressant är att det är först de senaste månaderna som denna bit av Riksbankens balansräkning försvunnit (alltså stödlånet återbetalats), samt att den försvunnit snabbt. Så sent som i mitten av juni var denna bit på 335 miljarder kronor, för att sista juni sjunka till 244 miljarder, sista juli 222 miljarder, sista augusti 112 miljarder och nu i oktober futtiga 11 miljarder kronor. Därmed står som jag ser det den svenska banksektorn och dess stöttepelare Riksbanken förhållandevis väl rustade för att kunna tackla Finanskrisen 2.0 när den väl kommer. Detta får mig faktiskt att känna mig lite lättad och lugnad.

Det var länge sedan jag sist tog en titt på Riksbankens balansräkning, så därför kan några ytterligare kommentarer vara på sin plats. Posten "fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i Sverige" var den dollarlikviditet som Riksbanken bistod det svenska bankväsendet med under Finanskrisen. Det stödet avvecklades som synes redan under juni-oktober 2009.

Vad gäller den guldgula biten längst ner i diagrammet, så har Riksbankens guldreserv ökat i värde de senaste åren, trots att man ägnat sig åt att sälja av 60 ton guld mellan 2005 och 2009. Varför man sålt av en massa guld övergår mitt förstånd.

För att övergå till skuldsidan av balansräkningen, så har de båda posterna "emitterade skuldcertifikat" och "skulder i svenska kronor till penningpolitiska motparter" nu också i princip försvunnit. Dessa var alltså pengar som Riksbanken lånade in, troligen mest från storbankerna Y och Z, för att sedan stötta upp storbanken X. Posten "skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige" var den swaplina från amerikanska Federal Reserve som Riksbanken hade för att kunna stötta de svenska bankerna med dollarlikviditet.

Nu är alltså frågan också hur framtiden ser ut. Som jag ser det är Finanskrisen 2.0 tämligen oundviklig med tanke på de enorma outredda problem som fortfarande finns i olika delar av världsekonomin. Frågan är bara när den kommer. 2010, 2011 eller 2012? Ingen vet.

Sedan har vi den svenska bostadsbubblan, som ännu inte spruckit. De numera flitigt citerade Reinhart och Rogoff har forskat på finanskriser och deras efterverkningar och enligt dem så dröjer det i genomsnitt två år från en bostadsbubblas topp till dess att den utlöser en bankkris. Som vi ser av skräckexemplet Irland är det mycket olyckligt om denna bankkris råkar sammanfalla med en global finanskris. Eftersom den svenska bostadsbubblan ännu ser ut att tuffa på kan vi förvänta oss bankkris orsakad av den tidigast hösten 2012. Om världsekonomin drabbas av Finanskrisen 2.0 nästa år skulle Sverige isåfall kunna klara sig undan dubbel kris (åtminstone samtidigt), men om man med diverse ingripanden från stater, centralbanker, EU, IMF med flera lyckas hålla Finanskrisen 2.0 stången till 2012 skulle det kunna bli en samtidig dubbelkris för Sveriges del. Vi får se hur det blir med tajmingen. Och som sagt så har det svenska banksystemet nu repat sig såpass att jag tror att vi kan klara oss förhållandevis bra.

[Andra bloggar om , , , , , , , , , ]

17 kommentarer:

  1. Bostadsbubblan spricker just nu, se boliga.se

    Det blir staten som tar över bankerna igen, suck

    -37% i Stockholm, troligen bara början.
    /Snart en ny guldmyntfot

    SvaraRadera
  2. Kolla vad som hände med svenska interbank marknaden när riksbanken slutade acceptera bolån som säkerhet. Boom, smällde direkt.

    SvaraRadera
  3. Tyvärr så analyseras bostadbubblan bara ur ett perpektiv, nämligen hur det går för svenska banker och den relativt lilla del av befolkningen som kommer att hamna "under vatten".

    Det intressanta rent makroekonomiskt är trots allt de 200 miljarder som pumpas in i det ekonomiska systemet via bostadskrediter . Det är ju runt 7%av BNP som lånas i en ohållbar bubbla, och det utan multiplikatoreffekt. antar man 2-3 ggr multiplikator så skulle kanske upp till 20% av ekonomin bygger på bostadsbubblan! Och om man dessutom utgår från att lånefesten övergår till en sparfest, så blir effekten ännu större om man går från full utlåning till fullt sparande...

    Självklart går inte utlåningen till 0 utan den stabiliseras på någon lagomnivå, men trots allt så är en arbetslöshet på 20% och budgetunderskott på 10-20% ingen orealistisk siffra, så är det ju trots allt i tex USA och Irland.

    Ska bli riktigt intressant att se hur det utvecklar sig, i synnerhet de sociala konsekvenserna av massarbetslösheten som verkar vara helt oundviklig.

    Hade detta inträffat på 60-70 talen hade en kommunistisk revolution varit nära till hands, i dessa dagar känns det mer som att nazismen kommer att få renässans.

    SvaraRadera
  4. På plats med lite ödmjukhet Flute.

    "Varning för fallande huspriser - Vice riksbankschefen Lars Nyberg är orolig för utvecklingen av bostadspriserna. Han varnar i ett tal i dag för en negativ spiral med fallande huspriser."

    Ovanstående är från ett tal från 2005 av dåvarande vice riksbankschef Lars Nyberg

    Många experter har sedan dess förutspått bostadsmarknadens kollaps. (Kommer ni ihåg Stellan?)
    Sen dess har priserna stadigt följt trendlinjen uppåt. Finanskrisen orsakade ett så litet hack att det bara syns som en utplaning på 15 års grafen.

    Tycker nog att man måste vara lite ödmjuk och ta till sig faktiska data: Den underliggande uppåttrenden är urstark och har så varit i 1 ½ decenium.

    Är det sunt att basera sin tro på "experter" som haft som haft fel 15 år på raken?

    Mvh
    Jesper

    SvaraRadera
  5. Jesper; men nu baserar ju inte flute sina teser på vad så kallade experter tror, utan bygger argument med data och logiskt tänkande. Att säga att bostadsmarknaden skjutit i höjden som en raket i femton år är ett dåligt argument för att den kommer fortsätta i den banan.

    SvaraRadera
  6. Makro e kul2010-10-22 23:02

    Jag vet att du skrivit ett mycket bra inlägg om detta, men fråga kvarstår: vad ska spräcka "bubblan"? Jag fortsätter envist att hävda att dagens bostadspriser ganska väl speglar fundamenta och de spelregler som gäller. Att kalla det för bubbla tycker jag är fel.

    Huruvida det sedan är sunt och hållbart att man kan låna till 100% av priset för bostaden eller att yieldkurvan är låg och flack kan man definitivt diskutera. Men det måste nog till någon form av extern chock för att bostadspriserna ska falla på allvar. Och då menar jag inte långsamma räntehöjningar från Riksbanken eller en något högre arbetslöshet utan:

    - Ett krav på 85% insats som man inte kan runda med blancolån (även om jag tror att det kanske måste komma ner mot 75% för att få någon större effekt)

    - Amorteringskrav på bolån

    - En kraftigt stigande inflation

    Huruvida någon eller några av ovanstående händelser kommer inträffa är jag inte kvalificerad nog för att uttala mig med säkerhet om. Och förmodligen ingen annan heller.

    SvaraRadera
  7. RE: Mistlur2010-10-22 22:38

    Nej just det. Flute är ju en av alla expert-tyckare som just spår om en bobubbla. Därmed borde han - liksom alla som haft fel före honom i halvtannat decenium - förhålla sig lite ödmjukt till sin tes.

    Man kan inte ha spå fel hur länge som helst utan att ompröva sin modell. Det blir bara löjeväckande. Se bara på Stellan

    Mvh
    Jesper

    SvaraRadera
  8. Jesper:
    Bara för att bubblan inte spruckit ännu betyder inte att det inte är en bubbla. Jag tror fortfarande på minst en halvering av de reala småhuspriserna i Sverige. Frågan är bara när fallet kommer. Jag trodde det skulle börja 2008, men tji fick jag. Så frågan är - börjar det i år, 2011 eller 2012?
    Eller tror du att kredittillväxt på 8-9% i årstakt kan fortsätta för evigt? För det är kredittillväxten som driver bubblan.

    SvaraRadera
  9. Hej Flute
    Jag gillar din blogg och dina analyser. Du presenterar ekonomiska samanhang på ett lättförståeligt och ofta visuellt sätt.

    Med detta sagt vill jag nu tillägga att jag saknar ett *visst* mått av självkritik i din tes om bostadsbubblan. Forskare omprövar ständigt sina modeller utifrån nytillkomna datapunkter. Jag har ännu inte sett detta från din sida.

    Har du något bästföre datum för din hypotes ? Om priserna tuggar på och året hinner bli 2021, kommer du fortfarande anföra att "bara för att priserna inte rasat än så betyder det inte att det inte är en bubla". Frågan är seriöst menad....

    Hursomhelst, några datapunkter du kan beakta är

    * "White flight" inverkan. Politiskt känsligt. Men faktum är att folk betalar vad som helst för att trygga sin omedelbara (upplevda) fysiska säkerhet. Är det en slump att priserna rycker iväg i samma takt som vi får nya "social housing" områden.

    * Det faktum att innerstaden i princip inte växt nämnvärt sedan 1930 talet. Det är en begränsad yta. Och sthlms innerstad är den enda riktiga storstadsmiljön i hela Sverige. Hela landets medelklass är villiga att betala rejält med premium för att få tillgång till denna begränsade yta.

    * Räntekostnad + avgift på ett nybygge i innerstan är ungefär lika mycket som hyran på nybyggda hyresrätter i samma läge. Man kan förstås inte jämföra HR med BR rakt av då BR har underhållskostnad , priskänslighet(både upp och ner) beskattas olika e.t.c. Men att finansieringskostnaden landar på samma som hyran för nybyggda HR och det är *kö* till nämnda HR indikerar ju inte direkt att priset är uppblåst och skall ner med 50%.

    Tack för en i övrigt mycket angenäm blogg

    Mvh
    Jesper

    SvaraRadera
  10. Jesper:
    Jag är absolut beredd att ompröva mina ståndpunkter och teorier.
    Jag trodde ju först att toppen i den svenska bostadsbubblan var 2007-2008 och skrev också om det sommaren 2008, men det visade sig att det inte var så, utan att det tuffade vidare efter ett hack i kurvan. Jag omvärderade då och beskriver det nuförtiden istället som en bubbla som fortfarande håller på att blåsas upp.
    Kommer någon med riktigt övertygande argument kan jag ändra mig.
    De ökande bostadspriserna är beroende av ett tillflöde av krediter. Som sagt, 8-9% årstakt på ökningen av hushållens krediter är inte hållbart. Sen kan det finnas hur många fundamentala faktorer som helst - bostadsbrist, white flight, med mera - utan kredittillflödet kan inte priserna fortsätta att öka.

    Men jag kan omvärdera min syn på bubblan om t.ex. följande scenario inträffar:
    - Priserna stannar upp på nuvarande nivå och ligger kvar där trots att hushållens krediter inte fortsätter att öka.

    SvaraRadera
  11. Tillgång och priset på kapital bestämmer boprisutvecklingen i första hand, eftersom nästan ingen köper kontant.

    Om prisutvecklingen fortsätter, vilket i längden bygger upp en sann bubbla, så kan staten kanske införa ytterligare restriktioner, t ex minskat ränteavdrag eller amorteringskrav.

    I Sverige finns det heller ingen fungerande hyresmarknad i många städer, vilket ytterligare eldar på pyramidspelet.

    Och om vi har en årlig kredittillväxt på 7-8%, är det då rimligt att tro att den verkliga inflationen är 2% per år?

    /F

    SvaraRadera
  12. Market Skeptics är borttagen från internet sedan några dagar tillbaka. Det ser jag som ett tecken på att USA håller på att få slut på vete m.m. Alltså sådant som det varnades för på Market Skeptics.

    SvaraRadera
  13. Guldnisse:
    En snabb sökning samt WhoIs ger att det snarare ser ut som om någon har missat att betala årsavgiften för MarketSkeptics.com
    Sånt kan hända även den bäste (= har även hänt mig).
    Om det finns en komplicerad (gärna konspiratorisk) förklaring och en enkel förklaring, så brukar det oftast vara den enkla som gäller.

    SvaraRadera
  14. 2006 började jag tjata om att bostadsmarknaden skulle haverera, har fortfarande inte fått rätt.

    Dock har jag det senaste halvåret fått lite mer insikt i bostadsmarknaden rent lokalt i STHLM då jag har en bolånehandläggare i min bekantskapskrets, insikten säger att bostadsmarknaden i STHLM just nu är ganska polariserad. Dvs. köpare och säljare har ganska olika syn på slutpriset samt att det faktiskt händer oftare nu än för 3 år sedan att säljare får mindre än vad de haft realistisk anledning att tro. Detta kanske inte håller i sig men det kan vara en liten del av början på en normalisering av bopriserna.

    Helt nytt för i år är att säljare , vid lösning av lån eller nyförvärv av annat boende, helt öppet till bankmannen utrycker besvikelse, bitterhet och nästan på gränsen till aggression över att enbart ha fått några hundra tusen i vinst på ett års ägande av ett småhus i populär kranskommun.

    Det visar att de ruggigt snabbstigande priserna ses som fullt normalt och bestående.

    Men tänk om det INTE spricker !
    Folk kommer att bli låneslavar in till döden, vad är egentligen värst ?

    Tänk att bo i en 2a innanför tullarna med 3k i månadsavgift och ett banklån på 15 miljoner, ja snart är vi ju där.

    SvaraRadera
  15. Nyberg hade förmodligen rätt 2005. Hur skulle han kunna veta att BÅDE förmögenhetsskatten och fastighetsskatten skulle tas bort ett år senare? Det gav en enorm skjuts åt bostadsmarknaden. Samma sak med uppgången 2009 - riksbanken sänker reporäntan med 95% - är någon förvånad att det stack iväg? Moral hazard säger jag.

    Se graferna på t.ex. SBAB, priserna föll under 2008 redan INNAN finanskrisen.

    Efterfrågan må vara hur stark som helst, flute har rätt i att prisnivån avgörs helt av tillgången på krediter. Att föräldrar som betalar eller stora vinster från tidigare ägande är en förutsättning för att köpa något i Stockholm luktar pyramidspel tycker jag. Sedan kan ju nuvarande situation hålla i sig ett tag. Jag skulle i alla fall inte köpa något idag utan att ha en fet vinst från min tidigare bostad.

    SvaraRadera
  16. Naturligtvis har Flute rätt i att reglerna kring kreditgivningen styr prisnivån. Att prata om "efterfrågan" blir bara löjligt. Fråga 100 slumpmässigt utvalda svenskar om de skulle efterfråga ett boende i en luftig och ljus sekelskifteslägenhet vid vackra Mariaberget. Jag tror att folk generellt är jävligt sugna på att bo i sthlms innerstad, alltid. Men om det krävs rejäla kontantinsatser och en rimlig amortingsplan så tror jag helt enkelt inte att lika många efterfrågar det boendet.

    Vi har en situation idag med amorteringsfrihet, ränteavdrag, i stort sett nollränta och inga krav på kontantinsats. Alla parametrar fullständigt maxade för att svenska folket ska låna som aldrig förr. Nu har dessa saker långsamt börjat ändras. Räntan skruvas upp, bolånetaket är lagt på en första nivå. Vänder priserna ner så kommer amorteringskraven på posten. Då får vi se.

    Jag minns även hösten 2008 när jag gick på ett par visningar, jag var i stort sett ensam varje gång. Säljarna vägrade naturligtvis att sälja och i retrospekt gjorde de rätt eftersom räntan sen tok-sänktes rekordfort och stagade upp priserna igen. Men en god vän köpte i slutet av oktober 2008 en 2:a på Krukmakargatan för 25% lägre än marknadspriset ungefär tre veckor tidigare. Så det kan gå fort.

    SvaraRadera
  17. Hej, bra figurer, lägg gärna in dem på www.commons.wikimedia.org. Då kan jag sen använda dem t.ex. här http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksbankens_balansr%C3%A4kning
    Eller, ännu hellre, hjälp till att fixa artikeln direkt.
    Se även "Sveriges banksystem" på wikipedia.

    m.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.