Vad ska vi säga om bopriserna?

Idag kom SCB ut med sin senaste Småhusbarometer med preliminära data för september. Enligt deras sätt att räkna, alltså med K/T-talet, så har småhuspriserna i riket fortsatt upp 1% mellan andra och tredje kvartalet 2010.

Jag tittar som gamla läsare vet på ett längre tidsperspektiv och medelpriset istället för K/T-talet. Mitt diagram ser ut så här.

Det kraftiga fallet i september är en varningssignal, men emotsägs av K/T-talets ökning, så ta det för vad det är - bara en liten varningssignal om att bubblan inte kan blåsas upp för evigt.

SCB:s statistik ligger som bekant några månader efter Mäklarstatistik, vars senaste pressmeddelande kom igår, fast det konstigt nog tycks ha ignorerats av media.

Den senaste tremånadersperioden har villapriserna i riket gått ned 1 procent, medan bostadsrättspriserna ökat med 2 procent. Den senaste månaden har priset på villor i riket ökat med 1 procent medan priset på bostadsrätter varit stillastående.

Mäklarstatistik ligger som sagt före SCB tidsmässigt, men SCB verkar mer tillförlitliga. Tittar man på några månaders trend hos Mäklarstatistik ser man dock att priserna på bostadsrätter fortsätter uppåt, medan villapriserna ser ut att ha börjat sjunka. Osäkert läge, med andra ord, vilket bekräftas av att enligt SBAB:s senaste Mäklarbarometer från igår väntas priserna plana ut under fjärde kvartalet.

Göteborgs-Posten har fått tag på Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland (RBS).

Han pekar på hur de reala bostadspriserna i Sverige sedan mitten av 90-talet har stigit mest i hela västvärlden, om man räknar bort inflationen.

Och medan en rad andra länder, som Danmark, genomgått smärtsamma korrigeringar på bostadsmarknaden i kölvattnet på finanskrisen har de svenska priserna bara planat ut för att sedan fortsätta gå upp.

- Sverige har världens dyraste hus, i förhållande till disponibel inkomst. Och vi har världens största räntedoping. Det är osäkert om det är en bubbla, men det finns skäl till oro, säger Magnusson.

Detta bekräftas av SvD:s artikel om att Stockholm är dyrast i Norden.

I Stockholm, Oslo och Helsingfors fortsätter priserna på bostadsrätter att stiga och dippen under finanskrisen är ett minne blott. I vårt södra grannland Danmark är dock bostadsmarknaden fortfarande bräcklig, även om priserna i Köpenhamn sakta börjar stabiliseras.

Vändningen ner kommer oväntat när den väl kommer.

I Köpenhamn var prisuppgången extrem fram till sommaren 2007 då bubblan plötsligt sprack.

De norska och danska bostadspriserna tog jag upp i augusti, men de finska hade jag missat. Edward Hugh på A Fistful of Euros skrev dock nyligen utförligt om dem i artikeln "Bubble Trouble In Finland?"

För att återgå till Pär Magnusson så säger han ungefär som jag om åtgärder mot bostadsbubblan.

För att återfå stabilitet på bostadsmarknaden vill han i stället för nu inplanerade reporäntehöjningar, som slår mot hela ekonomin, se specifika åtgärder riktade mot bostadsmarknaden - som bolånetaket.

Ett amorteringskrav på bolån är ett vanligt redskap i omvärlden, som inte finns här.
- Bolånetaket borde ha införts redan för fem år sedan, inte för två veckor sedan. Och det bör följas av ett amorteringskrav.

Som jag sagt tidigare anser jag att det egentligen handlar om en kreditbubbla som kanaliseras till bostäder. Jag analyserade bakomliggande faktorer i "Vad ska spräcka den svenska bostadsbubblan". Nu närmast väntar jag på statistik från SCB angående hushållens ekonomi den 21/10 med bl.a. preliminär inkomststatistik och boendeutgifter för 2009. Därefter väntar jag på finansmarknadsstatistik för september, som kommer 27/10, för att se hur takten i hushållens skuldökning utvecklar sig.

Apropå hushållen läser jag idag att den svenska personbilsmarknaden trotsar den europeiska trenden - försäljningen i Sverige ökade 35% under årets första nio månader jämfört med motsvarande period 2009, medan den i Europa som helhet sjönk 10%. Hur länge kan detta fortgå?

Apropå fastigheter läser jag idag också att det räknas med ett uppsving för kontorsbyggen i Stockholm.

Positivt för fastighetsägare är även att vakanserna, andelen tomma lokaler, har börjat vända ner i Stockholmsområdet. Samtidigt stiger kontorshyrorna. Att den ljusare fastighetsbilden består är dock inte givet.

Vad är största hotet för svensk fastighetsmarknad?

- Världsekonomin, svarar Åsa Linder.

- Omvärlden. Sverige är naturligtvis beroende av vad som händer utanför landet och hur ekonomierna utvecklas, säger Marie Bucht.

Dessa två analyschefer på olika fastighetskonsulter sätter fingret på en öm punkt - Sverige är ett litet exportberoende land som är beroende av att världsekonomin utvecklar sig positivt för att kunna hålla uppe vår egen ekonomi och våra fastighetsmarknader.

Jag ser också att bloggrannen Cornucopia hann före mig med "Sverige har världens dyraste hus". I en kommentar kommer han med en intressant synpunkt i ett svar till de vanliga belackarna.

En fördel jag har som vare sig har några bostadslån (äger mitt boende skuldfritt) och inte bor i storstad är att jag kan se nyktert på bostadspriserna. Många är tyvärr för känslomässigt och ekonomiskt exponerade för att våga tro på en bubbla.

Visserligen bor jag till skillnad från honom i storstad, men även jag äger mitt boende skuldfritt och kan därför se ganska nyktert på bostadspriserna.

Så vad ska vi säga om bopriserna? Oklart just nu, förutom att det är förskräckligt dyrt att köpa in sig på bostadsmarknaden.

[Andra bloggar om bostadspriser, bostadsbubbla, kreditbubbla, kommersiella fastigheter, bilism, bilindustri]