2010-10-28

Blir det Irlandspanik nu?

Med anledning av att räntan på tioåriga irländska statsobligationer idag gick upp och snuddade vid 7 procent fick jag frågan på mitt förra inlägg om det blir Irlandspanik nu. Så här skrev jag igår kväll.
Stiger räntan över senaste toppen upp mot 7% finns risken för panik vad gäller Irland. Sjunker den däremot ner under 6% igen får man nog se upptrenden som bruten och kan blåsa faran över för denna gången. Detta är en indikator som är värd att hålla koll på den närmaste tiden.
Observera att risken finns för panik. Det behöver inte nödvändigtvis bli det. Men fortsätter den irländska räntan att stiga från dagens nivå är det inte bra. Så här har det sett ut det senaste året.
Som synes en ännu obruten upptrend. Vi kan jämföra med hur det sett ut för motsvarande grekiska statsobligationer det senaste året.
Runt 7 procents ränta var här något slags paniknivå. Den grekiska tioårsräntan var uppe och sniffade på 7 procent i början av året, för att sedan göra en nedrekyl. När den slutligen bröt 7 procent under våren kom paniken. Om vi sätter motsvarande gräns för Irland, så vill jag alltså se att den irländska tioårsräntan snarast (inom de närmsta dagarna) vänder ner från nuvarande nivå, och definitivt inte sticker iväg så mycket högre. En annan intressant indikator att titta på är avkastningskurvan för irländska statsobligationer, som idag ser ut så här.
Än så länge inga paniktecken här, även om den där "knölen" runt tre år inte ser så bra ut. Å andra sidan har den "knölen" funnits där ett bra tag utan att det hänt något. Det som hände för Grekland i våras var att räntorna först stack iväg uppåt på kortare löptider, så att man fick en tämligen flat avkastningskurva, och till slut inverterad kurva (alltså högre ränta på korta löptider än på långa).

Så dagens gissning vad gäller räntan på de irländska statsobligationerna blir "hit men inte längre".

Läs även DN och SvD och utförligare artikel hos Bloomberg.

[Andra bloggar om , , ]

12 kommentarer:

  1. Irland låner inte från marknaden just nu - samma som Grekland. Det blir stopp fram till våren. Om räntan är förtfarande för högt då, ska dem återvända sig till EUs stabilitetsfonden.
    Marknaden väntar på irlands statsbudgeten i december. Regeringen kommer att behöva spara 4 miljarder euro och höja skatt däröver.

    SvaraRadera
  2. Hoppas det kraschar, det är på tiden att det börjar slå i folks medvetande att det kan gå ner också.

    SvaraRadera
  3. Varför köper någon obligationer på långa löptider om man får sämre avkastning på dem än på korta? Vid en betalningsinställelse så kommer väl de långa obligationerna knappast undan lindrigare än de korta, eller?

    SvaraRadera
  4. Jim Dowling, skriv på engelska istället om det är ditt modersmål. Svenskan är knappt mer begriplig än en Google-översättning.

    @Anonym 22.03

    Jag hoppas också att det kraschar, så att alla vi som har guld kan få lite guldkant på tillvaron. Inte så kul att vara en guldnisse när guldpriset står stilla 10% under högstanoteringen.

    På sikt tycker jag att guld och silver ska vara de enda giltiga pengarna, och att bankerna ska tas ifrån rätten att låna ut pengar som de egentligen inte har.

    SvaraRadera
  5. Guldnisse, det är inte riktigt med utlåningen som många påstår. Bankerna själva skapar inte pengar "ur tomma intet", men Riksbanken gör det. En bank kan bara låna ut de själva först lånat av Riksbanken eller av någon annan bank, varför en bank faktiskt alltid tar en risk när de lånar ut pengar. Annars skulle de inte gå omkull så lätt som dom gör.

    SvaraRadera
  6. @Anonym 9.05

    Jag tror inte riktigt på dig. Det är oomtvistligen Riksbanken som bär huvuddelen av skulden för att en krona idag är värd mindre än en hundradel av vad den var vid introduktionen 1873, men de har många medbrottslingar på bankkontor runtom i landet. Brottslingar som tjänar miljarder kronor varje år på det bedrägeri de håller på med och som om det får fortsätta kommer att leda till att bankerna äger allt som går att äga.

    Jag tror att det du har bortsett från är att när en bank lånar ett visst belopp av Riksbanken, så kan banken låna ut det beloppet flera gånger om. Lite väl grovt förenklat kanske man kan kalla Riksbankens "tillskott" för fiatpengar och den vanliga bankens utlåning för skuldpengar. Följden blir i alla fall att det skapas enorma skulder som driver huspriserna till sanslösa nivåer. Flute kanske kan förklara det bättre.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  7. 7,14% and ticking!!

    SvaraRadera
  8. 7,23% och bankrutt.
    Innehavare av statsobligationerna får ta smällen./
    På tiden

    PS har ni läst om 7 dec?

    SvaraRadera
  9. 7,4% and still ticking...

    SvaraRadera
  10. Jim Dowling:
    Tack för påminnelsen om att obligationsmarknaderna för PIGS är manipulerade av ECB m.fl.

    Anonym:
    Kul att du håller koll på Irlandsräntan! Frågan är när marknaden i stort får upp ögonen för vad som håller på att hända.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.