Irlands megaunderskott

Irland har seglat upp som ett verkligt allvarligt orosmoln på finanshimlen. Vår finansminister Anders Borg är till och med bekymrad.

Irlands rekordstora budgetunderskott på 32 procent av BNP är visserligen av tillfällig natur, men Borg påpekar att även om man räknar bort bankkrisinsatserna så ligger det irländska underskottet på 12 procent.

- Det är ett av de största underskott som jag upplevt under min tid i ekonomisk politik, säger Anders Borg.

- Det är naturligtvis helt orimligt.

Allt orsakas av att notan för att rädda bankerna har svällt till nu 50 miljarder euro. Det blir drygt 8000 euro per invånare.

Men den irländska regeringen ville igår vänta med att ta mer lån, eftersom de anser att ränteläget är ogynnsamt. Frågan är hur länge de kan vänta. Tittar vi på räntorna på statsobligationerna, så ser avkastningskurvan för Irland fortfarande skum ut, precis som i våras.

Kurvan ser normalt ut som den för Tyskland, Spanien eller Portugal, d.v.s. den lutar jämnt uppåt höger. Avviker den från detta mönster anser marknaden att något inte är som det ska. Nu ser Irlands kurva inte katastrofal ut, som Greklands gjorde i våras, men det är en liten varningsflagga. Varför skulle räntan (alltså ett mått på risken) vara lägre på fem års sikt än på två eller tre?

Frågan är om inte Irland kan bli nästa krishärd. Ju längre de dröjer med att ta nya lån (emittera statsobligationer) desto större är risken för att de hamnar i ett ännu sämre ränteläge och till slut i samma sits som Grekland i våras. För Irland måste ta (i förhållande till BNP) mycket stora lån om de har tänkt sig att fullfölja sitt bankräddningspaket. Och de stora lånen kommer att kosta, då emissionen av så mycket statsobligationer kommer att driva upp räntan (om inte ECB snällt griper in och köper upp). Men alternativet är ju bankkonkurs och ekonomisk krasch och framförallt att de statliga pengar som hittills satsats i bankerna blir pengar i sjön.

Samtidigt känns det otroligt att den irländska bankräddningen på 50 miljarder euro bara skulle bli en engångsinsats. Förra omgången räckte inte pengarna och det visade sig senare behövas mer, så varför skulle detta inte gälla nu? Om staten lånar pengar till hög ränta måste denna ränta också betalas, vilket kommer att tynga ekonomin. Skatteintäkterna kommer därmed troligen inte att räcka till, med mer budgetunderskott och lånebehov som följd. Jag har svårt att se hur Irland ska kunna ta sig ur denna skuldspiral utan massiv yttre hjälp.

I detta sammanhang känns det närmast löjligt när EU-kommissionären Olli Rehn vill skärpa EU-ländernas budgetdisciplin. Det är bara ett spel för gallerierna. Verkligheten är en helt annan - skenande ohejdbara budgetunderskott och kommande statsbankrutt för åtminstone Grekland och Irland.

I sammanhanget kan noteras att Moody's igår sänkte Spaniens kreditbetyg. Det går också rykten att UniCredit saknar €500 miljarder och kommer att begäras i konkurs, men det tycks mest vara lösa rykten i samband med det plötsliga VD-skiftet. UniCredit är Italiens största och en av EU:s större banker.

[Andra bloggar om irland, statsbankrutt, ränta, statsobligationer, räddningsplaner, banker]