2010-10-01

Irlands megaunderskott

Irland har seglat upp som ett verkligt allvarligt orosmoln på finanshimlen. Vår finansminister Anders Borg är till och med bekymrad.
Irlands rekordstora budgetunderskott på 32 procent av BNP är visserligen av tillfällig natur, men Borg påpekar att även om man räknar bort bankkrisinsatserna så ligger det irländska underskottet på 12 procent.

- Det är ett av de största underskott som jag upplevt under min tid i ekonomisk politik, säger Anders Borg.

- Det är naturligtvis helt orimligt.
Allt orsakas av att notan för att rädda bankerna har svällt till nu 50 miljarder euro. Det blir drygt 8000 euro per invånare.

Men den irländska regeringen ville igår vänta med att ta mer lån, eftersom de anser att ränteläget är ogynnsamt. Frågan är hur länge de kan vänta. Tittar vi på räntorna på statsobligationerna, så ser avkastningskurvan för Irland fortfarande skum ut, precis som i våras.

Kurvan ser normalt ut som den för Tyskland, Spanien eller Portugal, d.v.s. den lutar jämnt uppåt höger. Avviker den från detta mönster anser marknaden att något inte är som det ska. Nu ser Irlands kurva inte katastrofal ut, som Greklands gjorde i våras, men det är en liten varningsflagga. Varför skulle räntan (alltså ett mått på risken) vara lägre på fem års sikt än på två eller tre?

Frågan är om inte Irland kan bli nästa krishärd. Ju längre de dröjer med att ta nya lån (emittera statsobligationer) desto större är risken för att de hamnar i ett ännu sämre ränteläge och till slut i samma sits som Grekland i våras. För Irland måste ta (i förhållande till BNP) mycket stora lån om de har tänkt sig att fullfölja sitt bankräddningspaket. Och de stora lånen kommer att kosta, då emissionen av så mycket statsobligationer kommer att driva upp räntan (om inte ECB snällt griper in och köper upp). Men alternativet är ju bankkonkurs och ekonomisk krasch och framförallt att de statliga pengar som hittills satsats i bankerna blir pengar i sjön.

Samtidigt känns det otroligt att den irländska bankräddningen på 50 miljarder euro bara skulle bli en engångsinsats. Förra omgången räckte inte pengarna och det visade sig senare behövas mer, så varför skulle detta inte gälla nu? Om staten lånar pengar till hög ränta måste denna ränta också betalas, vilket kommer att tynga ekonomin. Skatteintäkterna kommer därmed troligen inte att räcka till, med mer budgetunderskott och lånebehov som följd. Jag har svårt att se hur Irland ska kunna ta sig ur denna skuldspiral utan massiv yttre hjälp.

I detta sammanhang känns det närmast löjligt när EU-kommissionären Olli Rehn vill skärpa EU-ländernas budgetdisciplin. Det är bara ett spel för gallerierna. Verkligheten är en helt annan - skenande ohejdbara budgetunderskott och kommande statsbankrutt för åtminstone Grekland och Irland.

I sammanhanget kan noteras att Moody's igår sänkte Spaniens kreditbetyg. Det går också rykten att UniCredit saknar €500 miljarder och kommer att begäras i konkurs, men det tycks mest vara lösa rykten i samband med det plötsliga VD-skiftet. UniCredit är Italiens största och en av EU:s större banker.

[Andra bloggar om , , , , , ]

8 kommentarer:

  1. - Lite of topic men ändå.De senaste dagarna har du sanerligen varit i ditt esse. Just nu utklassar du dina blogg kollegor med hästlängder gällande kvalitet och kvantitet på ionläggen. Kepp upp the good work.

    SvaraRadera
  2. Håller med föregående talare.
    Det är väl skördetid i ditt trädgårdsland nu och man undrar ju om du skördat något rökbart? Du skriver som om du inspireras i de högra rymderna just nu.
    Strålande.
    /Grönvita

    SvaraRadera
  3. Utöver de otroligt läsvärda inläggen så rankar jag avsaknaden av reklam oerhört mycket. Finns få sidor på nätet där det är så enkelt att scrolla och sidor som verkligen fria från sån skit.

    Mycket bra blogg, hälsar familjen!

    SvaraRadera
  4. Det som deflationisterna har så svårt att förstå är att sann deflation är en minskning av penningmängden vilket nästan uteslutande sker vid konkurser.

    Så var är alla konkurser, alla defaults?

    Jag ser nämligen mycket få.

    Istället ser jag en massa räddningspaket och bailouts.

    Vad som kommer att hända är att politruckerna ännu en gång kommer att skapa massa pengar ur tomma intet så att alla dessa obligationer kan köpas upp till löjligt låga räntor. Dessa banker kommer inte att defaulta, lika lite som Irland och Grekland ställer in betalningarna, det ingår inte i planen.

    /Fredrik

    SvaraRadera
  5. http://www.youtube.com/watch?v=O7BqoiIlFu0

    Här sågar man Michael Ruppert´s Collapse med stor självsäkerhet.

    SvaraRadera
  6. +1 Fredrik. Mycket bra blogg Flute!

    SvaraRadera
  7. Fredrik:
    Vad jag talade om var marknadens förväntningar angående inflation/deflation.
    Men avskrivna lån ser du i USA. Titta på vad som hänt med lånemängden där. Jag ska försöka hinna återkomma med diagram.

    SvaraRadera
  8. Flute:

    Bra ide. Den statistik jag har sett visar deleverage för hushåll och företag, men att detta nästan kompenseras av att stat/delstater/kommuner/FED ökar sin upplåning. Men det har absolut skett många defaults med bolån i USA.

    De banker som får problem övertas oftast av en större konkurrent.

    /Fredrik

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.