2010-12-11

Viktig myndighet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med att analysera risker i samhället och att försöka se till att vi har beredskap för dem. De har en hel del väldigt matnyttigt material på sin hemsida. Senaste tillskottet var den rapport som presenterades igår och som kommer fram till att Sverige inte klarar extremväder.
Varken el, telekommunikationer eller transporter skulle fungera, menar MSB. Rekommendationen är att viktiga samhällsverksamheter ser till att de kan gå på någon form av reservkraft under minst en vecka. Och att man planerar för personalbortfall.
Extremvädret som rapporten gäller är en isstorm, vilket skulle slå ut samtliga samhällsfunktioner i flera dagar. Senast det inträffade i vårt land var 1921.
En isstorm består till stor del av underkylt regn som skapar isbildning på till exempel vägar och elledningar. Fenomenet uppstår då varm luft strömmar in och trycker undan kall luft. Snön som faller i den varma luften smälter då och blir regn. När regnet sedan når ett kallare luftlager igen kyls det.
Hur illa en isstorm kan drabba ett modernt samhälle framgår om man läser om följderna av den isstorm som drabbade mellersta USA i december 2007.

Visserligen inträffar isstormar sällan i Sverige, men när de väl inträffar är konsekvenserna oerhörda. Och erfarenheterna från förra vintern visar att det räcker med mindre extremt vinterväder för att ställa till det rejält. Tummen på linsen skriver:
Bor man i Stockholm så behövs det inget extremt väder för att både kollektivtrafik och vägar ska korka igen. Vissa dagar räcker det med att det är väder, vilket som helst...
Så MSB:s genomgång kan vara bra för att förbättra samhällets undermåliga beredskap även för mindre extrema väderhändelser. Rapporten kan också vara nyttig läsning för den som vill förbättra sin personliga beredskap och förstå inom vilka områden som samhället kan fallera och där man således bör ha en egen beredskapsplan.

En effekt som jag tycker att MSB förbiser i rapporten är att ett längre elavbrott vintertid i tätorter skulle leda till att mängder av vattenledningar skulle frysa sönder, eftersom fjärrvärmesystemen och de centralvärmesystem som får sin värme levererad från fjärrvärmen är beroende av el för att pumpa runt varmvattnet. De spruckna ledningarna skulle i sin tur medföra enorma reparationsarbeten, och det skulle också ge svårigheter att få igång värmesystemen igen.

Läs även vad jag tidigare skrivit om vattenstopp och ekonomisk beredskap.

Annat läsvärt är Cornucopia om neosurvivalism och Stockman om preparatus superviviet. Bloggen "Blott Sverige svenska preppers har" skriver också intressanta artiklar i ämnet.

[Andra bloggar om , , ]

4 kommentarer:

  1. Alla som försökte åka på E4:an nånstans mellan Jönköping och Stockholm i går förstår att allt inte står rätt till.

    Entreprenörerna som vunnit upphandlingarna om att ploga vägar använder "3 centimetersregeln" , dvs. de sätter plogen 3 centimeter åvanför vägen för att spara på plogstålet, innan var det ju vägverket som plogade och körde så det slog gnistor om plogarna.

    Det finns väll ingen svensk som ens förväntar sig något annat än att hela samhället slås ut av en isstorm ? Fan inte ens tågen fungerar ju om det är snö/sol/höstlöv så varför skulle något klara en isstorm ?

    Fjärrvärmerör fryser absolut INTE sönder de första dygnen eftersom de ligger under frostgränsen, såvida inte entreprenörerna som lagt rören fuskat, dessa rör är dessutom extremt välisolerade.

    SvaraRadera
  2. Marcus:
    Fjärrvärmerören fryser inte sönder - det var inte det jag menade. Däremot en massa rör i husen. Försök att få igång ett centralvärmesystem efter att det frusit sönder några rör.

    SvaraRadera
  3. flute : Ok du menar rören i fastigheterna för vattenburen värme.

    I svenska fastigheter, är det normalt så att vi enligt vår byggstandard bygger så att vi har avtappningar ner till avlopp och/eller brunn för samtliga trycksatta och icke trycksatta rör som skulle kunna frysa vid långvariga strömavbrott.

    Avtappning sitter normalt lätt tillgänglig vid cirkulationspumpen och vid den lägsta punkten.
    Vi har dessutom vanligtvis ballofixkranar vid varje enskild slinga till varje rum/våningsplan.


    Det händer dock relativt ofta att värmesystem med vattenburen värme fryser och det är då oftast i fritidshus när vintrarna är stränga och stänger av värmen för att spara elräkning, eller om folk åker på semester och det blir ett långt strömavbrott.

    De fastighetsägare som drabbas av frusna och spruckna rör brukar lära sig var avtappningspluggen sitter tämligen snabbt :-)

    SvaraRadera
  4. Marcus:
    Visst är jag medveten om att det normalt finns avtappningsanordningar, men ska vi gissa hur många som kommer att glömma det vid ett längre strömavbrott orsakat av extrem väderlek, då kanske helt andra saker får högsta prioritet.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.