- Största åkerarealen av alla Europas länder
- Världens 7e största veteproducent (3,7% av global produktion) och världens 5e största veteexportör (9%)
- Världens 7e största kornproducent (5,2%) och världens 4e största kornexportör (11,8%)
- Världens 5e största majsproducent (3,1%) och världens 4e största majsexportör (8,2%)
- Världens största producent av solrosfrö och solrosolja
- Världens 4e största potatisproducent (5,4%) dock inte stor exportör
- Världens 7e största rågproducent (3,2%) och 6e största rågexportör (3%)
- Världens 3e största veteproducent (9,7% av global produktion) och världens största veteexportör (18%)
- Världens största kornproducent (12%) och 3e största kornexportör (12,1%)
- Världens 13e största majsproducent (1%) och 6e största majsexportör (2,8%)
- Världens näst största producent av solrosfrö och solrosolja
- Världens 3e största potatisproducent (6,3%) dock inte stor exportör
- Världens 3e största rågproducent (15,6%) och 4e största rågexportör (5%)
Vete är ett av de viktigaste spannmålsslagen i världen och Ryssland och Ukraina står tillsammans för runt 27 procent av den globalt tillgängliga exporten. För korn står Ryssland och Ukraina för omkring 24 procent av exporten och för majs står de för 11 procent. Dessa tre är tillsammans med ris de viktigaste spannmålsslagen i världen. Som synes står Ryssland och Ukraina för en så stor del av den globala marknaden att även ett delvis bortfall kommer att ha mycket stora priseffekter.
Vad gäller solrosfrö och solrosolja är det lite mer komplicerat, då olika matfetter i viss mån kan ersätta varandra. Ukraina och Ryssland producerar båda var och en för sig mer solrosfrö än vad EU-länderna gör sammanlagt. Solrosfrö blir förstås till stor del solrosolja och Ukraina och Ryssland står tillsammans för 53 procent av global produktion av solrosolja. Solrosolja är dock mindre globalt än de mest producerade matoljorna. Störst är palmolja med 73,5 miljoner ton, därefter sojaolja med 50 miljoner ton, sen rapsolja med 25 miljoner ton och därefter kommer solrosolja med 18,5 miljoner ton. Ukrainas och Rysslands solrosolja står alltså för nästan 6 procent av den globala matfettsproduktionen. Eftersom priserna sätts på marginalen kommer dock även här bortfall av ukrainsk och rysk export att ha kraftig prispåverkan.
Så vad kommer nu att hända? Det mesta vetet i Ukraina är höstsått och jag tror att det är samma för Ryssland. Här är alltså årets skörd redan på tillväxt. Frågan är här mest hur länge kriget kommer att fortgå och vilka effekter det får på skörd och utskeppning. Det kan exempelvis gälla militära aktioner i området som stör arbetet, brist på arbetskraft eller brist på bränsle. Fortsätter kriget länge kommer det att påverka skörden kraftigt för Ukraina, men däremot troligen inte för Ryssland.
Det som kommer att vara mest kritiskt i övrigt är om vårsådden kommer att störas. Det gäller majs, solrosor, korn och potatis. Kommer det att finnas bränsle och arbetskraft? Kommer lantbrukarna att kunna arbeta utan att riskera att hamna i korseld? Kan lantbrukare drabbas av plundringar från ryska soldater? Vi vet ännu inte något av detta och därmed vet vi inte heller hur effekterna kommer att bli.
Dessutom är Ryssland till stor del beroende av importerat utsäde. Hur det ser ut med importen (t.ex. är årets utsäde redan på plats) och hur det är för Ukraina vet jag inte. Vad gäller solrosor är det dock lokalt utsäde som gäller, eftersom Ryssland och Ukraina är ledande där. Om årets utsäde redan finns på plats är det dock osäkert hur det blir nästa år. Med tanke på att den ryska rubeln fallit så kraftigt kan man undra hur mycket utsäde lantbrukarna kommer att ha råd med.
Sedan behöver lantbruksmaskiner underhållas och ibland bytas ut och Ryssland är till stor del beroende av importerade jordbruksmaskiner. Kommer dessa maskiner och deras reservdelar att påverkas av sanktioner? Troligen.
Vi ska inte heller glömma att många ryska bönder kan behöva krediter och den ryska finansmarknaden har drabbats hårt av sanktioner. Normal låneränta för ryska företag ligger nu på 27 procent!
Världsmarknadspriset på vete har ökat 62% sedan årsskiftet och är det högsta på 14 år. FAO:s globala livsmedelsprisindex steg med 3,9 procent från januari till februari och låg 20,7 procent över förra årets nivå. Och då hann kriget knappt att ha någon påverkan i februari. För mars lär det bli betydligt högre. Redan innan kriget var livsmedelsprisindexet inflationsjusterat högre än när höga livsmedelspriser orsakade den "arabiska våren" för elva år sedan.
Många länder, framförallt i Mellanöstern och Nordafrika, är kraftigt beroende av vete från Ukraina. Länder som Libanon, Jemen, Tunisien, Libyen och Marocko importerar en stor del av sitt vete från Ukraina och vete är basmat i dessa länder. Flera av dessa börjar redan nu få brist på mjöl och bröd, t.ex. Egypten, Jemen och Libanon. Även om man skulle skeppa vete från andra stora exportörer (såsom Australien, Argentina, USA eller Kanada) så tar det en eller flera veckor bara i transporttid.
Lägg sedan till att många i fattigare länder inte har råd med högre matpriser. Se t.ex. denna undersökning av viktiga importörer av vete från Ukraina och Ryssland, samt hur stor andel av deras befolkning som inte haft tillräckligt med pengar till mat någon gång under de senaste tolv månaderna.
Redan innan kriget hade antalet människor globalt som riskerar svält stigit från 80 till 276 miljoner de senaste fyra åren.
Högre matpriser kommer förstås att orsaka en hel del missnöje i många fattigare länder och troligen även någon eller några revolutioner.
| Veteimport från Ukraina | Veteimport från Ryssland | Total veteimport från U & R | Andel som saknat pengar till mat | |
|---|---|---|---|---|
| Nigeria | 4% | 27% | 31% | 71% |
| Kenya | 10% | 24% | 34% | 69% |
| Filippinerna | 15% | 3% | 18% | 68% |
| Myanmar | 9% | 2% | 11% | 58% |
| Marocko | 20% | 11% | 31% | 56% |
| Turkiet | 10% | 65% | 75% | 51% |
| Egypten | 15% | 55% | 70% | 41% |
| Thailand | 26% | 0% | 26% | 39% |
| Indonesien | 26% | 3% | 29% | 35% |
| Tunisien | 48% | 4% | 52% | 32% |
Situationen på världsmarknaderna för livsmedel har också lett till att flera länder infört exportbegränsningar. Exempelvis meddelade Serbien att de stoppar all export av vete, majs och matoljor och Ungern stoppade all spannmålsexport förra veckan. Indonesien ökade andelen palmolja som måste säljas inom landet från 20 till 30 procent och detta kommer att ligga kvar i minst ett halvår. Det leder förstås till rejäla prisökningar på matfett globalt.
För att ytterligare förvärra situationen så meddelades att Kinas höstveteskörd kan bli "historiens sämsta" i år. Det kommer förstås att leda till att Kina behöver importera mer vete och Ryssland lär inte säga nej.
På lite längre sikt (men även för i år) är det också oroande att tillgången på konstgödsel också drabbas.
Yara, ett av världens största konstgödselföretag meddelade idag att de tillfälligt stänger ner sin kvävegödselproduktion i Italien och Frankrike på grund av de höga gaspriserna. Redan tidigare denna vinter har olika kvävegödselfabriker stoppats då och då på grund av höga gaspriser. Ryssland, Belarus och Ukraina är också stora vad gäller kvävegödselexport och bara Ryssland står för omkring 15 procent av världshandeln.
Vad gäller kaligödsel så står Ryssland och Belarus för en tredjedel av den globala marknaden.
Totalt kommer omkring en fjärdedel av konstgödselkomponenterna i Europas lantbruk från Ryssland.
Ryska regeringen uppmanar nu sina producenter att stoppa export av konstgödsel på grund av transportföretagens "uppförande".
Dyrare livsmedel och livsmedelsbrist alltså och även dyrare konstgödsel och gödselbrist. Det är inte en övergående situation, utan kommer att vara åtminstone i år och även nästa år.
Jag läser för övrigt att EU vill skala upp matproduktionen, men jag undrar hur det ska vara möjligt. Istället kommer många lantbrukare att lägga ner produktion då kalkylen inte går ihop när priserna på insatsvaror såsom gödsel och bränsle ökar så kraftigt. Jag har redan läst om flera exempel på lantbrukare i Sverige som väljer att lägga ner eller lägga om en del produktion i år. Så det är akut nu. Regeringen måste göra något åt lantbrukarnas ekonomiska situation snarast, för att säkerställa Sveriges livsmedelssäkerhet.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/International_wheat_production_statistics
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_wheat_exports
https://en.wikipedia.org/wiki/Barley
https://www.worldstopexports.com/barley-exports-by-country/
https://en.wikipedia.org/wiki/Maize
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_maize_exports
https://en.wikipedia.org/wiki/Helianthus
https://en.wikipedia.org/wiki/Sunflower_oil
https://en.wikipedia.org/wiki/Rapeseed
https://en.wikipedia.org/wiki/Palm_oil
https://en.wikipedia.org/wiki/Soybean_oil
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_potato_production
https://www.exportgenius.in/blog/global-potato-exports-world-top-export-countries-of-potato-444.php
https://en.wikipedia.org/wiki/Rye
Inlägg
