Använd naturliga referensvärden för jordbrukets utsläpp
2 timmar sedan
om framtidsfrågorna som hänger ihop - ekonomi, energi, miljö, jordbruk
Ett annat problem som dykt upp för världshandeln är själva betalningen till leverantörer. Normalt behövs ju en bank för att förmedla betalningen, för man skickar ju inte precis sedlar i ett kuvert för att betala för ett skepp fyllt med stål eller vete. Handelskrediter av olika slag är centrala för att varuhandeln ska fungera. Men vad händer när man inte längre litar på bankerna? Vid internationell handel används remburser (letters of credit på engelska). En remburs är typiskt ett löfte från en bank att betala ut pengar till leverantören när man får besked från mottagaren att varan kommit fram. Remburser har hittills (i flera hundra år) ansetts som mycket säkra, eftersom om mottagaren inte kan betala för sig kan ju banken ta över varorna som är säkerhet för rembursen och sälja dem för att kunna betala leverantören. Men när banker faller som käglor världen över så faller därmed även förtroendet för remburser som de ställer ut. Om man t.ex. ska exportera vete från Kanada till Egypten uppenbarar sig snabbt frågan hur stabila de egyptiska bankerna egentligen är just nu.Läs mer om remburser på Wikipedia. Problemet med att bankerna inte längre kan ställa ut remburser som andra litar på kommer troligen att lösas genom att staten (eller centralbanken) går in och ställer ut remburser för de varor som anses viktigast. Här kommer det dock att bli svårt för att inte säga omöjligt för alla stater som inte längre anses kreditvärdiga. Hur långt kommer solidariteten inom EU att sträcka sig? Kommer tyska staten att garantera remburser för Grekland?
Flyktingläger i Kenya och Etiopien är överfulla sedan länge och biståndsorganisationer varnar för att de snart inte kommer att klara av situationen utan mer hjälp från omvärlden.FN ber om ökade resurser för att hjälpa dem som lider av hungersnöd. Cirka tolv miljoner människor är i akut behov av hjälp. Man tror att tiotusentals somalier har dött i den värsta hungersnöd som drabbat världen de senaste decennierna och Somalias värsta sedan 1991-92, då hundratusentals somalier svalt ihjäl. Troligen kommer livsmedelssituationen i Somalia att förvärras ytterligare de närmaste sex månaderna. Det inrikespolitiska läget i Somalia är som bekant kaotiskt och präglas av laglöshet och strider mellan milisgrupper. Man vädjar nu till al-Shabaab, som kontrollerar stora delar av Somalia, att låta humanitär hjälp få komma fram. Men al-Shabaab håller fast vid sitt förbud för vissa biståndsorganisationer att verka i deras områden.
I Dadaab i Kenya finns världens största flyktingläger - över 370 000 människor har samlats i lägret som är byggt för 90 000.
Det senaste halvåret har jag roat mig med att föra statistik över hur många lägenheter i Stockholm, Solna och Sundbyberg som säljs till så kallat acceptpris. Min (inte särskilt kontroversiella) tes är att ju fler lägenheter till acceptpris, desto större skillnader i prisförväntningar mellan köpare och säljare. Vilket så småningom borde leda en nedgång på bostadsmarknaden.(Klicka på diagrammet för att förstora)
Metodiken är ganska enkel. Jag börjar med att söka efter alla typer av bostäder i Solna, Stockholm och Sundbyberg på Hemnet, och noterar antalet. Sedan kör jag samma sökning, men med nyckelordet "acceptpris". Acceptprisindikatorn blir sedan antalet lägenheter till salu till acceptpris dividerat med det totala antalet lägenheter till salu.
Det finns ett antal anledningar till att jag valt Stockholm, Solna och Sundbyberg. Först och främst för att det är mitt närområde och att jag i en inte alltför avlägsen framtid hoppas köpa bostad här. Den andra anledningen är att fenomenet acceptpris nästan bara tycks existera i Stockholm. Till sist så är det ju i Stockholmsregionen som det finns flest objekt till salu, dvs. här är det statistiska underlaget bäst.
Just nu är acceptprisindikatorn inte särskilt spännande - sommarmånaderna präglas ju av stiltje på bostadsmarknaden. Men givet att det verkade gå lite trögt på bostadsmarknaden i april-juni så är det ju inte otänkbart att det kommer ut en massa lägenheter till hösten, varav en hel del till acceptpris.
Prisutvecklingen är svårbedömd. Det är rubriken på Mäklarstatistiks färska junisiffror. Men egentligen är utvecklingen inte så svårbedömd. Priserna på svensk bostadsmarknad är på väg ned. Men det tar en viss tid innan bedömare säger så. Inte minst om de arbetar med att sälja bostäder.Jag har redan tidigare proklamerat att spräckandet av den svenska bostadsbubblan redan skett och förutser nedgångar för reala bostadspriser på 65-70 procent, vilket är betydligt mer än Lars "Cornucopia" Wilderängs mildare och mer tevemässiga prognoser. Min prognos baserar sig på att vi troligen ska ner till samma nivå som mitten av 1990-talet.
Det finns en ökad risk för att euron försvinner som valuta. Det menar Carl Hammer, chefstrateg för valuta på SEB. Han pekar på att europeiska politiker som vill stödja Grekland gör sig impopulära bland folket. - Om folket säger stopp då blir det också stopp för processen som behövs för att behålla euron.Det kan dock finnas ett scenario som gör att det kan bli fördelaktigt för Grekland att lämna euron. Om Grekland skulle få en skuldnedskrivning av något slag kan detta lätt leda till att folket får panik och går till banken för att ta ut sina pengar. Uttagsanstormning kallas det. De kan också få för sig att börja flytta sina tillgångar från grekiska banker till utländska (vilket i och för sig redan sker). I ett sådant läge måste staten vidta extraordinära åtgärder, t.ex. att stänga bankerna, tillståndsplikt för att skicka pengar utomlands eller begränsningar på hur mycket pengar man får ta ut per vecka. När man redan har en uttagsanstormning på halsen och nödåtgärder vidtagits för att skydda bankerna så kan det egentligen inte bli så mycket värre - landet skulle isåfall redan befinna sig i ekonomiskt kaos à la Argentina 2002. Redan stängda banker skulle vara ett perfekt tillfälle att släppa euron. Men det är en bit kvar till ett sådant scenario. Först måste vi alltså se någon form av förvärrande av Greklands kris med nödåtgärder för att skydda landets banker.
Med den krisartade utveckling som pågår i Europa menar SEB:s Carl Hammer att vi inte längre kan ha något ”mellanting”.
Han tror att huvudalternativet är mer politisk integration, det vill säga att europeiska politiker tar fler steg mot en politisk union.
[...]
Carl Hammer menar ändå att alternativet, att länder lämnar euron, kan bli mer kostsamt och få stora spridningseffekter. Därför bedömer han det fortfarande som ”ganska osannolikt” i nuläget.
Hemelektronik är för övrigt inte den enda sektorn där det finns en olönsam överetablering. I bostadsbubblans spår kommer antagligen även relaterade heminredings- och möbelkedjor att stå på tur när konsumtionsutrymmet sviker.Elektronikkedjorna sitter på stora skulder och frågan är nu vem som lånat ut till dem. Inte bara dem, utan framförallt vem som lånat ut till alla fastighetsbolag som sitter med stora köpcentrum. Även där lär vi få se en utslagning framöver.
Bolaget hade vid årsskiftet ett eget kapital på 195 miljoner kronor och tillgångar på 9,8 miljarder kronor, vilket gör andelen eget kapital till 2 procent, skriver Di.Bra att vi vet att våra pensionspengar sitter tryggt! Läs Stockmans resonemang kring affären.
Av de långfristiga skulderna kommer drygt 6,1 miljarder från kreditinstitut. 2,1 miljarder är lån från ägare, i första hand pensionsförvaltare.
Bland ägarna finns Alecta, Fjärde AP-fonden, Folksam, Sampo, Kåpan Pension och Ikano samt Hemfosas ledning.
Till den totala nedgången i KPI bidrog prissänkningar på kläder och skor med 0,2 procentenheter (-3,9 procent), medan lägre priser på livsmedel, el och drivmedel bidrog med 0,1 procentenheter vardera.Även Storbritannien sjönk inflationen oväntat med 0,1 procent i juni.
Nedgången motverkades av högre räntekostnader för egnahemsägarna, transporttjänster och paketresor som samtliga bidrog uppåt med 0,1 procentenheter.
Det är första gången sedan 2003 som inflationen minskar i juni. Inflationstakten på årsbasis föll till 4,2 procent, jämfört med 4,5 procent i maj. Analytikerna hade förväntat sig att siffran skulle ligga kvar på oförändrade 4,5 procent, enligt Reuters.Idag varnade Moody's för överkapacitet i sjöfarten.
Efterfrågan på sjöfrakt väntas vara stabil under 2011. Men för shipping-industrin väntar hård prispress till följd av överkapacitet i sektorn, varnar Moody's Investors Service i en rapport på tisdagen. ”Läget för sjöfartsnäringen kommer troligen förvärras under de kommande 12-18 månaderna”, skriver Moody's. Särskilt hårt drabbas redare med bulkfartyg för torrvaror, men fraktpriser för olja väntas också falla.Nedan ser ni ett diagram över Baltic Dry Index, världens mest bevakade prisindex för bulkfrakter av torrvaror.
– Italien befinner sig mitt i en svår budgetprocess, men det budgetförslag som har presenterats av Italiens finansminister är väldigt övertygande, sade Wolfgang Schäuble, Tysklands finansminister.Men Italien har mycket stora problem. Statsskulden ligger runt 120 procent av BNP och de högre räntorna kommer att ställa till det. I år räknade regeringen med att den totala räntekostnaden skulle landa på närmare 5 procent av BNP, men det var innan den senaste snabba uppgången i räntorna. Stiger den genomsnittliga räntan på statsskulden till 6 procent kommer räntebetalningarna att kosta runt 7 procent av BNP istället. Italien har därmed påbörjat samma dödsspiral som Grekland hamnade i för halvtannat år sedan. Högre räntor ger sämre statsfinanser, som ger högre räntor, o.s.v.
– Men det finns även en rädsla för spridningseffekter via banksystemet, som kan få realekonomiska konsekvenser även i Nordeuropa. Risken är att vi hamnar i en situation som 2008, efter Lehman Brothers-kraschen, med stelfrusna kreditkanaler och med banker som slutar lita på varandra, säger Daniel Bergvall, ekonom på SEB.Det är ungefär vad jag har sagt redan från början. En annan sak som jag varit tveksam till är Greklands planerade utförsäljningar av statliga tillgångar. Idag kommer bekräftelse av det från Greklands vice finansminister (med det passande namnet Pantelis Economou).
Han ser som många av hans kollegor de åtgärder som nu planeras för Grekland mest som ett sätt att köpa tid. I slutändan ser han ingen möjlighet att komma runt en omfattande skuldrekonstruktion.
– Skulden är helt enkelt för hög för att de ska kunna ta sig ut på den privata marknaden och börja betala för sig på egen hand igen.
Grekland kanske inte kommer att klara av att genomföra samtliga utförsäljningar av statliga tillgångar på grund av bristande intresse från investerare. [...] "Vi kommer att sälja mycket mindre än planerat", sade han.Närmast väntar alltså en åtminstone partiell grekisk statsbankrutt, vilket nu verkar vara vad även EU-ledarna räknar med.
Eurozonens finansministrar är öppna för att låta Grekland ställa in betalningarna på delar av sitt skuldberg, på cirka 340 miljarder euro, enligt Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager.Dessutom talas det om mer av samma ineffektiva åtgärder som tidigare.
Euroländerna lovar lägre räntor, längre löptider på lån och en mer flexibel räddningsfond för att hjälpa Grekland och andra skuldtyngda länder i ett försök att undvika att krisen sprider sig till Spanien och Italien.EU:s finansministrar sade också idag att "EU kommer att vidta skyddsåtgärder för de banker som inte passerar stresstesterna". En grekisk statsbankrutt ingår i och för sig inte i stresstesterna, men man får väl anta att skyddsåtgärder för bankerna kommer att sättas in även då. Konsekvensen av dessa skyddsåtgärder kommer dock (antar jag) att bli högre skuldsättning för många stater, om man inte tänker sig någon form av nedmontering av överstressade banker.
Castilla-La Mancha had the widest budget deficit in 2010 at 6.5 percent of GDP and the third-biggest debt at 16.9 percent of GDP in the first quarter.Det framgår dock inte om det är procent av hela Spaniens BNP eller bara Castilla La Manchas BNP. Redan 2010 hölls val i Katalonien och det visade sig efter valet att budgetunderskottet var 60 procent större än det tidigare regionstyret hade sagt. Nu väntar vi på övriga spanska regioner för att se vilka lik som finns gömda där. Känner vi inte igen detta från Grekland hösten 2009?
Underskottet i den grekiska statsbudgeten ökade till 12,8 miljarder euro för perioden januari till juni 2011 från 10 miljarder i samma period 2010. [...] Nettointäkterna föll 8,3 procent till 21,8 miljarder euro och utgifterna ökade 8,8 procent.Med EU:s största statsskuld i förhållande till BNP, fallande intäkter och och ökande utgifter förstår inte jag hur Grekland ska lyckas komma ur knipan. Utvecklingen går som ni ser åt fel håll.