Nu ser det ut som om
grekerna röstat nej till
kreditorernas bud. När 64 procent av rösterna är räknade leder nejsidan med 61 procent mot jasidans 39 procent.
Vad innebär ett nej? Det vet vi ännu inte riktigt ikväll, utan vi får se imorgon när finansmarknaderna åter öppnar. De grekiska bankerna ska enligt planen inte öppna förrän på tisdag, men det är i dagsläget högst tveksamt om de kommer att öppna då heller och isåfall med vilka begränsningar.
Det grekiska banksystemet har bara
cirka 500 miljoner euro kvar i kontanter - sen är det slut på kontantuttag. Många bankomater har sänkt uttagsgränsen från 60 euro per dag till 50 euro, eftersom 20-eurosedlarna börjar ta slut.
Grekland har alltmer gått över till att vara ett samhälle som använder kontanter, då många bensinstationer, restauranger och mindre affärer slutat ta kortbetalningar.
Det rapporteras även om ett pappersbruk i Thessaloniki, som planerar att börja
ge de anställda betalt i skuldsedlar, som de sedan kan använda på de lokala snabbköpen. Vägen mot parallella valutor börjar. Vilka fler kommer att ge ut skuldsedlar? Kommer lokala handlare att låta folk handla på kredit? Hur länge håller det? Alltmer av det grekiska samhället lär stängas ner allt eftersom situationen förvärras.
En annan sak som händer är att alla försöker betala sina räkningar och fakturor så snabbt som möjligt, eftersom man vill ha så lite pengar som möjligt på sitt bankkonto i händelse av en bankkris. Det spekuleras nämligen i att man för att rädda bankerna kommer att
ta 30 procent av alla bankkonton med innehav större än 8000 euro. Detta skulle dock vara ett solklart brott mot EU:s insättningsgaranti på 100 000 euro, men
Cornucopia spekulerar i att det kan göras som en engångsbeskattning för att därmed gå runt insättningsgarantin. Siffrorna på 30 procent och 8000 euro är dock än så länge rena spekulationer - hur mycket av kontoinnehaven som måste beslagtas beror på
hur mycket Europeiska centralbanken ECB stramar åt likviditetsstödet till de grekiska bankerna.
Cypern gjorde ju för drygt två år sedan så att de tog en viss andel av alla konto med innehav över 100 000 euro. I Greklands fall skulle det dock troligen inte räcka till - i de cypriotiska bankerna fanns bland annat stora innehav från ryska oligarker. Vi vet inte hur det nu ser ut i de grekiska bankerna, men vid slutet av 2012 stod konton med mindre än insättningsgarantins 100 000 euro för 75 procent av kontoinnehaven i de grekiska bankerna. Sedan dess lär knappast konton med stora innehav ha ökat. Det ser alltså ut som man kommer att bli tvungen att ta även av konton med mindre innehav.
Det är inte heller säkert att ECB kommer att strama åt eller stänga av likviditetsstödet till de grekiska bankerna, eftersom ECB faktiskt har ett uppdrag att upprätthålla den finansiella stabiliteten i euroländerna. Så länge Grekland är kvar i euron kvarstår även detta ECB:s uppdrag. Skulle ECB gå fram alltför hårt så skulle de för det första förlora förtroende, och för det andra även bryta mot sina regler, något som Greklands premiärminister Tsipras har meddelat att han isåfall kommer att dra till EU-domstol.
Man kan också spekulera i vad som händer om den grekiska regeringen hanterar bankkrisen utan att ta hänsyn till ECB. De grekiska bankerna har fått likviditetsstöd (ELA) på sammanlagt 120 miljarder euro från ECB och man kan tänka sig en omstrukturering av bankernas skulder där man räcker långfingret åt ECB och säger att det grekiska folkets insättningar är viktigare än ECB:s fordringar. Då skulle man dock vara i öppen strid mot ECB och därmed sannolikt också bli avklippt från eurosamarbetet. Ett legalt problem är dock att det inte finns några utträdesparagrafer för euron, men skulle Grekland bryta mot sina åtaganden kan säkerligen EU och ECB komma undan med att bryta mot andra åtaganden.
Ännu är dock inte en "grexit" (grekiskt utträde ur euron) på bordet, men
allt eftersom situationen i landet förvärras och framförallt när staten
om några veckor tvingas börja betala i skuldsedlar, så ökar risken för
"grexit".
Greklands finansminister Yanis Varoufakis sade häromdagen att
Grekland har lager av olja för sex månader och mediciner för fyra månader, så att man klarar en krisperiod. Något slags ransonering är dock troligen oundviklig och frågan är också hur distributionen kommer att fungera i ett samhälle med hårda finansiella restriktioner.
Pappersbruket i Thessaloniki har också snart har slut på råvaror, eftersom den senaste lasten med pappersmassa ligger i hamnen utan att kunna hämtas, då pappersbruket inte kan betala för lasten även fast de har pengar i den stängda banken. Snart tvingas de stänga ner verksamheten och permittera de anställda. Liknande situationer ses troligen på många företag i Grekland.
Jag läser också att
grekiska forskare förlorar tillgång till digitala journaler, eftersom det inte längre finns pengar till detta. Här hoppas jag att forskningsjournalerna ka vara frikostiga mot ett land i kris och ge dem gratis tillgång tills situationen stabiliserats. Det kan inte vara alltför stor del av deras inkomster som kommer från Grekland.
Det talas ibland om att grekerna skulle vara lata, men som Den Hälsosamme Ekonomisten påpekar
stämmer inte det.
Enligt OECD är årsarbetstiden i Grekland 2 037 timmar. I Sverige är den 1 607 timmar. Grekerna borde kalla oss för lata - bara 1 607 timmar! Och ändå tjänar vi avsevärt mer. Faktum är att grekerna har den längsta veckoarbetstiden i EU. En grek som arbetat heltid fram till 62 har arbetat avsevärt mer än en svensk som arbetat heltid till 66.
Och då har vi inte tagit hänsyn till att greker börjar arbeta tidigare.
Nej, problemen i Grekland ligger i att deras utbredda korruption och byråkratiska krångel, samt att deras industrier till stor del inte är konkurrenskraftiga i en globaliserad värld.
Inlägg
