Visar inlägg med etikett rättssäkerhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rättssäkerhet. Visa alla inlägg

2010-11-15

EU, Jordbruksverket och legitimiteten

Trots Jordbruksverkets förtydligande angående "FRÖ-lagen", alltså Jordbruksverkets nya regler för ovanliga grönsaksfröer, så ser det ut som om proteststormen fortsätter, om än i lugnare form, då remisstiden nu gått ut.

Nu har FRÖ-lagen kommit in i debattens finrum, då Viveka Ljungström, chefredaktör för Allt om Trädgård, skrivit en debattartikel på SvD Brännpunkt.

Problemet med lagar, direktiv och förordningar såsom det aktuella EU-direktivet 2009/145/EG och Jordbruksverkets föreskrift baserad på det, är att om de går alltför mycket emot "sunt förnuft" så förlorar allmänheten förtroendet för myndigheterna och de lagstiftande församlingarna. Därmed förlorar de i legitimitet. Orimliga lagar gör att det inte känns lika allvarligt att bryta mot dem. Särskilt när lagen kommer från ett fjärran och opersonligt EU-styre eller implementeras av övernitiska svenska byråkrater.

Andra aktuella exempel på lagar och direktiv som går emot det allmänna rättsmedvetandet är t.ex. domen mot den så kallade hockey-länkaren och EU:s datalagringsdirektiv.

Det är allvarligt om allmänhetens respekt för lagen minskar. Då blir nämligen också steget enklare till att även bryta mot lagar som är rimligare. Därmed bryts grundtesen att "land skall med lag byggas", som fanns redan i de medeltida landskapslagarna - "land skal mæþ laghum byggias".

Vi ser effekten av alltför många orimliga lagar i sydeuropeiska länder. Ett praktexempel är italienska hastighetsbegränsningar, som oftast är satta orimligt lågt. Några meter in på avfarten från motorvägen möts man t.ex. plötsligt av en 40-skylt. Självklart håller ingen dessa hastighetsbegränsningar. De som varit på besök i Italien har säkert märkt att folk kör rätt fort där och även bryter mot allehanda andra trafikregler, exempelvis rödljus. Så är antalet trafikdöda också närmare dubbelt så stort i Italien som i Sverige (justerat för invånarantalet). En annan effekt är att det kan bli en godtycklighet från polisens sida. Med många orimliga lagar är det ogörligt att lagsöka alla som bryter mot dem. Men exempelvis ett brott mot italienska hastighetsgränser kan av polisen användas som ursäkt för att ta fast de personer man av andra orsaker skulle vilja ta. Även rättssäkerheten urholkas därför av alltför många klåfingriga lagar.

En annan sak som stör mig med EU:s direktiv om frösorter är det som Ylven påpekar, nämligen att det går på tvärs mot subsidiaritetsprincipen.
Subsidiaritetsprincipen handlar om var beslut ska fattas. Principen brukar förklaras som att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. I EU används subsidiaritetsprincipen för beslut som både EU och medlemsländerna kan fatta. Den fråga som ska ställas enligt subsidiaritetsprincipen är om det blir ett bättre beslut om EU beslutar än om beslutet fattas i medlemsländerna.
Är det bara jag som tycker mig se att subsidiaritetsprincipen endast är en snygg fasad, och att EU i själva verket handlar om centralstyrning?

För att återgå till Jordbruksverkets hantering av den aktuella FRÖ-föreskriften kan man jämföra med hur hanteringen av motsvarande direktiv skett i Storbritannien. Jämförelsen är inte till Sveriges fördel. I Sverige skickades förslaget till föreskrift ut till remissinstanserna 15 oktober och svaren skulle vara inne 5 november. Det publicerades på Jordbruksverkets hemsida först 2 november och remisstiden förlängdes då också till 10 november - ändå inte ens en månad från det att förslaget skickades ut. I Storbritannien skickades förslaget ut på remiss 4 augusti och svaren skulle vara inne senast 29 oktober. Nästan tre månaders remisstid känns betydligt rimligare. En annan stor skillnad är att Jordbruksverket föreslagit att inga övergångsbestämmelser behövs, medan brittiska DEFRA ger hela tre års övergångstid för fröfirmorna. Jordbruksverkets avsaknad av övergångstid tyder på okunskap och nonchalans, medan DEFRA:s treåriga övergångstid känns som en antydan i smyg till fröbranschen att de kan fortsätta ungefär som förut och inte bry sig så mycket om de nya bestämmelserna - EU-direktivet ska nämligen utvärderas år 2013.

Till sist så har jag hittat fler som skrivit om FRÖ-lagen sedan sist:

[Andra bloggar om , , , , , ]