2013-05-28

Pensionsmatematik

Idag skriver Joel Dahlberg på SvD om "pensionschocken", d.v.s. att framtida generationer inte kan räkna med lika stor pension som de som går i pension idag - och då är det ändå magert för många pensionärer. SvD hade även en chatt om pensioner idag.

Egentligen är det ingen "chock" att det blir så här - det beror på den obevekliga demografin, som styr väldigt många ekonomiska skeenden. Hur Sveriges demografiska utveckling kommer att se ut är välkänt sedan länge bland alla som har det minsta intresse för befolkningsstatistik. Ser vi på Sveriges befolkningspyramid ser den ut så här för 2012:
År 2012 var 19 procent av befolk­ningen 65 år eller äldre och de lär bli fler framöver. Detta ska jämföras med att år 1900 var 8 procent av befolkningen 65 år eller äldre - det var alltså en betydligt mindre andel av befolkningen som var pensionärer i början av 1900-talet när ålderspension infördes i Sverige - folkpensionen infördes 1913 och pensionsåldern sattes till 67 år, vilket då också var den ungefärliga medellivslängden.

Som tur är för Sveriges pensionssystem kommer antalet arbetande troligen att få ett tillskott de närmaste åren, när den stora kullen 20-24-åringar kommer ut i arbetslivet, vilket i viss mån kompenserar den växande mängden pensionärer. Men för följande årskullar av unga ser det värre ut.

Pensionssystemets matematik är egentligen rätt enkel. Man måste se på hur många pensionärer som finns i ett land i relation till antalet arbetande (som är de som betalar in till pensionssystemet). Det som betalas in varje år till pensionssystemet av de arbetande är i princip vad som kan betalas ut till pensionärerna. Allting annat är bara bokföringstekniska tricks. Visserligen kan pensionssystemet gå med överskott eller underskott under ett antal år, men i längden blir underskott ohållbara, då de innebär att man måste låna pengar till att betala ut pensionerna.

Att låta pensionssystemet gå med underskott och låna pengar är bara motiverat ifall man ser att man framöver kommer att ha ett minskande antal pensionärer i förhållande till antalet arbetande, men så ser som vi vet inte Sveriges befolkningspyramid ut.

När pensionärerna blir allt fler i förhållande till de arbetande ställs samhället inför svåra val om man inte vill låna pengar och försätta pensionssystemet i en i längden ohållbar situation. Ska man höja pensionsåldern? Ska man ta ut mer pengar i pensionsavgifter av de arbetande? Ska man sänka pensionerna? Dessa är de enda tre alternativ som finns och förstås kombinationer av dem. Många politiker föredrar dock att glömma bort dessa enkla fakta och istället låna pengar till pensionerna.

Visst är det så att det finns stora problem med det svenska pensionssystemet, men sett i ett europeiskt perspektiv har vi ett av de minst dåligt konstruerade pensionssystemen. De flesta EU-länder har lovat alldeles för stora pensioner till sin åldrande befolkning, vilket är en delorsak till statsskuldskrisen i EU. Det svenska pensionssystemet skiljer sig från de flesta EU-länders genom att vara förhållandevis frikopplat från statskassan.

Sedan finns förstås en mängd tokigheter i det svenska pensionssystemet. En av dem är Premiepensionen, som innebär att de som har tid och kunskap nog att sätta sig in i hur deras denna del av deras pensionspengar ska investeras får mer pengar än de som inte har det. Varför denna anti-fördelningspolitik?

Att pensionerna är orättvist fördelade vet vi också. Här måste nog något göras för att inte de fattigaste pensionärerna ska bli alltför fattiga.

En annan viktig fråga med bäring på pensionen tas också upp av Joel Dahlberg idag, nämligen "bolånetorpeden". Det handlar om att de som går i pension idag har ett helt annat utgångsläge vad gäller bolån än vad framtida generationer kommer att ha. Idag har de flesta pensionärer som äger sin bostad ganska låga lån i förhållande till bostadens marknadsvärde, dels tack vare att bostadspriserna ökat kraftigt, dels tack vare att den tidigare högre inflationen har "ätit upp" lånet. De som köpt sin första bostad det senaste decenniet har istället höga lån i förhållande till bostadens marknadsvärde. Bostadspriserna lär framöver inte kunna gå så mycket högre, utan lär snarare sjunka. Dessutom är inflationen mycket låg och kommer inte att "äta upp" bolånet. När den svenska bostadsbubblan faller ihop kommer ekonomin att drabbas av ett starkt deflationstryck, så någon hög inflation kan vi knappast vänta oss. Till sist så vet vi att de som idag tar bolån av nödtvång amorterar väldigt lite, så detta minskar inte heller skuldbördan i den takt som skulle behövas. Slutsatsen blir alltså att många av dagens 30-40-åringar kommer att sitta kvar med stora bolån när de går i pension, vilket kommer att bli svårt att betala på en mager pension.

22 kommentarer:

  1. Arbetande? Att det finns ett visst antal i en åldersgrupp må väl vara hänt. Men när börjar 20-24åringarna arbeta? Om 5 år,10 år, aldrig? Det verkar mer som att de arbetande inte bara kommer att försörja pensionärer, utan även alla som inte platsar som arbetande.Spanien har över 50%(?) "ungdomsarbetslöshet". Grekland? Sverige nu och i framtiden?

    SvaraRadera
  2. Slutsats; Amortera mer, spara mer, dra ner på kraven = konsumtionen.
    Hur många tror du köper det rakt av utan att de facto tvingas till det?
    Vi människor är inte benägna att "köpa ner oss" hur som helst.
    Och vilken politiker är beredd begå harakiri med ett sådant budskap?
    Bra och tydlig genomgång för övrigt. Festen är slut. Dags betala notan.

    SvaraRadera
  3. Festen lär forsätta ett tag till. All politik handlar om att hålla den välbeställda vita medelklassen på gott humör. Sänkta skatter (jobbskatteavdrag), borttagande av fastighets-, förmögenhets- och arvsskatt, ränteavdrag, införande av ROT och RUT etc gör att denna medelklass kan låna och konsumera av hjärtans lust. Lägg till detta extremt lågt ränteläge och i många fall "amorteringsfria" lån. Att låna 5 miljoner till nya villan eller BR tycks vara den naturligaste sak i världen i detta läge. Många har ropat på vargen i många år men lånefesten fortsätter alltjämt, fast möjligen inte i lika hög grad som tidigare.

    Det enda som kan få denna bubbla att brista är om även norra Europa drabbas att samma kris som råder kring Medelhavet. Jag tror att den kommer så småningom. Ingen kan dock idag säga vad som skulle vara den utlösande faktorn. Vad blir den svarta svan som får systemet att krascha? Någon?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det räcker nog med att Japan går in i ett totalt ohållbart tillstånd för att utsikterna ska försämras snabbt och drastiskt. Det verkar de (Japan) också vara på väg mot med en väldig fart. Världens tredje största ekonomi kan inte krascha utan att det drar ner resten av världen i en än djupare recession. Tyvärr tror jag dock inte att de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli lika kännbara som de sociala - jag tror att vi kommer att få en global, militär konflikt på halsen relativt snart.

      Radera
    2. Ja, Japan kan nog vara den svarta svanen som sätter systemet i fritt fall relativt omgående:

      http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=AR3TyfKTeNE

      Det sociala trycket blir då extremt stort, och det blir svårt för politikerna att INTE rensa upp bland myndigheterna som reglerar tillgången på överlevnadsmedel idag, genom att istället införa en liten men värdig medborgarlön som i alla fall kan ge tak över huvudet och mat för dagen - särskilt som den eskalerande arbetslösheten denna gång kommer att drabba även den viktiga valboskapen - den vita medelklassen. Då kommer vi att också att vara på väg mot nästa steg, d v s införandet av direkt demokrati, för hur ska vi i ett system i kraftig recession ha råd att betala kostsamma och enfaldiga politiker som är mer intresserade av sig själva än av medborgarna?!

      Radera
  4. En del pensionärer fortsätter med visst arbete. Detta arbete ger också en större ekonomi. Jag tror andelen pensionärer med inkomst annan än pension ökar, men har ingen källa till detta. Arbete framför skärm är inte fysiskt tungt och en stigande andel tunga arbeten tas över av våra maskiner. Mängden industrirobotar har ökat kraftigt de senaste tio åren.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  5. Jag har tänkt på det här med att spara ihop till framtidens pensioner...
    De som inte längre kan arbeta ihop en inkomst behöver bli servade med mat, bostäder och vård. (Har jag glömt något?) Resurserna måste komma från de som är i livet och arbetar i det ögonblicket. Pengar är i det sammanhanget en konvention som vi använder för att räkna om och växla resurser. En enskild människa kan tjäna ihop en förmögenhet och köpa resurserna efter sin pension.
    Men vad händer när alla ska göra det samtidigt?

    För övrigt är jag inte övertygad om att de som lägger tid och ansträngning på att aktivt placera sina premiepensionspengar får högre pension. Somliga får mer, andra får mindre, men jag har läst en hel del litteratur som hävdar att det är ett lotteri där det inte går att göra intelligenta val. Lotto snarare än Solvalla alltså. (Med undantag för de som gör insideraffärer eller manipulerar marknaden själva.) Hur ser statistiken ut – finns det aktiva placerare som konsekvent och förutsägbart presterar bättre än index? Får aktiva placerare i genomsnitt bättre utdelning än soffliggande indexsparare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om mängder av sparare kan presterara bättre vore det väl enkelt för staten att hitta en (1) förvaltare som presterar OK för de som inte valt?

      Radera
  6. App App App-du glömmer AP fonderna!
    Du glömmer även alla tjänstepensioner och privata pensionslösningar där vi avstår nu för att kunna plocka ut sen.PPM är bara en liten del av detta sparande. En del som tydligen väcker din omsorg om de svagaste.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag har inte glömt bort AP-fonderna, jag råkade bara inte nämna dem explicit.
      Jag är fullt medveten om att PPM är en liten del av pensionerna, men inte desto mindre konstig.
      Men trots AP-fonderna gäller ändå den pensionsmatematik i stora drag som jag beskriver.

      Radera
  7. Blir resonemanget om pensioner meningsfullt om man inte tar med produktivitetsutvecklingen? (Nanotec ovan nämnde den indirekt, men normalt försvinner den komponenten bara.) Vidare att pengar kan inte sparas, men däremot kan resurser skapas och underhållas idag för att säkra allas uppehälle framöver. Samt att det är förmodligen meningslöst att prata om pensionsutsikter för folk i 30-årsåldern nu, för vem vet hur ekonomin ser ut om 30-40 år?

    SvaraRadera
  8. Nej det är inte antalet pensionärer i relation till antalet arbetande, det är antalet pensionärer i relation till de arbetandes produktivitet och inkomst. Som allt jämt ökar i takt med tillväxten (hur länge vi nu kommer att ha den) vilket innebär att färre arbetande har råd att försörja fler icke-arbetande. Sen förstår jag inte riktigt vad vi skulle tjäna på att höja pensionsåldern så länge som vi har massarbetslöshet? Ska de äldre jobba längre samtidigt som de unga fortsätter vara arbetslösa upp i 30-40-årsåldern? Låter idiotiskt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv i och med att de äldres pensioner är beroende av att den yngre generationen får jobb. Hur många förlorade arbetstillfällen för unga innebär ett års höjd pensionsålder?
    /Jens

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är inte att folk jobbar! Konstigt nog!

      Arbete genererar mer arbete, högre inkomster får hjulen att snurra.

      Nej, ungdomarnas problem är lagar, regleringar, höga skatter och höga ingångslöner. Samtliga punkter gynnar redan etablerade på arbetsmarknaden, dvs äldre.

      Vem anställer en ung människa idag? När du för samma peng får en äldre med erfarenhet och utflugna barn?

      Och hur ska unga människor kunna skapa sin egen framtid när lagar och regler är en ren djungel att ta sig igenom bara för att starta ett företag?

      Radera
  9. Ja för statens pensions-intäktssida har de ju alltid möjlighet att omfördela skattepengar om de vill (alltså ytterligare ett knep att ta till förutom de tre randvillkoren du ställde upp).
    -Det får det inte kanske någon säger? Ja, det är bara att ändra i några dokument genom riksdagens försorg, det är ju lätt ordnat. Vilken regering vill inte sitta kvar vid makten? Och så lär de säga att det är ju bara tillfälligt.

    Och med världens näst högsta skattetryck, omfördela mer, eller höja? Några större förändringar som minskar det totala skattetrycket lär marknadshändelser få sköta genom att tvinga politiker. Det är inga av de (större) partierna som frivilligt tar på sig det arbetet. Det kan vi se genom den svenska historien.

    Med alltfler i den potentiella arbetskraften som är oanställningsbara (ca 450' inskrivna vid AF, 300' helt beroende av lönebidrag för sin sysselsättning och ytterligare minst 70' som inte finns i några system och är under 30 år) med tillkommande 100'/år varav många är analfabeter (enligt migrationsverket) och där tidigare motsvarande grupper tar i genomsnitt minst 7-10år innan de får anställning (då hade många redan långa utbildningar och tidigare arbetslivserfarenhet) är det förståeligt att de som inom kort ska gå i pension inte bör göra det. För de flesta av dem kommer helt enkelt inte att ersättas på arbetsmarknaden.

    Jobbigt dilemma för våra politiker. Spännande tid framöver för oss som är intresserad av samhällsutveckling och politik.

    SvaraRadera
  10. PPM är en utveckling åt rätt håll. Jag kan förstås bara spekulera, men jag tror att det var ett sätt att få folk att inse att de måste börja ta ansvar för sina egna liv.

    Välfärdsstaten kommer kollapsa, anledningarna är många, inte minst pensionsystemet (som ändå i ett internationellt perspektiv är tämligen robust!), kommer knäcka den. Inte direkt, då systemet är designat med en "broms" som kommer sänka pensionerna i takt med att inkomsterna minskar, men indirekt då många pensionärer kommer hamna under fattigdomsgränsen vilket flyttar pensionskostnaderna till resten av systemet.

    Men jag vill ändå inte säga att demografin är problemet, det stora problemet är ju att politikerna använt pengarna som egentligen borde fonderats för länge sedan, för att köpa röster och tillfredsställa särintressen.

    SvaraRadera
  11. Ja, och det viktigaste och dyraste särintresset är "den vita välbeställda medelklassen". Röstköpen av denna grupp kostar många miljarders miljarder :-)

    SvaraRadera
  12. Ser nu att i Södetälje är tydligen försörjningsbördan lokalt 0,72 personer utöver den arbetande själv. Försörjningsbörda för pensionärer hur stor är den?

    SvaraRadera
  13. Det sägs ju också i den politiska retoriken att invandringen ska rädda våra pensioner. Jag är inte så säker på det mot bakgrund av nedanstående siffror samt slutsatserna i ESO-rapporten "Invandringen och de offentliga finanserna":

    Arbetslösheten inrikesfödda 15 - 24 år i kvartal 1:
    * 2006___23,0 %
    * 2013___24,8 %
    Arbetslösheten utrikesfödda 15 - 24 år i kvartal 1:
    * 2006___36,0 %
    * 2013___41,2 %

    Sysselsättningsgraden inrikesfödda 15 - 24 år i kvartal 1:
    * 2006___34,8 %
    * 2013___38,6 %
    Sysselsättningsgraden utrikesfödda 15 - 24 år i kvartal 1:
    * 2006___29,7 %
    * 2013___24,9 %

    Arbetslösheten inrikesfödda 15 - 74 år i kvartal 1:
    * 2006___6,9 %
    * 2013___6,9 %
    Arbetslösheten utrikesfödda 15 - 74 år i kvartal 1:
    * 2006___14,1 %
    * 2013___16,7 %

    Sysselsättningsgraden inrikesfödda 15 - 74 år i kvartal 1:
    * 2006___65,9 %
    * 2013___66,3 %
    Sysselsättningsgraden utrikesfödda 15 - 74 år i kvartal 1:
    * 2006___54,9 %
    * 2013___56,7 %

    Källa: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=AM0401&lang=1

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den politiska retoriken sa även att arbetslösheten skulle minska kraftigt när 40-taliserna (aka 'köttberget' Nuder-04) gick i pension.
      Ja, nu har de allra flesta 40-talisterna gått i pension. Någon som ser den (utlovade) minskade arbetslösheten?

      Radera
    2. Titta på alla organisationer/arbetsplatser som är bantade över rimlighetens gräns, alla arbeten som skulle kunna utföras men inte utförs. Där finns arbetsplatser!

      Radera
  14. Tänk om man hade ett system där man får tillbaka det man själv betalat in ? ( som skulle funka oavsett den så kallade pyramiden )

    Regalskeppet Vasa - because you're worth it

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.