Sälj dina fakturor till bästa pris!

Sedan länge har man kunnat jämföra exempelvis elpriser, bolån och försäkringar för att hitta förmånligaste villkor.

Sedan mitten av förra året finns nu också en tjänst vid namn Fakturino där företagare snabbt kan göra prisjämförelse på factoring (alltså fakturaköp och fakturabelåning) och hitta bästa möjliga villkor. Detta är särskilt intressant för små och medelstora företag, som kanske inte har tid och energi att sitta och själva ringa runt och jämföra priserna för factoring hos olika finansbolag. Det visar sig att factoring-kostnaderna kan skilja mycket och enligt Fakturino kan man spara så mycket som 40 procent i sänkta kostnader, tack vare att ett antal olika konkurrerande finansbolag är anslutna till sajten.

Fakturino fungerar som så att man som företag lämnar sina uppgifter och sedan inom 24 timmar får offerter från ett antal finansbolag och därefter kan jämföra deras avgifter och villkor.

Fördelarna med att som företagare sälja eller belåna sina fakturor är att man snabbt får in likviditet vid försäljning, som sedan kan användas i företagets verksamhet. Alla som liksom jag har eller har haft eget företag kan troligen se fördelar med detta.

Fakturino har snabbt blivit Sveriges ledande marknadsplats för upphandling av factoring och har nyligen expanderat till Tyskland och Norge. Med tanke på att Tysklands BNP är ungefär 6,5 gånger så stor som Sveriges borde det finnas en rejäl potential för företaget att expandera.

(Detta inlägg är sponsrat av Fakturino)

Iakttagelser från Italien

Om ni undrar varför det varit glest med bloggartiklar de senaste veckorna så beror det på att jag varit iväg på semester med endast begränsad Internetåtkomst.

Förutom att semestra har jag även passat på att läsa lokala (italienska) papperstidningar, se på tevenyheterna och pratat lite med folk jag träffat för att bilda mig en uppfattning om hur krisen upplevs i Italien.

G8 och Pellejönsen
Självklart var det i italienska media i början av juli ett enormt fokus kring G8-mötet i L'Aquila. Berlusconi skämde ut sig lite då och då, bland annat genom att avbryta och/eller ignorera journalister som ställde kritiska frågor, vilket uppmärksammades särskilt på förstasidesplats av La Repubblica, Italiens näst största tidning efter Corriere della Sera. Pajasen Berlusconi passade även på att sola sig ordentligt i glansen av alla de samlade världsledarna och verkar finnas på nästan varenda bild från mötet där Barack Obama är med. Det märks också att mannen har erfarenhet från underhållningsbranschen - han var en tid i början av sin karriär smörsångare på kryssningsfartyg i Medelhavet. Brittiska Telegraph har gjort en lista över några av de viktigaste världsledare som Berlusconi har förolämpat på olika sätt. Media verkar ha ett slags hatkärlek till "asfalthuvet" Berlusconi. Han slänger ur sig plumpa kommentarer och dåliga skämt och gör "practical jokes" nästan dagligen - härligt att rapportera om! Fast det är sällan de når utlandet. De flesta rapporteras bara av italienska media.

Tankvagnsolyckan i Viareggio i Toscana fick självklart också stor uppmärksamhet. Två tankvagnar med flytande gas spårade ur och exploderade och förvandlade omgivningen till ett brinnande inferno med många döda och brännskadade. Denna olycka visar vad som händer när underhållet av infrastrukturen blir eftersatt - i detta fall verkar olyckan ha berott på rostiga och spruckna hjulaxlar.

Italiens ekonomiska problem
Italien hade svåra problem med stagnerande ekonomi redan innan finanskrisen slog till, vilket framförallt har känts av hos gemene man. Vanligt folk i Italien har i flera år haft problem med att få privatekonomin att gå ihop. Finanskrisen har nu gjort det oerhört svårt för små och medelstora företag i Italien att få lån. Detta leder i sin tur till att mängder av företag tvingas stänga. Det talas om 30 företag per dag som går omkull. Här ska man inte glömma att det i Italien finns betydligt större andel småföretag än i t.ex. Sverige. Problemen att få lån har fått en målande benämning - "asfissia finanziaria" - finansiell kvävning. Företagarorganisationerna protesterar och försöker få bankerna att ge mer lån till rimligare räntor. Men direktören för den italienska bankföreningen Abi, Giuseppe Zadra, kontrar i en intervju i Corriere della Sera:

Varför är alla övertygade om att bankerna måste hålla de priser som deras kunder önskar? Och att de måste låna ut pengar till alla som ber om det? Problemet är att man fortfarande tror att kreditinstitituten måste uppföra sig som en del av den offentliga administrationen. Att de ska fungera som vårdcentraler. Men så är det inte, de är företag som alla är olika varandra, och kunden måste vänja sig vid att välja det som har det utbud som passar bäst.

Företagen har i dagsläget allvarliga problem och efterfrågar ofta finansiering inte för att investera, utan för att restrukturera sina skulder och skjuta upp återbetalningarna. Bankerna ger lån men måste vara uppmärksamma så att de inte ger lån till såna som inte uppvisar tillräcklig sannolikhet att kunna återbetala dem.

Jag återkommer med fler iakttagelser imorgon!

Hur IT-branschen drabbas av krisen

Så kom det då idag till slut en vinstvarning från en av de större inom databranschen, närmare bestämt så är det TietoEnator som flaggar för att nettoomsättningen sjönk med 12% under januari och februari, vilket självklart drar ned lönsamheten för detta kvartal. Man har satt igång effektiviseringsåtgärder, bland annat att minska användningen av underkonsulter och ytterligare personalnedskärningar kan behövas. TietoEnator har idag runt 16600 anställda, så det kan bli kännbart för arbetsmarknaden för IT-folk.

Inte oväntat tyngs IT-konsulterna av sänkta priser. Cybercoms vd talar om "försök till prisdumpning på upp till 10 procent". Det ju låter negativt, men IT-branschen har till stora delar kunnat tälja guld med kniv de senaste decennierna, så en sänkning av arvodena är egentligen rimlig i mitt tycke. Jag har själv varit i IT-branschen i över 20 år, så jag vet mycket väl hur bra man har det där.

Nåja, det är trots allt synd om alla som förlorar jobbet, oberoende av vilken bransch de råkat jobba i. Cybercom har sagt att de ska "se över sitt personalläge". "IT-konsultbolagen Acando och Elan IT har varslat 50 respektive 20 anställda, och IT-jätten Logica har meddelat att närmare 200 personer måste lämna företaget."

Även om det blir tidningsrubriker bara när de större IT-bolagen drabbas, så är jag övertygad om att krisen redan drabbat delar av IT-branschen "i det tysta". Inom denna bransch finns ju mängder av småföretag, som aldrig omnämns på tidningarnas ekonomisidor och säkert har flera av dem redan problem. TietoEnator talar också om att slänga ut underkonsulter, och här har säkert många egenföretagare redan drabbats.

Det verkar dock fortfarande finnas relativt många jobb inom it-branschen. En titt på Arbetsförmedlingens Platsbank ger till exempel idag 337 platsannonser för systemerare och programmerare i Stockholms län. Inte så illa, måste jag säga. Uppenbarligen finns det många företag som fortfarande behöver rekrytera IT-folk. De många IT-systemen i dagens samhälle måste ju trots allt underhållas och fixas, men däremot drabbas tydligen konsulterna hårt. Inte underligt - det är ju konsulterna som är lättast att slänga ut.

Som vanligt i denna kris applicerar jag min vanliga måttstock även på IT-bolagen - stora lån = stora problem. Nu ser dock inte något av företagen jag nämnt här ut att ha några större problem om man tittar på deras balansräkningar. Drar de åt svångremmen i ett så här tidigt stadium av krisen visar det också att de tar situationen på allvar och därmed torde kunna överleva utan större problem. Det enda som gör mig tveksam är de stora goodwillposterna i balansräkningarna. Sådana poster gör mig alltid betänksam - lika betänksam som inför vissa "tillgångar" inom finansbranschen.

Avslutningsvis så är mitt råd till alla som blir av med jobbet - när du söker nytt jobb, kolla företagets balansräkning! Ser den sund ut? Inte för stora långfristiga skulder? Annars riskerar du att gå på en nit. Är du inte bra på att läsa en balansräkning själv, be någon ekonomikunnig kompis göra det.