2009-12-04

Kortsiktiga lån ingen lösning för USA:s delstater

Jag läste igår på Mike "Mish" Shedlocks blogg om de fortsatta finansiella problemen för USA:s delstater. Det grundläggande problemet ligger i att delstaternas budgetar är för stora i förhållande till de minskade skatteintäkterna i krisens spår. Under de goda åren har delstaterna dragit på sig för stora utgifter. Delstatsregeringarna lever nu på förhoppningen om en snabb vändning uppåt i ekonomin och försöker lappa sina underskott med lån under tiden. Mish tar bland annat upp exemplet Arizona, vars lån för att klara det kortfristiga likviditetsproblemet på 700 miljoner dollar ätits upp på bara två veckor. Det är första gången sedan 1930-talet som delstaten Arizona behövt låna pengar. Man hoppas nu att kontona kan fyllas på efterhand som skatter flyter in, men det ser tveksamt ut.

Jag läser också att 24 delstater nu har lånat pengar för att betala ut arbetslöshetsunderstöd. Ett exempel är North Carolina, som lånar 1,4 miljarder dollar, och vid årets slut räknar man med att vara uppe i 2 miljarder dollar. Deras totala delstatsbudget är på 19 miljarder dollar. Det ser inte bra ut, eftersom arbetslösheten inte ser ut att minska varken snart eller snabbt.

I och för sig är ju dessa belopp småpotatis jämfört med USA:s federala budgetunderskott och lån, men delstaternas budgetar måste till slut anpassas till verkligheten, och det kommer att drabba vanligt folk på många sätt genom indragen service av olika slag. Därmed kan krisens effekter i USA bli ännu värre framöver.

Ökade skatteintäkter som täcker upp hålen i delstaternas budgetar lär det nog inte bli på ett tag. Även om det kommit en del mer positiva ekonomisiffror från USA, så ökar fortfarande arbetslösheten. Den månatliga ökningen av antalet arbetslösa är visserligen inte lika hög som i våras, men det behövs cirka 130 000 nya jobb i månaden bara för att hålla takten med befolkningstillväxten i USA. Klockan 14.30 i eftermiddag presenteras jobbsiffrorna för november och analytikernas gissningar ligger i genomsnitt runt 130 000 förlorade jobb. Även om det mot förmodan om några månader skulle vända upp till positiva siffror för jobben så kommer det att ta lång tid att återställa arbetslösheten i USA till lägre nivåer. Så många jobb har förlorats i denna kris att det kommer att ta över ett decennium att återställa dem. Se Mishs uträkningar, där man även med väldigt optimistiska antaganden får en officiell arbetslöshetssiffra på drygt 8% år 2020.

Med detta i åtanke kan alltså USA:s delstater alltså inte fortsätta att låna i ett decennium för att täcka upp sina underskott, utan det måste till andra åtgärder. Alternativen är skattehöjningar (glöm det i USA) eller nedskärningar i utgifterna.

[Andra bloggar om , , , ]

3 kommentarer:

  1. Har USA ens någon moms ?

    vad skulle de rimligtvis kunna skära ned på ? Dra ner på "food stamps" eller jämna tältlägren med marken ?

    USA är verkligen ett konkret exempel på ett land med oändliga klassklyftor och tillhörande problem.

    SvaraRadera
  2. Japp, det är en nagelbitare som vi följer. Ett godståg som kraschar i slow motion...

    SvaraRadera
  3. Skattehöjningar och/eller nedskärningar? Det är som att välja mellan pest eller kolera.
    Det finns ett mycket bättre och trevligare alternativ. Printa nya pengar. Det löser det mesta. En no brainer.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.