Lång väg tillbaka i USA

Förra fredagen kom nyheten att arbetslösheten i USA förbättrades marginellt under november. Den officiella arbetslöshetssiffran fortsätter dock att ligga runt 10 procent. Det "riktiga" arbetslöshetsmåttet U-6, som även inkluderar dem som har deltidsjobb men vill ha heltid, samt "marginally attached workers", ligger kvar på drygt 17 procent. Samtidigt ser vi att deltagandet i arbetsmarknaden minskat från 65,5 procent i juli och augusti till 65,1 procent i oktober och 65,0 procent i november. Många har alltså gett upp jobbsökandet helt och står inte längre till arbetsmarknadens förfogande. Förändringarna de senaste månaderna är dock små för alla siffrorna, men vi kan konstatera att arbetslösheten i USA ligger kvar på en hög nivå.

Hittills i denna kris har cirka 8 miljoner jobb försvunnit i USA. Då ställer man sig frågan hur lång tid det kommer att ta att återställa dessa om USA:s ekonomi nu skulle vända uppåt. Då ska man inte glömma att det behövs cirka 130 000 nya jobb i USA varje månad bara för att hålla takt med befolkningstillväxten. Det är inte bara den höga arbetslösheten som är ett problem, utan även att så många jobbar deltid. Den genomsnittliga arbetsveckan ligger nu på cirka 33 timmar, vilket är den lägsta siffran någonsin.

Analytikern John Mauldin skrev i slutet av september en mycket läsvärd artikel med titeln "Welcome to the New Normal", där han tittar på hur arbetslösheten i USA kan se ut framöver. Även med optimistiska antaganden kommer han fram till att det skulle behövas cirka 250 000 nya jobb per månad för att få ner arbetslösheten till fem procent i USA. Sen tittar han historiskt och ser att det bästa året de senaste årtiondena (2006) tillkom i genomsnitt 232 000 nya jobb per månad. Det verkar alltså inte rimligt att tro att det bara skulle ta fem år att återställa arbetslösheten.

Mike Shedlock spann vidare på Mauldins resonemang och kom fram till följande:

Yet, in spite of all those generous assumptions, no double dip recession, no second recession, high rates of job growth and falling participation rates all the way through 2020, and unemployment peaking at 11.6% not 13%, the best I can do is suggest the unemployment rate will be over 10% all the way through 2015 and never dip below 8% all the way out through the end of 2020.

Arbetslösheten lär alltså fortsätta att vara hög i USA, även om ekonomin återhämtar sig. Det blir "jobless recovery".

Även den kände ekonomen och riksbankspristagaren Paul Krugman gjorde i fredags en överslagsberäkning och kommer fram till att det behövs 300 000 nya jobb per månad de närmaste fem åren. Han är dock obotlig Keynesiansk optimist och går inte med på att det verkar osannolikt att det skulle lyckas. Han föreskriver till och med ett recept - låt Federal Reserve utöka sin balansräkning med ytterligare 2 biljoner dollar - alltså ytterligare en dubbling efter de senaste femton månadernas dubbling.

Such a program could do a lot to promote faster growth, while having hardly any downside.

Jaså "hardly any downside". När når man gränsen då världen tappar förtroendet för dollarn och USA? I januari beräknas USA:s statsskuld nå 12 biljoner dollar (12 000 000 000 000) och underskottet för budgetåret 2010 beräknas bli 1,4 biljoner dollar.

[Andra bloggar om usa, arbetslöshet, budgetunderskott, statsskuld]