Frågan är nu vem som ska betala alla extrakostnader för hotell med mera. Det ser redan ut som om det kan bli strid mellan flygbolag och researrangörer, då flygbolagen överger strandsatta resenärer och dumpar kostnaden i knät på researrangörerna, som betalar notan tills vidare. Det kan bli rättstvister om detta senare, men frågan är om inte många researrangörer är i konkurs innan dess. Ska flygbolagen hugga av en av de händer som föder dem, d.v.s. researrangörerna? Eller vill de inte längre ha dem som mellanhand och ta deras pengar själva? Eller agerar bara flygbolagen i panik?
Idag har en del flyg kunnat gå, eftersom man på många ställen lättade på flygrestriktionerna. Flygbolagen klagar vill kunna flyga mer, men piloterna vill ta det säkra före det osäkra. Jag håller nog på piloterna istället för flygbolagen. När bolag drabbas av ekonomisk panik kan ledningen lätt fatta irrationella beslut.
Nu ser det ut som om det blir flygstopp igen med stängda flygplatser i Sverige ikväll och imorgon. Eftersom stora delar av jökeln ovanpå Eyjafjallajökull nu har smält bort blir det kanske lite av och till med askmoln de närmsta dagarna, och istället mer lavaflöden. Men det räcker ju med att det ligger askmoln över en av flygplatserna på en flygrutt för att den ska ställas in. Vi får se hur det går med hoppet om normal flygtrafik från torsdag. Askmolnsprognoser kan ses hos Met Office.
Frågan är nu hur länge olika företag kan hålla ut och hur hårt de blivit drabbade när kaoset väl är över om några dagar eller en vecka. Som jag skrev häromdagen kan detta mycket väl vara en "svart svan" för ekonomin. Kortsiktigt kanske just-in-time-tänkande lönar sig, men utan reservplaner blir det katastrof när en händelse av typen "en gång på flera decennier" inträffar. Frågan är om några företag kommer att lära sig av detta? Kanske några. Kommer samhället i stort att lära sig något? Jag tvivlar. Folk kommer att vilja fortsätta att göra weekendresor till London eller chartersemestrar till sydliga länder och ser nog detta som en tillfällig om än allvarlig störning. Frågan är hur länge man kommer att ha råd och möjlighet till det så här på andra sidan oljekrönet. Men det kanske är lika bra att passa på att resa så länge det går, eller blunda och leva loppan så länge det varar. Sverker Lenas skriver i DN idag.
Beredvilligheten att till varje pris klamra sig fast vid flyget som transportmedel framstår som något tragikomisk när man tänker på att flygets dagar ändå är räknade. På andra sidan oljetoppen blir våra järnfåglar vingklippta på nytt, då det inte finns något realistiskt alternativ till olja som flygbränsle.Dagens industri- och informationssamhälle är så oerhört komplext och beroende av stora mängder energi att det lätt får svåröverskådliga och vidsträckta effekter när något går fel. DN:s Karin Bojs tycker att vi bor på en skör planet, men bloggrannen Cornucopia påpekar att det istället är det högteknologiska samhället som är skört.
Likväl kan den närmast religiösa tron på att Marknaden inom kort ska trolla fram en hållbar ersättning till oljan mycket väl visa sig vara vårt svar på vissa isolerade naturfolks cargokulter, som bland annat omfattat försök att tillverka radioapparater av kokosnötter eller anlägga låtsasflygplatser i tron att där ska dimpa ned lastboxar med västerländska konsumtionsartiklar.
[Andra bloggar om flyg, flygtrafik, vulkanutbrott, just in time, peak oil]
Peak oil på kultursidorna. Lite undanskymt sådär, när det egentligen borde var huvudnyhet på ekonomisidorna.
SvaraRaderaMen ärligt talat, statsstöd börjar bli absurt. Staten skall ge blanka fan i att stödja företag.
SvaraRaderaHela iden med fri marknad och kapitalism är att företag som inte klarar av driva sin verksamhet dör ut och andra effektivare företag tar över. Men om företag skall få stadsstöd så fort de har gjort bort sig så kommer andra aldrig att få chansen. Detta resulterar i att hela ekonomin kommer att bli ineffektivare.
Ebba Gröns låt staten och kapitalet börjar bli det här århundradets låt.
Alltså, en fundering bara: Om vinterns oväder hade inneburit att SJ inte hade kunnat köra ett enda tåg (!) under en vecka och detta ledde till svåra likviditetsproblem så kan jag nästan svära på att vi som skattebetalare hade stött SJ på något sätt.
SvaraRaderaDet är ju inte mer än sunt förnuft.
Sen att man ska vara mycket, mycket restriktiv, det är ännu mer sunt förnuft. Men man ska aldrig säga aldrig.
J:
SvaraRaderaLite ironiskt, va!
Kulturfolket kommer att fatta peak oil långt innan ekonomifolket?
Själv läste jag faktiskt om peak oil första gången i en musiktidning!