2010-04-07

Dyra bostäder

Igår presenterade Villaägarnas Riksförbund sin årliga boendekostnadsutredning som visar att endast hälften av barnfamiljerna har råd att bo i småhus. I och för sig intressant, men undersökningens resultat saknar en mycket viktig bit - har det blivit svårare eller lättare för barnfamiljerna att ha råd med småhus? I år har Villaägarna bytt metodik i undersökningen, så den går inte heller att jämföra med resultaten i tidigare undersökningar. Villaägarna är "part i målet" då de vill propagera för villaägande och sänka kostnaderna för villaägare. Men hur stor andel av barnfamiljerna är det realistiskt att de ska kunna bo i småhus? Och, som sagt, är de resultat som Villaägarna kommer fram till dåliga eller bra sett ur ett historiskt perspektiv?

E24 sätter som rubrik att villaboende är dyrast i Solna. Men hur många villor finns det egentligen i Solna? Enligt rapporten såldes i Solna 13 villor, som utgjorde 1,5% av beståndet, alltså finns det totalt i Solna bara cirka 870 villor på cirka 65000 invånare. Inte konstigt att de är eftertraktade och därmed dyra!

Men det finns intressantare saker i undersökningen. Här följer ett axplock ur tabellerna.
KommunLägsta möjliga familjeinkomst nettoAndel av barnfamiljer (2 vuxna i åldern 31-40 år + 2 barn) som har råd att köpa villa i kommunen
Stockholm499 68940%
Göteborg454 25130%
Malmö448 19120%
Linköping389 38050%
Kalmar365 14850%
Luleå355 64160%
Filipstad301 28270%
300 000 till 500 000 kronor i nettoinkomst måste alltså familjen ha för att ha råd med ett småhus i en stad. Eftersom medelinkomsten skiljer mellan olika städer skiljer sig andelen familjer som har råd med småhus kraftigt. Tydligast är skillnaden mellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, där det verkar vara sämst ställt i Malmö. Det verkar också som om livet i mindre städer är lättare än i storstäderna. I de flesta övriga svenska städer har högre andel barnfamiljer som har råd att köpa villa i kommunen. Undantagen är (förutom kranskommuner till storstäderna som Solna och Landskrona samt turistkommuner som Gotland och Åre) Uppsala, Helsingborg, Umeå och Östersund. Även om medelinkomsten är högre i de tre storstadsområdena är det frågan om det är värt besväret att bo där med tanke på de höga bostadspriserna? Ovanpå sämre "affordability" för bostäder i storstäderna tillkommer ju besväret med att ofta ha längre pendelavstånd än i en mindre stad.

Att svenskarnas bolåneskulder ökar snabbt har jag skrivit om förut. Nu såg jag att bolåneräntorna sjunkit under mars, så hushållens bolån kan öka ytterligare. Samtidigt kunde man häromdagen läsa om att överskuldsättning är ett folkhälsoproblem. Sex till nio procent av befolkningen (400 000 och 600 000 personer) anses vara överskuldsatta.
Enligt Kronofogdemyndigheten leder överskuldsättningen till kostnader för sjukvård och produktionsbortfall på mellan 30 och 50 miljarder kronor per år.
Frågan är vad politikerna tänker göra åt detta? Troligen ingenting.

De svenska bostadspriserna har hejats på av politiker ur alla läger sedan mitten av 1990-talet, utan större tankar på de långsiktiga konsekvenserna. En av de främsta pådrivande faktorerna har varit SBAB, som politikerna har gett i uppdrag att pressa bolånevillkoren, med påföljden att övriga banker och bolåneinstitut tvingats att hänga på för att inte tappa marknadsandelar på den lukrativa bolånemarknaden. Idén var att även "vanligt folk" skulle kunna köpa sig en bostad.
2003 sänktes räntan för bostadsrätter och fritidshus till samma nivå som villaräntan. 2005 avskaffades topplånen. Kunderna kan nu låna upp till 95 procent av bostadens värde till samma ränta.
Tyvärr har de nedpressade räntorna och kraven på kontantinsats och amortering också drivit upp bostadspriserna, vilket motverkat syftet att göra det möjligt för fler att kunna köpa sin bostad. Istället för att förbilliga har SBAB fördyrat bostäderna. Har SBAB haft en positiv effekt på den svenska bostadsmarknaden? Jag anser inte det. På längre sikt kommer den höga belåningen att straffa sig.

P.S. Förra veckan kunde man på Nyhetskanalen läsa följande.
Varningarna om kommande räntehöjningar, ökat byggande och nya hårdare låneregler har fått bopriserna att falla.
- Priserna i Stockholms innerstad har gått ner 10-15 procent de senaste veckorna, säger bostadsmäklaren Madeleine Norling till Ekonominyheterna idag.
Frågan är om det stämmer. Jag tog en snabb titt på Hemnet, men där kan jag inte se någon nämnvärd prisnedgång för området där jag bor. Vi får se när boprisstatistiken för mars och april trillar in hur det ser ut.

[Andra bloggar om , ]

5 kommentarer:

  1. Solna har inte många villor. Och som bekant är det en lågskattekommun (en del skulle säga "lågservice") och det medför att priserna går upp. Prisrna är ju baserade på kundens köpkraft. Hög disponibel inkomst = höga priser. På samma sätt som låg driftskostnad/avgift i BR ger ett högt pris och vice versa.

    Lite skvaller: på en lunchrestaurang för ett tag sen satt jag vid bordet bredvid ett par mäklare som beklagade sig över hur svårt det var att få folk att komma till avslut. Inte riktigt den bild man brukar höra.

    SvaraRadera
  2. När ska politikerna inse att varje försök att sänka kostnaderna för husägande enbart pressar upp priserna? SBAB, slopad fastighetsskatt, ränteavdrag - allt detta har bara gjort det dyrare att köpa bostad.

    Att villägarna propagerar för detta är ju inte så konstigt, men de som blir lidande är ju unga och framförallt barnfamiljer som får trängas i små lägenheter eller ta gigantiska lån de aldrig kan betala av.

    Visst f-n är jag bitter över att jag inte köpte en villa med mina föräldrar som borgenärer när jag studerade och för att jag försökte spara ihop till en kontantinsats. Det står jag för.

    SvaraRadera
  3. Makro e kul2010-04-08 22:51

    KListrar in min kommentar från ditt aprilskämt. Den passar minst lika bra här.

    [...] Känns som om skillnaden mellan riktigt bra objekt och lite mindre bra blivit större igen. Det där förhållandet åker lite jojo; bra objekt går alltid väldigt dyrt, medan halvbra lägenheter är mer känsliga för förändringar i underliggande förutsättningar.

    Ska bli kul att se Mäklarstatistiken för mars och speciellt april. Misstänker dock att den inte kommer visa på 10-15% nedgång eftersom säljare kommer avvakta om dom inte får "rätt" pris. Även om nedgången till slut blir så stor (eller t.o.m. större) så kommer den nog blir utsmetad över en längre period i statistiken.

    Håller dock fast vid 15-20% nedgång reellt (från toppen 2007/början av 2010), och fortsätter tro att Flutes prognos om 50-60% är alltför pessimistisk.

    SvaraRadera
  4. Det är realistiskt att 100% bor i småhus. Men knappast inne i stan, hela vittsen med att bo i hus är att man bor utanför stan, folk flyttar längre och längre från de stora städerna för att få en rimlig kostnad.

    SvaraRadera
  5. Varför skjuter mäklarstatistik upp sin kalender för varje år? För ett par år sedan var det i början på månaden, sen blev det kors i taket då de publicerade på ett tvåsiffrigt datum första gången. Nu är de så sent på månaden att de snart riskerar "varva" om de fortsätter skjuta upp. Avsiktlig taktik??

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.