Hur kommer det att gå med räntorna på bolån i USA nu när stödköpen avslutas? Och kommer USA:s ekonomi att klara sig utan denna krycka?Början av svaret har vi fått i veckan, även om svenska media tycks ha missat denna viktiga händelse i världsekonomin.
U.S. mortgage rates jumped to the highest level in almost eight months, increasing borrowing costs for buyers and signaling a threat to the housing market’s recovery as government efforts to spur demand end.30-åriga bolåneräntor steg till 5,21% igår från 5,08% förra veckan, vilket är den högsta räntan sedan mitten av augusti och en bra bit högre än de rekordlåga 4,71% som noterades i december. Man kan nog förvänta sig att de amerikanska bolåneräntorna åtminstone stiger upp till medelvärdet för de senaste tio åren, som är 6,2%. "Hökarna" inom Federal Reserve skulle dessutom vilja sälja av dessa 1,25 biljoner i MBS, vilket skulle kunna driva upp bolåneräntorna ytterligare.
Jag fick en bunt med frågor på förra veckans artikel och några har jag besvarat ovan. Här följer lite fler svar. Feds köp av MBS är en annan sak än TARP, som var finansierat av amerikanska staten. Fed köpte MBS för "nytryckta" pengar. Genom stödprogrammet hoppades Fed att ge lägre bolåneräntor, vilket skulle underlätta för många amerikanska låntagare och långivare. Dels skulle det stimulera ekonomin genom att ge mer pengar över till konsumtion, vilket till stor del driver USA:s BNP, dels skulle det rädda långivarna från att gå under, dels skulle det stoppa prisfallet på bostadsmarknaden. Men en "krycka" för ekonomin var det - alltså ett konstgjort stöd. När kryckan försvinner stiger alltså bolåneräntorna (vilket vi redan sett) och det finns en stor risk att huspriserna åter faller, att finansbranschen får förnyade problem och att konsumtionen sjunker.
Apropå lån i USA kunde man i förrgår läsa att konsumentkrediterna i USA föll 11,5 miljarder dollar till 2448 biljoner i februari. Det motsvarar en årstakt på -5,6%. Analytikerna hade förväntat sig ett fall på endast 0,7 miljarder. Snabbast sjunker så kallad "revolving credit", alltså kreditkortsskulder och dylikt. Konsumentkrediterna ökade kraftigt i januari, men det var en engångsföreteelse (orsakad av statlig inblandning) i det senaste årets fallande trend.
"The pop last month didn't really reflect the consumer," said Kamaruddin. "It was really due to the federal government's holding of nonrevolving credit, since they were buying up more student loans from private lenders."Det ser alltså fortfarande inte så ljust ut med ekonomins återhämtning i USA, vilket jag skrev om för drygt en månad sedan. Tillägg 10/4: Trots allt är det positivt att skulderna minskar i USA - återhämtningen får vänta.
Ännu en intressant indikator för hur det går för USA är de så kallade "food stamps", alltså statlig nödhjälp för att fattiga ska kunna åtminstone köpa sig mat. Dessa "matkuponger" är egentligen ett slags betalkort som laddats med en viss summa pengar och bara kan användas i livsmedelsaffärer. Detta kallas numera eufemistiskt "Supplemental Nutrition Assistance Program", förkortat SNAP. På jordbruksdepartementets SNAP-hemsida kan man läsa att i januari 2010 fick över 39 miljoner amerikaner "food stamps", en ökning med drygt 22% på ett år. Det handlar alltså om över 12% av befolkningen!
Som synes av diagrammet slår den nuvarande krisen i detta avseende tidigare kriser med råge, och kurvan visar ännu inga tecken på att vika neråt.Allt fler delstater och kommuner i USA flaggar nu också för betalningsproblem. I veckan kom en varning för att Detroit är på väg mot konkurs om inget drastiskt görs. Ännu värre är det i Los Angeles, USA:s näst största stad med 3,8 miljoner invånare, där finanschefen nyss varnade för att kassan kommer att vara tom till 5 maj.
Samtidigt fortsätter bankerna att gå omkull i USA. På FDIC:s hemsida kan finansnördar följa dramat varje fredagkväll från cirka klockan 22 svensk tid och framåt.
Jag är ganska glad att jag inte bor i USA...[Andra bloggar om usa, bolån, bolåneräntor, bostadspriser, federal reserve, kreditkort, fattiga, banker]
Inlägg
Tack, Flute! Fullödigt! :-)
SvaraRaderaMvh
Bra förklarat - stort tack!
SvaraRaderaBra artikel.
SvaraRaderaSom du skrev, man är glad att man inte bor i USA fast vi har ju vårt eget "California" i form av grisarna.
Du är en jättebra bloggare, men ibland tycker jag du tenderar att vrida lite på perspektiven från din generella punch line.
SvaraRaderaAtt kreditkontokortsskulderna minskar i USA borde man väl snarare se som positivt. Man kan ju inte både tycka att skuldbördan kommer knäcka den amerikanska ekonomin och samtidigt beklaga en minskad skuldsättning? Framförallt inte avseende kreditkortsskulder eftersom de rimligtvis mer sällan borde avse investeringar utan snarare shopping som du också skriver.
The Economist har i det senaste numret en väldigt bra artikel angående att att en en skuldförflyttning från USA till "nyare" länder är en förutsättning för att världsekonomin, och framförallt den amerikanska ekonomin, skall lyfta på sikt.
Kubilaj:
SvaraRaderaDu har rätt. Att skulderna minskar är bra, men det leder samtidigt till att den återhämtning som alla hoppas har påbörjats inte kommer att gå särskilt snabbt.
Men jag brukar faktiskt påpeka att det faktum att skulderna faktiskt minskar i USA är positivt, t.ex. i det inlägg jag refererade till:
Bankernas utlåning sjunker, trots alla försök från Federal Reserve att elda på utlåningen. Detta är faktiskt en glädjande trend, då den visar att avskuldning påbörjats. Men den lär knappast ge någon tillväxt i ekonomin.
Den stora frågan är väl hur US skall undkomma sitt budgetunderskott? När vill långivarna ha bättre risk/award? Enligt röster på Financil Sense III http://www.financialsense.com/fsn/main.php vill de göra gällande att det kommer att ske på bekostnad av smygande dollarförsvagning och (hyper)inflation. Inga andra (kända?) alternativ tycks verka återstå!
SvaraRaderaFlute,
Var hamnar man om man vill försöka analysera ovan resonemang? Double-dip med konkurs? Sedan börsen tvärvände upp i mars 2009 har jag alltmera blivit tvärförvirrad om och vad i he..... som driver börsen uppåt? Faktum är att jag mer eller mindre ser en "konspiration" eller så är världen alldeles för stor för mig eller att jag är för liten för denna?
Ibland vore det kanske lättare för själen att inte ha intresse av hur politik och finanser fungerar? Jag hittar ändå inga vettiga svar?
Skall man binda sin husräntor? Skall man låna än mera och låta eventuell inflation äta upp dessa lån? Varför skall man vara återhållsam när politiker och penga-makten ständigt förljuger fakta och skor sig in tills bristningsgränsen? Varför lägga undan en hundralapp när värdet bara urholkas och att detta,i värsta fall över natten, kan bli helt värdlöst?
Mvh
LL
Är det här något av intresse? Verkar som att eländet ligger som längst 2 år framåt.
SvaraRaderahttp://home.comcast.net/~lcmgroupe/2010/Article-Extend_Pretend-Hitting_the_Maturity_Wall.htm