2010-04-06

Högre USA-räntor och oljepris

Räntorna på amerikanska statspapper har stigit den senaste tiden, särskilt på de längre löptiderna. Räntan på trettioåriga statsobligationer steg över påsken över nivån från senaste toppen i juni 2009. Räntan på tioåriga statsobligationer spräckte igår juninivån och även de "magiska" fyra procent. Som jag skrev för ett tag sedan handlar det dock inte varken om risk för dollarkollaps eller hyperinflation i USA. Men det är värt att hålla koll på dessa räntor, för alla de senaste decenniernas viktiga större börskorrigeringar (1987, 1994, 1998, 2000 och 2007) föregicks av en uppgång i räntorna på amerikanska statspapper, om än ibland en kortvarig sådan. Ge dig dock inte in och blanka hejdlöst bara för det. Börsuppgången kan fortsätta ett bra tag till "av bara farten". Men man ska vara beredd på signaler om att upptrenden bryts.
Vi ska inte heller glömma att USA:s centralbank Federal Reserve i förra veckan avslutade sitt program gör att köpa upp bostadsobligationer (MBS). Hur kommer det att gå med räntorna på bolån i USA nu när stödköpen avslutas? Och kommer USA:s ekonomi att klara sig utan denna krycka?
Vidare noterar jag att oljepriset har stigit den senaste tiden. Nu ligger priset på WTI-oljan över 86 dollar per fat. Det har tidigare bara legat över 80 dollar per fat under perioden september 2007 till oktober 2008 - därefter kraschade världsekonomin. Hur ska det gå med världsekonomins återhämtning denna gång? Frågan är också hur högt oljepriset kan drivas denna gång innan det dalar igen. 147 dollar per fat blev det sommaren 2008. Riskaptiten verkar just nu stor på de finansiella marknaderna, så spekulation kan mycket väl driva på oljepriset vidare uppåt den närmaste tiden, nu när ett utbrott uppåt ser ut att ha påbörjats. Det kan vara många ivriga spekulanter som vill hänga på och tjäna sig en hacka.

Det ökande råoljepriset börjar nu får genomslag i de svenska bensinpriserna, som noterar nya årshögsta och ligger omkring 1:70 högre än vid samma tid förra året. De flesta räknar nu med rekorddyr bensin i sommar - kanske runt 14 kronor per liter. Rekordnoteringen på 14:09 kronor per liter är från sommaren 2008.
- Frågan är därför nu hur Opec kommer att reagera. Kommer de att vilja öka produktionen för att möta prisuppgången? Gör de inte det kan priserna dra i väg, säger Ulf Svahn,
Svenska petroleuminstitutets VD tror alltså att det handlar om vilja från Opec-länderna. Frågan är snarare hur många av dessa länder som kan öka sin oljeproduktion så mycket att det har någon större effekt på världsmarknadspriset, då vi nu troligen passerat global peak oil. Troligen bara Saudiarabien.

Nu är inte bensinpriset i sig något jätteproblem för de flesta, då det bara kostar hushåll med bil några hundra kronor mer i månaden. Värre är att råoljepriset påverkar priset på allting annat, alternativt lönsamheten för företag som inte vill vältra över kostnaden på sina kunder. Det ser med andra ord inte så bra ut med stigande oljepris nu. Världsekonomin och oljeförbrukningen har krympt betydligt sedan 2007, men ändå är oljepriset högre (i dollar räknat). Framförallt flygbranschen kommer åter att drabbas.

Läs även Cornucopias kommentarer om oljepriset idag.

[Andra bloggar om , , , , , , , ]

4 kommentarer:

  1. Vi får väl se vad som händer med räntorna här hemma. Högre oljepris = allting dyrare = högre räntor för att hålla inflationen under kontroll. Om Riksbanken gör vad de har i uppdrag att göra.

    Blir det en stagflation, kanske? Dyra varor, höga räntor, men en (världs)ekonomi på omgång pga oljepriset?

    Men att bensinen är "rekorddyr" är bara populistiska rubriker. De flesta har faktiskt en "rekordhög" lön också. Det brukar inte vara så illa när man kollar inflationsjusterat.

    SvaraRadera
  2. Det är bara bra att bensinen blir dyrare så att folk slutar åka bil i onödan, och håller sig till cykel eller kollektivtrafik istället.

    SvaraRadera
  3. "Vi ska inte heller glömma att USA:s centralbank Federal Reserve i förra veckan avslutade sitt program gör att köpa upp bostadsobligationer (MBS). Hur kommer det att gå med räntorna på bolån i USA nu när stödköpen avslutas? Och kommer USA:s ekonomi att klara sig utan denna krycka?"

    Flute,

    Orkar du förklara begripligt vad innebörden av detta kan bli? Dessa bostadsobligationer är det även de så kallad SWAPS? Är det FED som går in och köper upp ompaketerade "dåliga" lån i vilka, jag antar, låntagarna har låg kreditvärdighet? Ingick dessa i TARP-pengarna? Isf kanske kosingen för köpen av bostadsobligationerna har kommit från färska o nytryckta sedlar? Vad har FED för förhoppninar genom att köpa up dessa obligationer? Att få igång sysselsättningen så att låntagarna har bättre förutsättninagr att betala tillbaka, eller? Vad menar du med "krycka"? Vad tror du kan påverkas iom avslutandet av köpen? Höjda räntor? Kommer hus-bubblan att definitvt denna gång isf brista ohjälpligt?

    Vad tror du kommer att bli startskottet på eventuella räntehöjningar i US? Inflation, budgetunderskottet eller vad?

    Ursäkta att det blev många frågetecken men jag saknar kuskapen runt om detta vilket jag finner mkt intressant liksom din blogg som jag läser varje dag! :-)

    Mvh

    SvaraRadera
  4. Anonym 2010-04-07 11.35:
    Jag har skrivit lite svar på dina frågor idag.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.