Solrötter

Nu när äntligen vårvädret kommit har jag kunnat göra något meningsfyllt på odlingslotten, istället för att bara huttrande åka förbi och titta på den genomblöta leran. Vårbruket som jag påbörjade på allvar idag kommer att medföra bråda dagar de närmsta veckorna och det kan bli lite glesare med skrivandet här på bloggen.
Så här på våren finns inte så mycket ätbart att skörda i en köksträdgård. Ett lysande undantag är dock jordärtskockor. Jag brukar ta upp ungefär hälften på hösten och lämna kvar hälften till våren. Jordärtskockorna är i mitt tycke bättre på våren, då de är fastare och inte kokar sönder så lätt.

Jordärtskocka är egentligen ett ganska förvirrande namn, då de inte är särskilt nära släkt med kronärtskocka, utan det mest är smaken som liknar. Jordärtskockan tillhör samma släkte som solrosen, så egentligen vore "solrot" ett bättre namn.

Dessa läckra knölar odlas ungefär som potatis. Man stoppar ner några knölar 10-15 cm ner i jorden tidig vår eller sen höst. 60-80 cm mellan raderna och 30-40 cm mellan plantorna, eller tätare om du sätter små knölar. Sedan växer det under sommaren upp ungefär två meter höga plantor, så se till att de inte skuggar andra växter. Under plantan bildas precis som för potatis ett gäng nya knölar. Från slutet av september kan man börja skörda sina "solrötter" och fortsätta skörden tills tjälen omöjliggör grävande. Sedan kan man förstås skörda nu på våren, fram tills skotten på knölarna blivit några centimeter långa.

När jag skördar jordärtskockorna brukar jag göra så att jag bara tar tillvara de knölar som är tillräckligt stora för att det ska vara värt besväret att skala dem. Resten slänger jag tillbaka i jorden så att de får ge nästa års plantor.

Utsäde till jordärtskockor är lätt att få tag på. Om du inte har någon granne som kan dela med sig några knölar, så är det bara att gå till livsmedelsbutiken och köpa några jordärtskockor att peta ner i jorden. Se bara till så att de inte är torra och skrumpna.

Jordärtskockan ger inte lika stor skörd som potatis, men har andra fördelar. Till skillnad från potatis, som lätt drabbas av ett oräkneligt antal olika sjukdomar, skorv, brunröta osv, så är jordärtskockan nästan alltid fullständigt frisk. Jordärtskockor är också i princip fullständigt okänsliga för frost och tjäle, så man kan låta dem stå kvar i jorden över vintern även långt upp i Norrland. Har man odlingslott i stan händer det ibland att det kommer tjuvar och jag har varit med om att de grävt upp potatis för mig. Grönsakstjuvarna verkar dock inte känna till eller känna igen "solrötterna", så de får vara ifred. Jordärtskockornas största nackdel är väl att de kan bli ett besvärligt ogräs om man inte håller efter dem.

Hur tillagar man då "solrötterna"? Klassikern är förstås jordärtskockssoppa eller jordärtskockspuré, men det finns en hel del annat man kan göra. Man kan äta dem råa (också en fördel mot potatis). Man kan skära dem i skivor och lägga i en wok (blir ungefär som vattenkastanjer). Man kan skära dem i skivor, ringla på lite olja och köra i ugnen. Man kan göra en god gratäng. Man kan blanda i några i potatismoset.

Vad gäller köksträdgård under tidig vår så finns det som sagt inte så mycket annat att skörda. Några palsternackor och svartrötter kan dock liksom jordärtskockor lämnas kvar över vintern och skördas tidigt på våren. Några tuvor av piplök är också bra att ha, då bladen går att skörda tidigt på våren då det inte finns många andra färska grönsaker. Se då till att köpa "riktig" piplök som är flerårig. Det finns också salladslöksvarianter som i och för sig är goda, men de övervintrar inte. Frön till "riktig" piplök kan man köpa från postorderfirman Impecta.