2010-04-21

Ont om oberoende bopriskommentarer

Second Opinion har undersökt bostadsrapporteringen hos våra största dagstidningar och funnit att särintressen dominerar bostadsrapporteringen. När tidningarna (eller TT) vill ha någon som uttalar sig om bostadspriserna blir det oftast någon från bankerna eller mäklarfirmorna. Men varken banker eller mäklare är oberoende ifråga om bostadspriser, då båda tjänar på höga priser. Det är ont om oberoende analyser och en orsak verkar vara att det saknas egen kunskap på redaktionerna. Nå, bostadsjournalisterna får gärna höra av sig till mig om de vill ha en oberoende kommentar om bostadspriserna. E-postadressen är flutethoughts snabel-a gmail punkt com. Inte för att jag tror att de kommer att höra av sig...
Annika Creutzer, chefredaktör på Pengar24 och utsedd till årets finansiella folkbildare 2009, har skrivit mycket om bostadsfrågor. Hon tycker att svenska journalister ibland är för okritiska till mäklarnas åsikter.
Jag kan inte annat än hålla med henne och även tillägga att jag tycker att det jag läst av henne om bostadsmarknaden har varit bra.
Hon tycker dock på att problemet även finns inom andra delar av ekonomijournalistiken. Exempelvis kommenteras räntepolitiken ofta av bankekonomer.
En annan sida av svenska ekonomimedias dålig kvalitet är att de är slöa med att rapportera nyheter och även med analyser. Ekonomibloggarna är snabbare, läs t.ex. vad Musik @ Centrifugen skrev igår om Grekland, vilket svenska ekonomimedia tog upp först idag. Jag förstår uppriktigt sagt inte varför svenska media inte läser t.ex. Zero Hedge och håller sig uppdaterade. Det är så enkelt i dagens Internetvärld.

För att återgå till bostadspriserna, så har de enligt Mäklarstatistik sjunkit något i mars. SCB:s Småhusbarometern ligger alltid lite efter, men verkar nu bekräfta Mäklarstatistiks siffror.
I fredags skrev SBAB:s Tor Borg och Tomas Pousette en debattartikel i DN där man argumenterar för att det är "Mycket liten risk för en ny bostadsbubbla". Båda talar förstås i egen sak såsom SBAB-anställda.
Visserligen är flera mått historiskt höga, till exempel den genomsnittliga belåningsgraden och hushållens skulder i förhållande till deras inkomster. Men man måste komma ihåg att prisutvecklingen under de senaste 15 åren varit en anpassning till ett nytt läge med låg inflation, låga räntor, lågt bostadsbyggande och en stabilare ekonomi.
Är ekonomin verkligen stabilare? Kanske fram till år 2008, men sen då? Vad säger att de trender som Borg och Pousette nämner kommer att fortsätta och inte vända? Linjalekonomi?

Men Borg och Pousette fick i lördags mothugg av Johan Norberg.
Har du hört den förut? Föreställningen att gamla samband inte gäller är den vanligaste orsaken till att folk satsar vilt och faller hårt. Borg och Pousette menar att svenskarnas skulder inte ser så farliga ut i relation till tillgångarna, men så betryggande såg det ut även i USA före krisen – innan nedgången sänkte värdet på alla tillgångar.
Norberg lyckas också få fram följande underbara liknelse:
Sådana priser kan man bara få med en räntedoping som gör att 100 000 kronor i lån bara kostar som en Big Mac-meny i månaden.
Och ännu en fin liknelse:
När SBAB nu tonar ned riskerna på marknaden känns det lite som om Al Capone skulle förklara att det inte finns problem med organiserad brottslighet.
Jag har påpekat flera gånger förut att SBAB varit en av de största pådrivarna av de svenska bostadspriserna i och med att de haft som uttryckligt uppdrag från politikerna att driva på konkurrensen på bolånemarknaden. Johan Norberg säger precis detsamma och hans slutsats blir så här:
Oavsett om SBAB har rätt eller fel är affärsmodellen olämplig. Antingen är SBAB:s utlåning så riskfri som bolaget påstår. Då kan verksamheten bedrivas i privat regi med aktieägare som riskerar sina egna pengar. Eller så har SBAB blåst upp bubblan genom att locka köpare att utsätta sig för stora risker och pressa konkurrenter att bli allt mer ansvarslösa. I så fall borde verksamheten avvecklas.
Jag håller helt med. Men frågan är om det inte är för sent att avveckla SBAB. Skadan är redan skedd.

[Andra bloggar om , , , ]

16 kommentarer:

  1. Vackert som vanligt

    SvaraRadera
  2. Det vi får se statistik på är genomsnittlig skuldsättning. Men det blir missvisande då alla som varit med sedan rallyts start finns med. Mer intressant vore att få se skuldsättning för 80 talister och sena 70-talister i sthlms innerstad. Jag är överygad om att vi då skulle få se chockerande siffror. I min krets på jobbet och privat har samtliga köpt nära nog 2 milj lägenheter på månadsinkomst runt 30'000. Belåningsgrad mellan 5-10%. De allra flesta har gått vi SBAB då det är allmän visdom i min generation att "där får man låna mest".

    Vi har inte statistik på det men jag tror vi har vår egen subprime i form av unga högbelånade akademiker som är väldigt illa ute vid små ränteökningar.

    SvaraRadera
  3. Rättelse. Skall förstås stå 5-10% kontantinsats i ovanstående inlägg

    SvaraRadera
  4. Rättelse. Skall förstås stå 5-10% kontantinsats i ovanstående inlägg

    SvaraRadera
  5. Jag är nog inte uppdaterad på svensk bostadspolitik, men kan någon förklara varför SBAB finns överhuvudtaget (i sin nuvarande form som statligt bolag)? Sverige har väl en fungerande privat bolånemarknad och redan väldigt generösa subventioner för bostadsägande genom ränteavdragen? Tacksam för svar.

    SvaraRadera
  6. Valuegard verkar ha sina egna siffror...

    http://valueguardindex.se/index

    Enligt dem är det som medel för Malmö, Sthlm och GBG en nedgång á 0,9% där Malmö är det enda negativa området.

    De kompenserar dock efter bostadstyp etc så det kan såklart bli lite annorlunda resultat för dem.

    SvaraRadera
  7. När Norberg uttalar sig om något så brukar det ha en starkt nyliberal tendens, värt att hålla i minnet innan man börjar nicka samstämmigt (om man inte själv är nyliberal så klart). Personligen hyser jag en dröm om en statligt ägd bank som kan styra kapital till samhällsnyttigheter som t ex hyresrättsbostadsbyggande eller miljöinvesteringar. Att SBAB inte fungerar så är ganska uppenbart dock, men nyliberalerna i regeringen har väl inget intresse av sådan styrning utan sitter väl och gnuggar händerna nu när folk börjar prata ner SBAB, tyvärr.

    SvaraRadera
  8. Richard:
    SBAB har som jag skrivit förut drivits fram av alla regeringar, oberoende av politisk färg. Förmånliga lån till folket är alldeles för attraktivt för att politiker ska kunna säga nej! Så jag tror inte att någon i nuvarande regering vill privatisera SBAB.
    Även om man inte är nyliberal kan man ju hålla med Norberg ibland också.

    SvaraRadera
  9. flute: Odell har ju nästan aldrig kunnat framträda i media nån gång utan att nämna att regeringen vill sälja SBAB - men det betyder kanske inte att de verkligen vill det, good point.

    Ang. Norberg, självklart, jag menar inget annat. Bara att man måste fundera en extra vända innan man sväljer uttalanden från en man som in i det sista hade ideologiska skygglappar på sig vad gäller Island, Irland, Estland och andra s k "öppna" ekonomiers väldiga kriser.

    SvaraRadera
  10. Mainstream media är numer en del av Makten, de saknar tid/resurser/intellektuell kapacitet att granska Makten. Källkritik? Nej det hinner vi inte med. Bostadspriser är ett bra exempel, klimatfrågan ett ännu bättre.

    Detta är sorgligt och i förlängningen utarmande för ett upplyst civiliserat samhälle.

    Såg en siffra (ca 6 mån gammal) att SBAB då hade en kapitaltäckning på 3%. Lycka till Odell att sälja SBAB.

    SvaraRadera
  11. Än mer sällsynt eller tom obefintligt. Oberoende kommentarer om Fiatpengar, Inflation och FRB.
    Bopriser och "bubblor" är endast symptom av ovanstående.

    SvaraRadera
  12. @anonym 01.29:
    Jag tror att det du nämner inte alls är ovanligt. Jag vet flera som har det så och hade så själv. Lån på nästan 1,9 miljoner och en lön på strax under 30 000 kr/mån. Visserligen hade jag en ganska stor del av lånet bundet men innan jämkning gick mer än 50% av lönen efter skatt bara till att betala bostaden. Nu lever jag relativt billigt jämfört med andra, men jag sålde bostaden när det blev problem på min arbetsplats, och det ångrar jag inte en sekund. Nu slipper jag i alla fall oroa mig över några skulder och är faktiskt helt skuldfri. Om tiderna blir lite sämre och fler 70-talister, som jag, eller 80-talister behöver sluta sitt arbete av ett eller annat skäl, ja då kommer nog priserna att rasa ganska kraftigt eftersom jag tror att det får en snöbollseffekt. Jag befarar att det kommer att dra många med sig, sådana som idag tänker "men jag har ju råd att betala högre ränta", men de tänker inte att de samtidigt kanske blir av med jobbet. Då har de definitivt inte råd, även om de får A-kassa.

    SvaraRadera
  13. Makro e kul2010-04-24 00:48

    Första anonymkommentaren:

    Ok, köp av lägenhet för nästan två miljoner, insats på 5-10% och 30 000 i lön.

    Säg lån på 1 800 000 då. Räkna med ett femårigt bundet lån på hela rasket, det får man idag till 4% ränta. Det är 72 000 kronor i räntekostnader per år, eller 6 000 kronor per månad. Efter skatteavdrag 4 200. Du säger Stockholms innerstad, vilket innebär hyfsat små lägenheter, så avgiften är förmodligen inte högre än 2 000 kronor. Total månadskostnad 6 200 kronor.

    Lön på 30 000, det ger cirka 21 000 kronor efter skatt. När boendet är betalt så kvarstår således 14 800 kronor.

    Hur kan du jämföra detta med subprime?

    SvaraRadera
  14. @Makro e kul: kanske för att tanken är densamma: du överväger inte ens att betala av lånet i dina kalkyler, allt bygger på en tänkt värdestegring och att man klara räntorna under tiden. "Interest-only payments" räknas som subprime vad jag vet.

    Även med din väldigt låga exempelavgift så ger amorteringar i kalkylen typ 9000 kvar att leva på. OK för en ensamstående. Skala upp detta tänkande till en barnfamilj (och det är det de flesta gör efter ett tag) så blir det väldigt svettigt om inte priserna fortsätter upp.

    Vad orsakade krisen i USA? Jo, priserna fortsatte inte upp i all evighet som det var tänkt.

    SvaraRadera
  15. Makro e kul2010-04-25 00:34

    Anonym:

    "kanske för att tanken är densamma: du överväger inte ens att betala av lånet i dina kalkyler, allt bygger på en tänkt värdestegring och att man klara räntorna under tiden."

    Min poäng var att det fanns gott om utrymme för att amortera med de 14 800 kronorna... Ska skriva extra tydligt nästa gång.

    "Även med din väldigt låga exempelavgift så ger amorteringar i kalkylen typ 9000 kvar att leva på."

    För en lägenhet som kostar knappt två miljoner i Stockholms innerstad så är 2 000 kronor snarare en hög avgift. Den är definitivt inte "väldigt låg". Vi pratar här en lägenhet på knappt 40 kvadrat, kolla Hemnet vad dylika lägenheter har för avgifter. Jag skulle tro ett snitt på 1 500 kronor.

    Vad du och flera andra också tycks glömma är att kalkylen "aldrig" kommer se sämre ut än det första året. Jag vågar påstå att "unga högbelånade akademiker" i Stockholm har en genomsnittlig löneökning på minst 5% de första tre åren av sin karriär. Dvs. efter tre år har din disponibla inkomst ökat till låt oss säga 17 000 kronor. Har man dessutom amorterat 5 000 kronor i månaden så har månadskostnaden sjunkit men nästan en femhundring. Boendekostnad blir då 5 700 kronor. Inte så värst mycket högre än en reglerad hyresrätt.

    "OK för en ensamstående. Skala upp detta tänkande till en barnfamilj (och det är det de flesta gör efter ett tag) så blir det väldigt svettigt om inte priserna fortsätter upp."

    Tja, det är klart att det blir dyrt att bo kvar i Stockholms innerstad om man ska ha lägenhet stor nog för barn. Men det är ju också därför de flesta flyttar ut. Det var du som tog Stockholms innerstad som exempel, och jag anpassade mig därefter.

    "'Interest-only payments' räknas som subprime vad jag vet."

    Här har du fel. Subprime betyder, som namnet antyder, att kredittagarens kreditvärdighet har brister (den är just sub-prime). Sverige har svenska banker är mycket hårdare med att hålla koll på just kreditvärdigheten, dvs. att låntagaren faktiskt har råd med räntor, amorteringar och lite till. Man lärde sig den läxan när det smällde här i början av 90-talet.

    "Vad orsakade krisen i USA? Jo, priserna fortsatte inte upp i all
    evighet som det var tänkt."

    Sant. Men som jag skrev ovan så berodde det på att bankerna inte brydde sig om att kolla huruvida låntagarna hade tillräcklig månadsinkomst för att klara räntebetalningarna - man kunde ju alltid realisera panten om dom inte betalade. Svenska banker gjorde exakt samma sak på 90-talet, lånade glatt ut och förutsatte att fastigheten aldrig skulle falla i värde. Det har man inte gjort den här gången, utan fokus är på månatligt kassaflöde vs. räntekostnader, och det är det som är den absolut största skillnaden mellan Sverige och USA.

    SvaraRadera
  16. Makro e kul2010-04-25 00:40

    En sista grej:

    "Även med din väldigt låga exempelavgift så ger amorteringar i kalkylen typ 9000 kvar att leva på."

    Tycker du 9 000 kronor i månaden är lite att leva på? Isåfall förstår jag att du tycker att bostadspriserna är för höga. Men som ung, relativt nyutexaminerad, vad har man för vanor om 9 000 kronor känns knapert?

    Och som jag skrev ovan, efter bara tre år har de 9 800 (med mina 5 000 kr amortering) blivit drygt 12 000.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.