Vilsen centralbank?

Som ni säkert läst sjösatte USA:s centralbank Federal Reserve under ledning av Ben Bernanke i förra veckan "Operation Twist" som sitt senaste försök att genom penningpolitik sparka igång ekonomin.

2008 sänkte Federal Reserve raskt styrräntan till "nära noll" (0 - 0,25 procent) i ett första försök att stimulera den vacklande ekonomin och när det inte räckte till tog man till så kallade kvantitativa lättnader (quantitative easing, QE). Hösten 2010 lanserade man så nästa paket med kvantitativa lättnader (QE2).

Facit av dessa åtgärder är att de har drivit upp priserna på finansiella tillgångar (t.ex. aktier) och råvaror, vilket lett till vinster för de rika, men högre levnadskostnader för de fattiga, inte bara i USA utan även i hela världen. Man har inte lyckats få igång kreditdriven konsumtion i tillräcklig omfattning för att dra igång ekonomin igen, vilket torde bero på att USA har nått ett stadium av kreditmättnad. Fed kan inte tvinga banker att låna ut eller hushåll att låna - det blir "pushing on a string". En centralbank som vill dra i handbromsen vid alltför stark tillväxt kan lätt göra det genom att höja räntan, alltså "dra i snöret", men att tvinga fram tillväxt med monetära åtgärder är i dagsläget som att försöka skjuta på ett snöre.

I Sverige har man dock lyckats stimulera kredittillväxten ett tag till genom den drastiska räntesänkningen 2008, men här tycks vi också börja nå ett stadium av kreditmättnad. Tillväxttakten för hushållens skulder var i augusti bara 6,2 procent, mot 6,4 procent i juli. Tillväxttakten har sjunkit sedan början av 2010, även om vi ännu har en bra bit kvar till att hushållskrediterna bara ökar i takt med inflationen.

Så vad ska då en centralbank göra idag? I augusti annonserade Federal Reserve att de skulle hålla styrräntan orörd på "nära noll" till åtminstone mitten av 2013, vilket inte var mycket att komma med. Därav det nya monetära experimentet med "operation twist", som går ut på att lägga om löptiden i centralbankens obligationsportfölj. Man ska köpa amerikanska statspapper med löptid mellan sex och 30 år för 400 miljarder dollar, och samtidigt sälja papper med löptid upp till tre år för samma belopp. På så sätt vill man trycka ner de långa räntorna, vilka i sin tur påverkar bolåneräntorna. Fed hoppas att genom att sänka de långa räntorna (vilket gör det billigare för företag och hushåll att låna) få fart på konsumtionen. Fast även detta försök lär nog inte lyckas, då det allmänna ekonomiska läget i USA varken uppmuntrar presumtiva låntagare att ta mer lån eller bankerna att vilja låna ut mer och den sjunkande sysselsättningen i arbetslivet dessutom minskar gruppen av presumtiva låntagare. Jag skrev om läget i USA i maj och det har inte särskilt blivit bättre sedan dess.

"Operation Twist" kommer att få flera mindre trevliga bieffekter och Bernanke och övriga ledamöter i FOMC (det råd inom Fed som sätter räntan) lär knappast vara omedvetna om dem, men de hoppas uppenbarligen att fördelarna ska uppväga nackdelarna.

Bankernas lönsamhet lär minska, eftersom de har sin inlåning till korta löptider och utlåningen till långa löptider. Pressar man ner räntan på långa löptider minskar alltså den differens mellan räntan på utlåning och inlåning som bankerna lever på. Här agerar alltså Federal Reserve på ett sätt som uppenbarligen missgynnar bankerna - de tänker alltså inte bara på att gynna bankirerna utan är nu tydligen så vilsna i sin monetära politik att de försöker med lite annorlunda åtgärder bara för att se om det lyckas bättre än tidigare QE-försök.

En trolig i någon mening positiv effekt av "Operation Twist" blir att amerikanska staten kan finansiera även lån på längre löptider till lägre ränta, vilket påverkar balansen i statsbudgeten positivt.

I Sverige har vi den senaste veckan kunnat läsa om solvensproblemen för den tradtionella pensionsförvaltningen hos många livbolag på grund av dels fallande börser och dels det låga ränteläget. I USA finns motsvarande problem och trycker man med "Operation Twist" ner de långa räntorna förvärrar det situationen för redan hårt trängda pensionsfonder.

Det ser nu alltså inte ut som om Federal Reserve kommer att försöka med några fler kvantitativa lättnader, fastän många tagit för givet att det skulle komma en "QE3". Därmed kan vi för tillfället utesluta spekulationer om hög inflation eller hyperinflation i dollarn och snarare se deflation där då det fortfarande pågår en avskuldning hos hushållen, som troligen tar ytterligare fart när USA åter går in i recession. Frågan är då om det hemska deflationsspöket får ledamöterna i FOMC att ta till QE3, eller om de uppgivet konstaterar att av två onda ting så har QE värst bieffekter och därför står ut med deflation.

Indoktrinerade ekonomer?

Jag samtalade idag lite med en granne som studerar bland annat nationalekonomi vid Stockholms universitet och han berättade om hur föreläsarna där ser på den kris som vi ser utvecklas. Under våren var enligt min granne konsensus att vi skulle få se en viss "rekyl" neråt i världsekonomin, men inget mer allvarligt. Fortfarande nu verkar föreläsarna där inte se några allvarliga risker för världsekonomin.

Någon bostadsbubbla finns tydligen inte heller i Sverige, utan priserna kan motiveras utifrån diverse fundamentala faktorer. Jag försökte att förklara för grannen att det egentligen handlar om en kreditbubbla för hushållen, som yttrar sig genom att krediterna pumpas in på bostadsmarknaden och driver upp priserna där.

Jag beskrev också bland annat den globala kreditbubblan och hur gigantisk den är. Jag försökte även förklara hur det finns olika slags lågkonjunkturer och att det vi ser nu är en kris driven av ett alltför stort kreditberg, vilket gör den betydligt allvarligare. Det jag sade gick dock inte riktigt hem, utan indoktrineringen från universitetets ekonomilärare förhindrade min granne från att se hur det ligger till. Jag kommer dock troligen att göra vidare försök att diskutera saken med honom, då han tyckte att det var intressanta synpunkter jag kom med.

Börsfnatt?

Stockholmsbörsens omxs30-index steg idag med smått makalösa 6,22 procent av ren glädje över att Grekland återigen verkar vara "räddat".

Kurserna steg redan i morgonhandeln, men farten tilltog när den grekiska finansministern Evangelos Venizelos förklarade att Grekland kommer att få det nödlån som landet behöver för att undvika konkurs.
- Utbetalningen kommer att ske och den kommer att ske i tid, sade Venizelos enligt nyhetsbyrån Reuters.
Venizelos sade också att beslut om ytterligare nedskärningar, som krävs för att mer nödlån ska betalas ut, väntas fattas i oktober. Det mesta tyder också på att de tveksamma ledamöterna från regeringspartiet Pasok har rättat in sig i ledet och kommer att rösta för besparingsförslagen.
Venizelos räknar med godkänt för en ny omstridd fastighetsskatt i parlamentet, där Pasok har en knapp majoritet. Det minskar risken för fördjupad skuldkris och bankkris i Europa.

Största vinnarna på börserna idag var i Sverige liksom i övriga Europa bankerna.

Så här kraftiga börsuppgångar är inte sunda, utan förekommer i princip bara i samband med kraftiga nedgångar. Senast Stockholmsbörsens omxs30-index steg så här mycket eller mer på en dag var 2010-05-10, då den steg 6,43 procent efter att dessförinnan ha fallit 10,8 procent under några dagar på greklandsoro. Innan dess får vi gå tillbaks till hösten 2008 för att finna några lika kraftiga uppgångar under en dag.

• 2008-12-08 +9,53%
• 2008-11-24 +10,37%
• 2008-11-04 +6,86%
• 2008-10-13 +8,49%
• 2008-09-19 +8,98%

Dessförinnan skedde det senast under den stora nedgången 2002.

• 2002-10-15 +6,96%
• 2002-10-11 +6,40%
• 2002-07-29 +9,24%

Dagens starka börsuppgång är alltså inte ett tecken på att börserna nått botten och vänt uppåt igen, utan snarare en varningssignal för att allt inte står rätt till, vilket ger stark volatilitet (stora svängningar). Just i sådana här lägen kan börsuppgångar späs på av att många blankare tvingas täcka sina positioner genom att köpa tillbaks aktier. Den blankare som läser bloggrannen Winning Trading bör dock inte ha drabbats alltför hårt, utan senast i måndags morse ha täckt sina korta positioner mot börsen efter fredagens vändningssignal. Flockmentaliteten på börserna närmast garanterar att tekniska köp-, sälj- och vändningssignaler faktiskt får väntad effekt när hela fårskocken springer åt samma håll.

Det kan vara nyttigt att då och då se på ett längre perspektiv på börsen.

De senaste tolv årens börs kan sammanfattas som sidledes bergochdalbana. Vi kan notera att sedan år 2000 har topparna blivit lägre. Fortsätter mönstret som förut inom de begränsningslinjer jag ritat in kan vi förvänta oss en nedgång till den nedre linjen runt 650, alltså minus 30 procent från nuvarande nivå. Tidsperspektivet för detta skulle då vara ungefär ett halvår.

Zoomar vi in på år 2011 (klicka på diagrammet för att förstora) ser vi att de senaste dagarnas uppgång inte ut som ett trendbrott, eftersom det går för snabbt. Fundamenta i världsekonomin inger ju inte heller särskilt stort förtroende. För att jag ska tro på en uppstuds som varar längre än några dagar vill jag dock först se omxs30-index passera senaste toppen runt 939 och för ännu längre uppgång de två föregående topparna på 966-969. Innan dess ser jag mest augusti-september 2011 som en stökig konsolideringsfas.

P.S. Missa inte dagens snackis - Alessio Rastani som säger en mängd obehagliga sanningar om finansmarknaderna på BBC News. Se klippet hos Effekt, Cornucopia eller Musik @ Centrifugen. Några intressanta citat:

• "The governments don't rule the world, Goldman Sachs rules the world"
• "In less than twelve months the savings of millions of people is gonna vanish, and this is just the beginning"
• "Be prepared and act now"

Telegraph och Forbes har grävt lite mer i vem denne Alessio Rastani egentligen är.

Bolån, bopriser och uthyrning

Idag kom en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av SEB, som visar att hushållens belåningsgrad stiger på grund av fallande bopriser och stigande skulder.

De hushåll som har bolån uppskattar att deras genomsnittliga bolåneskuld i förhållande till bostadens värde är 45 procent. För ett år sedan låg andelen lån i förhållande till bostadsvärde på 43 procent, enligt en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av SEB.

Mest intressant är dock de stora skillnaderna mellan olika åldersgrupper.

Noteras kan att belåningen är betydligt högre än 45 procent hos yngre hushåll och betydligt lägre hos äldre. I gruppen 25-49 år svarar 25 procent att de har en belåningsgrad på 70 procent eller mer. I gruppen 50-65 år respektive gruppen 66+ svarar endast 7 respektive 6 procent att belåningsgraden är 70 procent eller mer.

De som kommer att drabbas av fallande bostadspriser är alltså som vi redan konstaterat de yngre högbelånade. Tyvärr verkar åldersgruppsindelningen vara alltför grov - gruppen 25-49 år inkluderar både fyrtioplussare som sedan många år är etablerade på bostadsmarknaden, såväl som gruppen 25-34 år, där många troligen just köpt sitt första boende. Det hade varit intressant med en mer detaljerad åldersgruppsindelning. Hursomhelst kan vi konstatera att vid ett kraftigt boprisfall kommer många att få problem. Visserligen kan man tycka att det inte blir några problem så länge man kan betala sin bolåneränta, men problemen dyker upp när man av någon anledning behöver flytta. Kraftiga boprisfall leder till att många kan bli inlåsta i den bostad de råkar äga, vilket inte blir särskilt bra vid exempelvis skilsmässa, tillökning i familjen eller byte av arbetsort.

I fredags skrev DN om att det blir fler som hyr ut sin ägda bostad när de inte får ut önskat försäljningspris - en intressant ny trend.

I takt med att bostadsmarknaden mattas av vill allt fler snarare hyra ut, än tvingas sälja till ett lägre pris.

Bostad Direkts VD säger

- Sedan början av september ringer många som funderar på att hyra ut och säger att vi kan titta på deras bostäder på hemnet.se. Det är helt klart en ny trend, hur stor vet jag inte än.

En uthyrningsmäklare i Stockholm säger

- Folk erbjuds inte de priser de vill ha för att sälja. Då är ett alternativ att avvakta med försäljning och kanske hoppas på en ny prisuppgång till nästa år.

Frågan är hur alla som hyr ut i väntan på högre bostadspriser gör om priserna fortsätter att sjunka.

Även bankerna har visat intresse för tillfällig kostnadstäckning genom uthyrning. Också de banker som numera kräver att den första bostaden säljs innan den nya får köpas kan ibland gå med på en sådan lösning

Även här ska det bli intressant att se hur bankerna kommer att agera om bostadspriserna fortsätter att sjunka.

Efter de stora utförsäljningar av hyresrätter till bostadsrätter som gjorts i exempelvis Stockholm finns en uppenbar brist på hyresbostäder. Kommer denna brist att kunna täckas upp av att fler hyr ut sina bostäder i andra hand? Isåfall kommer det i många fall också att krävas ändringar av policy och/eller stadgar hos många bostadsrättsföreningar.

Nu väntar vi närmast på morgondagens finansmarknadsstatistik från SCB för att se hur hushållens lån utvecklats i augusti.

Sydkorea - så 1929

Idag kan man läsa att chefen för en av Sydkoreas större sparbanker, Jeil, har begått självmord genom att hoppa från sjätte våningen. Detta efter att polisen gjort en husrannsakan på hans kontor för att säkra bevis angående olagligheter.

Hittills i år har 16 koreanska banker stängts ner för att de hade otillräcklig likviditet efter att utlåning till fastighetsprojekt som gått snett orsakat stora problemkrediter. Det hela började i februari med en uttagsanstormning mot några sparbanker som tvingades stänga, bl.a. Busan Savings Bank.

Seoul-börsen föll kraftigare än de andra asiatiska börserna inatt - minus 5,7 procent.

Som jag skrivit förut så visar även Sydkorea tecken på nedsaktning i ekonomin. Valutan (won) har fallit kraftigt den senaste tiden på oro för hur det går för Sydkoreas ekonomi, vilket föranledde centralbanken att idag meddela att de är "redo att vidta åtgärder för att hejda wonens försvagning". Valutainterventioner för att förstärka en "alltför svag" valuta brukar som vi vet vara pengar i sjön. Se diagram nedan över wonen mot USA-dollarn (uppåt = försvagning) det senaste året.

Känner vi inte igen allt från 1929 och 1930-talsdepressionen? Självmord i finansbranschen, uttagsanstormning, stängda banker, fallande börser, kraftiga svängningar i valutakurser.

Betygssänkardagar

Kreditvärderingsinstitutet Moody's sänkte idag kreditbetyget för Bank of America med två steg och för Wells Fargo med ett steg. Båda två är banker där investerarlegenden Warren Buffet har stort ägande. Bank of America är USA:s största bank och världens sjunde största finansföretag sett till tillgångarna. Wells Fargo är bara drygt hälften så stora och ligger på plats 25 i världen. Citigroup (plats 12) fick däremot sitt kreditbetyg bekräftat.

Igår sänkte S&P Italiens kreditbetyg och Berlusconi rasar. "Bedömningen från Standard & Poor's verkar ha styrts mer av förtal i tidningar än av verkligheten och bedömningen förefaller ha förgiftats av politiska hänsyn". Idag följdes detta upp med sänkning av kreditbetygen för 15 italienska banker, bland dem UniCredit, Intesa Sanpaolo och Mediobanca. Italienska biltillverkaren Fiat fick idag också kreditbetyget sänkt av Moody's med negativa utsikter.

Vidare i eurozonen noterar vi att Hollands största finansföretag ING Group sålt ut en tredjedel av sina innehav av italienska och spanska statsobligationer. Brittiska Lloyds säger att de har slutat ha pengar hos vissa banker i vissa av Europas "peripheral economies", men vill inte säga vilka banker och länder. Förtroendeingivande?

 För att ytterligare förbättra förtroendet för eurozonen och dess banker lånade Europeiska Centralbanken (ECB) idag ut 500 miljoner dollar till en bank i euroområdet. ECB säger såklart inte vilket bank det var eller vilket land banken finns i, men någon troligtvis ganska stor bank behövde alltså rejäl nödlikviditet i dollar.

Greklands regering lovar skattehöjningar, pensionssänkningar och andra reformer. Det blir därmed garanterat fler protester och strejker framöver.

Grekland väntas delvis lamslås på torsdagen av en 24-timmarsstrejk bland anställda inom kollektivtrafiken som slår ut Atens tunnelbana, bussar, spårvagnar, pendeltåg och reguljär järnvägstrafik. Ännu en generalstrejk är utlyst till den 19 oktober, rapporterar AFP. Dessutom kommer de offentliganställda att strejka den 5 oktober, i båda fallen i protest mot regeringens nedskärningar.

Fortsatt tilltagande finansröra alltså. Jag återkommer till dagens besked från USA:s centralbank Federal Reserve om "operation twist" och dess effekter. Det var hursomhelst inte positivt för euron det heller, och inte positivt för börserna och guldet.

Turkiet tar sig ton

De senaste dagarna har vi kunnat läsa om hur Turkiet blivit alltmer hotfullt mot Cypern.

Den turkiska regeringen hotar att frysa sina relationer med EU om Cypern som planerat blir EU:s ordförandeland från den 1 juli 2012.

Det handlar inte bara om EU-ordförandeskapet - viktigare är nog Cyperns gasborrningar.

Turkiet har också varnat EU-landet Cypern för att börja borra efter gas utanför sin kust. Turkiet hävdar att naturresurserna tillhör hela ön, även nordsidan som står utanför EU.

Borrningarna ska börja inom några dagar.

Turkiet sade i lördags att borrningarna efter gas är en ”provokation” och hotade att göra egna utforskningar efter gas utanför norra Cypern om borrningarna startar.

EU försöker att lugna ner Turkiet. Cypern är som bekant delat i en turkcypriotisk norra halva (en stat som endast erkänns av Turkiet) och en grekcypriotisk södra halva som är medlem i EU. Här har EU en olöst vilande konflikt inom sina gränser.

Att Turkiet passar på att höja tonen mot Cypern just nu beror nog inte bara på borrningarna efter gas, utan också att Cypern för tillfället är allvarligt försvagat. Landets banker har mycket stor exponering mot Grekland, motsvarande 170 procent av Cyperns årliga BNP. Landets banksektor är väldigt stor och bankernas balansräkningar motsvarar 700 procent av Cyperns årliga BNP. Dessutom drabbades Cypern i början av juli av en stor explosion som förstörde landets största kraftverk och slog ut hälften av elkraften. Reparationerna väntas ta minst ett år och kosta mycket.

Turkiet har också höjt tonen mot likaledes statsfinansiellt pressade Grekland. Turkiet kräver mer betalt för gas från Azerbadjan som vidareexporteras till Grekland. Grekland får cirka 20 procent av sin fossilgas via Turkiet. Azerbadjan har höjt priset på gasen och det turkiska gasbolaget Botaş vill därför skicka prishöjningen vidare. Grekiska gasbolaget Depa kontrar med att säga att detta är orättvist, men är redan skyldiga flera hundra miljoner dollar i obetalda gasräkningar. Botaş tänker stämma grekiska staten vid en schweizisk skiljedomstol för de obetalda räkningarna. Det verkar till skillnad från i fallet Cypern dock vara fråga om ganska rimliga krav från Turkiets sida.

Samtidigt är Turkiets ekonomi stadd i snabb tillväxt och statsfinanserna goda. Turkiet fick till och med höjt kreditbetyg igår av Standard & Poor's och klassas numera som "investment grade". Deras ekonomiska styrka ger dem alltså möjlighet att skaffa sig mer utrikespolitisk styrka.

Turkiet har också passat på att skaffa sig mer inflytande i arabländerna i samband med "den arabiska våren". I förra veckan besökte Turkiets premiärminister Tayyip Erdoğan Egypten i tre dagar för att inleda ett strategiskt partnerskap och fick en hjältes välkomnande. Han fortsatte sedan rundresan till Tunisien och Libyen.

Turkiet har under den arabiska våren klivit fram som östra medelhavsregionens, Levantens, nyckelnation, med stöd åt de folkliga revolterna och ökande kritik mot Israel, populärt på arabvärldens gator, med allt fler som jämför Erdogans Turkiet med Egypten en gång under pan-arabisten Nasser.

Turkiet har tidigare haft ett förhållandevis vänskapligt förhållande till Israel, men man kan undra om detta är på väg att förändras. Nu trycker nämligen Turkiet på för ett erkännande av Palestina i FN.