2015-01-07

Nu empiriskt bevisat: banker skapar pengar ur tomma intet!

Bloggrannen Lars P. Syll uppmärksammar en oerhört intressant vetenskaplig artikel från Richard A. Werner, ekonom och professor vid University of Southampton (specialiserad på centralbanker och penningpolitik och den som myntat begreppet "kvantitativa lättnader"), med titeln "Can banks individually create money out of nothing? - The theories and the empirical evidence". I denna artikel visar Werner genom ett empiriskt försök att banker faktiskt skapar pengar ur tomma intet när de ger ut krediter (vanligen förvillande kallade "lån").

Kort sammanfattat så lånade Werner 200 000 euro från en tysk bank samtidigt som bankens bokföring med mera övervakades.

Slutsatsen av experimentet är att övriga teorier om bankers roll i det ekonomiska systemet (teorin om fractional-reserve banking samt teorin om banker som finansiella mellanhänder) är felaktiga baserade på det empiriska underlaget.

Werner har tidigare formulerat en kvantitetsteori för krediter (Quantity Theory of Credit) där han bland annat argumenterar för att
  1. Krediter för produktiva användningsområden för produktion av varor och tjänster är hållbara och icke inflationsdrivande, samt även har mindre sannolikhet att bli "dåliga lån".
  2. Krediter för icke-produktiva användningsområden i form av konsumtion leder till prisinflation.
  3. Krediter för icke-produktiva användningsområden i form av värdepapperstransaktioner leder till inflation inom finansiella tillgångar och om de är tillräckligt stora till bankkriser.
Den aktuella artikeln är obligatorisk läsning för alla som är intresserade av banker, pengar och krediter. Jag sammanfattar lite av den nedan för dem som inte orkar, hinner eller kan läsa den själva (t.ex. på grund av otillräckliga färdigheter i engelska språket).

För att förstå det hela måste man förstås veta att pengar finns i tre former. För det första kontanter, som tidigare utgjorde en betydligt större del av penningmängden än dagens få procent. För det andra banktillgodohavanden (pengarna på ditt bankkonto), som numera står för en bra bit över 90 procent av penningmängden. För det tredje bankers tillgodohavanden hos centralbanken "centralbankspengar".

Artikeln börjar med att gå igenom historien om teorier för penningskapande. Från början var den förhärskande teorin att pengar (då inte kontanter utan banktillgodohavanden) skapades av bankerna när de skapade krediter, alltså en kreditskapandeteori.

Under 1920- och 1930-talen skiftade de ledande ekonomernas syn på denna teori över till att istället förespråka fractional-reserve-teorin. Keynes förespråkade ursprungligen kreditskapandeteorin, men skiftade senare till fractional-reserve-teorin. Under 1960-talet framförde ledande ekonomer istället teorin om banker såsom finansiella mellanhänder (financial intermediation theory of banking). Framförallt var det James Tobin som fick stort genomslag. Teorin om banker som finansiella mellanhänder (intermediärer) går ut på att bankerna inte skapar pengar utan (i likhet med andra finansiella företag) bara vidarebefordrar dem från sparare till lånare. Bland kända ekonomer som håller på denna teori kan nämnas Paul Krugman och Ben Bernanke. Det är denna teori om bankers funktion som lärs ut i ekonomiläroböcker och som presenteras bland annat på Europeiska centralbankens och Riksbankens hemsidor.

Att banker är speciella som företag och skiljer sig från andra typer av finansbolag framgår klart av att man hör talas om "bank runs" (uttagsanstormningar) men aldrig om "insurance runs" eller "finance company runs", även fast försäkringsbolag och finansbolag också sitter illikvida tillgångar och ger ut lån.

Teorin om banker som finansiella intermediärer har gjort att många av dagens ekonomiska modeller ignorerar bankers speciella funktion och makroekonomiska påverkan. Även de prognosmodeller som styr politiska beslut tar inte med bankerna.

Så till själva det empiriska försök som professor Werner genomfört. (Man kan förresten fråga sig varför ingen ekonomiforskare tidigare gjort ett sådant försök.)

Först frågade han ett antal storbanker i Storbritannien och Tyskland om de ville hjälpa till att genomföra hans experiment. De nekade med hänvisning till att det skulle kräva att de visade upp interna bokföringsdata och att proceduren skulle bryta mot deras sekretess- och IT-säkerhetsregler, samt inte minst att de dagliga transaktionsvolymerna hos dessa banker skulle göra försöket mycket svårt att genomföra med en kredit av rimlig storlek. Därför kontaktade istället Werner mindre banker i Tyskland, där det finns många sådana (omkring 1700 lokala små banker), men de som först kontaktades var även de alltför stora och nekade till att delta i försöket av samma skäl som storbankerna. En av dem föreslog dock att en mycket mindre bank skulle kunna genomföra försöket. Detta skulle även ha fördelen att det skulle finnas mycket färre transaktioner per dag, vilket skulle göra det mycket enklare att identifiera de transaktioner som härrörde från det empiriska försöket. Samtidigt skulle det empiriska resultatets informationsvärde inte minska med bankens storlek, eftersom alla banker i EU oavsett storlek måste hålla sig till identiska europeiska bankregler.

Werner fick slutligen den lilla Raiffeisenbank Wildenberg (med endast åtta anställda i en liten stad i Bayern) att gå med på att genomföra försöket. De gick också med på att dela med sig av all intern bokföring och dokumentation av deras procedurer.

Werner fick också skriva på ett avtal att den information han fick skulle vara del av ett vetenskapligt försök, att han inte skulle "ta pengarna och sticka", samt att han skulle återbetala krediten så fort försöket var färdigt.

Werner tog alltså ett "banklån" (en kredit) på 200 000 euro, som vid påskrivandet av lånepapperet omedelbart krediterades till hans konto i banken. Det enda som hände i bankens bokföring var att Werner fick dels en skuld till banken på 200 000 euro, dels ett kontotillgodohavande på samma belopp. Inga andra konton hos banken rördes - inga "centralbankspengar", inga "reserver". Inga kontroller gjordes heller av bankens tillgängliga insättningar eller övriga tillgångar.

Det står alltså utan tvekan klart att banken skapade dessa 200 000 euro på Werners konto "ur tomma intet".

De empiriska resultaten pekar alltså mot att teorin om att banker skapar pengar när de skapar krediter är korrekt och de andra teorierna felaktiga.
Enligt denna teori uppför sig banker väldigt annorlunda än finansiella mellanhänder, till exempel börsmäklare, eftersom de inte håller kundernas tillgångar separerade från sina egna. Pengar som "sätts in" på banken blir bankens lagliga egendom och "insättaren" är egentligen en utlånare till banken, inordnad blan övriga kreditorer. När bankkrediter ges ut skapar banker en imaginär insättning genom att registrera lånebeloppet på låntagarens konto, fastän ingen nu insättning har skett (kreditskapande ur ingenting). Balansräkningen blir större. Kontanter, centralbanksreserver eller saldon hos andra banker behövs inte omedelbart, eftersom reserv- och kapitalkraven endast behöver tillfredsställas vid vissa mätintervall.
Detta emotsäger teorin om banker som finansiella mellanhänder, som antar att banker inte är speciella och i princip inte skiljer sig mot andra finansiella företag som måste hålla kunders insättningar utanför sin egen balansräkning. Att banken skapar krediterna (och pengarna) ur tomma inte och först senare kontrollerar reserv- och kapitalkrav är också något som påpekats av den australiensiske ekonomiprofessorn Steve Keen.

Teorin om kreditskapande av pengar har fått nytt liv på senare tid, efter den japanska bankkrisen i början av 1990-talet och framförallt under och efter finanskrisen från 2007.

Att det nu ovedersägligen är så att pengar skapas av bankerna ur intet har förstås djupgående implikationer för ekonomiska modeller (inklusive dem för prognoser), penningpolitik, finanspolitik samt tillsyn och regler för finansbranschen.
modern nationell och internationell banktillsyn bygger på antagandet att teorin om banker som finansiella intermediärer är korrekt. Eftersom det är ett faktum att banker kan skapa pengar ur ingenting, så kommer högre kapitalkrav för banker inte nödvändigtvis att göra att man kan undvika cykler av "boom-bust" och bankkriser, eftersom banker även med högre kapitalkrav kan fortsätta att utöka penningmängden och därigenom driva upp tillgångspriser, varigenom en del av dessa nyskapade pengar kan användas för att öka bankkapitalet.
På slutet föreslår även Werner hur han tänker sig en reform av penning- och bankväsendet. Han föreslår istället för dagens system med dominerande storbanker ett system med mindre icke vinstdrivande lokala banker. Han föreslår även lokala pengar som ges ut av de lokala myndigheterna. Huruvida dessa förslag är bra är svårt att utvärdera utifrån Werners kortfattade beskrivning i denna artikel, som har ett annat huvudämne. Grundidéerna låter dock sunda och hur väl de skulle fungera beror säkerligen på detaljerna i hur de implementeras. Jag skulle dock tro att det finns ett starkt motstånd bland finansmarknadernas stora aktörer mot denna typ av reformer och dessa dinosaurier är starka lobbygrupper i politiken.

Tillägg: Följande film från 1948 beskriver utan omsvep hur det går till när banker skapar pengar som krediter.

37 kommentarer:

  1. Om banker kan skapa pengar ur intet, och därmed låna ut pengar de inte har, så har de en kostnadsfri källa till utlåningsmedel. Varför ger de då ut obligationer för att finansiera sin utlåning, eller låter människor göra insättningar på räntebärande konton hos dem? Det verkar i ljuset av denna teori som ren dumhet från bankernas sida. Du tycker inte att den här förklaringen till var pengar kommer ifrån är lite väl förenklad? Den tar t.ex. inte alls upp de legala restriktioner om soliditet, likviditet och kapitaltäckning som bankerna måste förhålla sig till. Eller menar man: "Om det inte fanns några lagar och regler, DÅ hade banker kunnat bete sig såhär." Det blir då en ganska meningslös övning om det är verkligheten man försöker förklara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se gärna den här videon också den förklarar utförligt vad pengar är ooch hur de skapas.-Economics Professor Randy Wray answers the questions: What is Money?
      - MODERN MONEY: the way a sovereign currency "works"
      https://www.youtube.com/watch?v=i35uBVeNp6c

      Radera
  2. Det här är väl inget nytt? När en kund får ett lån dubbelbokförs pengarna på olika konton.

    Det som sluter säcken kommer senare eller tidigare i tiden beroende på hur banken planerar sina kassaflöden när dessa nyutlånade/skapade pengar balanseras av andra pengar som lånas in, ex. genom att banken säljer bostadsobligationer. Varje hushållslån matchas förstås inte av en motsvarande bostadsobligation.

    Eller är det senare inte något som behövs?

    SvaraRadera
  3. Intressant, men för ekonomer trumfar väl teori empiri tretton gånger av tolv? Hade det sett annorlunda ut om han lånat €20 000 000?

    SvaraRadera
  4. Intressant att som om cornu tar upp detta som ju idiotförklarar alla och envar som hävdar att banker skapar pengar ur tomma intet. Enligt cornu är professor Werner och liknande penningsystemhaverister.

    Och är det inte en smula märkligt detta med pengar, som ju funnits rätt länge nu, att knappt någon vet hur dessa pengar skapas. Att ingen på ett begripligt och lättfattligt sätt har en förklaringsmodell som berättar vad pengar är, hur pengar skapas, vilka som skapar dessa pengar. När allt kommer omkring så handlar ju allt i vår vardag nästan uteslutande om pengar men ingen har en susning hur dessa kommer till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket märkligt och mycket märkligt att detta bara nästan diskuteras i så kallad "alternativ media"

      Radera
    2. Ja det är väl bara att gå till rationalwiki och spola bort foliehatten?

      Radera
  5. I normal fallet skulle man dock ta ut pengarna som man lånar och då skulle en diff uppstå. Den måste banken täcka på något sätt och då uppstår en kostnad.

    SvaraRadera
  6. Jag skulle vilja beskriva att verkligheten är en syntes mellan kreditskapandeteorin och mellanhandsteorin. Banker kan göra som i det ovan beskrivna empiriska försöket. Men de får ta konsekvenserna. Kundens kredit kommer att rinna iväg från banken till andra banker eller finansbolag. Då får man locka tillbaks finansiering genom att utge bankobligationer och bostadslåneobligationer. På så vis återvänder pengarna från de pensionsbolag och andra finansbolag som ju trots allt äger en stor del av bankernas skulder. I och med denna dynamik erhålles en viss begränsning på bankernas möjlighet att skapa kredit.

    SvaraRadera
  7. Det är riktigt uselt att det här inte går att rösta om. Alla politiska partier är bankirpartier. Folket ska bara låna mer och mer och slita ut sig för att betala räntor. Och vilken arbetslinje det är när de högst belånade tjänar mer på bostadens värdeökning än på att arbeta!

    Är det inte på tiden att skaka om det här systemet? Låt säga att när banker har lånat ut pengar de inte har, så har de ingen rätt att kräva vare sig ränta eller amortering. Och när Riksbanken ger ut sedlar som inte har täckning av guld eller silver, så ska det vara tillåtet för envar att göra detsamma. Det är falskmynteri alltihop.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om falskmynteri, men det är ju faktiskt valfritt att låna.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  8. Bra att detta slagits fast. Då kan vi fortsätta diskussionen med vad detta innebär för hur vårt samhälle fungerar, och vilka alternativ som finns.

    SvaraRadera
  9. Nog är det bra konstigt att det inte går att slå fast hur pengar skapas, ta och fråga en bankdirektör. Eller är det meningen att det skall vara fördolt för pöbeln?

    SvaraRadera
  10. Farmor Anka2015-01-08 21:09

    Om jag skriver en revers på 200 000 kr till person A och person A skriver en revers på 200 000 till mig har vi då skapat "pengar" från ingenting? Reverserna kan överlåtas och i princip användas som betalningsmedel.

    Intressant terori det där, men inte bara banker kan skapa fordringar ur tomma intet. Det kan vem som helst. De kan dessutom numera hanteras digitalt på olika sätt vilket inte kunde göras förr.

    SvaraRadera
  11. Farmor Anka

    Det där "argumenten" börjar nästan bli löjeväckande. Nä, om du köper på krita hos korvgubben och skriver på en lappa att du är skyldig korvgubben 50 kronor kan inte korvgubben ta lappen (korvgubbens fordran på dig) och handla för den på ICA..

    Däremot kan bankens skulder (det som står på ditt konto, dvs din fordran på banken) användas som betalmedel. På ditt konto kan aldrig kronor finnas - bara bankens skuld (din fordran). Såsom Bank of England skrev i sin rapport över hur pengar skapas:

    Bank of England skriver i sin rapport om hur pengar skapas:

    “Bank deposits are simply a record of how
    much the bank itself owes its customers. So they are a liability
    of the bank, not an asset that could be lent out.”

    Översatt blir detta:
    “Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”

    http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

    Ändå är det precis vad bankerna gör då de "lånar ut" sina egna skulder till kundkonton. Detta så till den grad att idag består penningmängden till 97% av fordringar på banken och endast 3% är kronor.

    Och du menar att du skulle kunna göra samma sak som banken genom att "låna ut" dina skulder och låta fordringarna på dig cirkulera som substitut för kronor och accepteras som allmänna betalmedel?

    Jo, det är en intressant teori du har.

    SvaraRadera
  12. Farmor Anka2015-01-08 23:35

    Lincoln. Självklart är ditt innehav på ditt bankkonto en fordran på banken. Precis som banken i sin tur har en fordran på sina låntagare. Har jag påstått något annat? Vad jag påstår är att inte bara banker kan skapa fordringar ur tomma intet utan det kan vem som helst. Och jo en fordran kan visst överlåtas (jämför tex fakturaförsäljning) och i slutändan handlas för på ica. Har du bara svart på vitt så hjälper så hjälper om inte annat kronofogden dig att driva in skulden.

    SvaraRadera
  13. Du skrev (eller åtminstone försökte påskina) att det inte är någon skillnad på bankernas skulder - dvs ditt kontoinnehav (=din fordran på banken) och fordran som till t.ex korvgubben..

    Var har jag skrivit att en fordran inte kan överlåtas? Det jag skrev var att de inte är allmänna betalmedel vilket bankens skulder är.

    Det funkar om motparten går med på det. Säg att du är helt pank och skyldig Nisse 1000 kronor. Till julklapp fick du dock ett presentkort på Kjell&Co på 1000 kronor – dvs du har ett tillgodohavande (en fordran) på KjellCo. Du kan då erbjuda Nisse att ta över presentkortet som betalning. Om Nisse går med på det är tar han över tillgodohavandet och Kjell&Co är nu skyldig Nisse varor för 1000 kr. Observera att Kjell&Co:s skuld bara har flyttas från dig till Nisse – du har betalt din skuld till Nisse men inga kronor har används.

    I princip skulle tillgodohavandet på Kjell&Co kunna snurra runt som betalmedel i samhället som beskrivs ovan. Kjell&Co är ju glada så länge ingen hämtar ut varor som motsvarar skulden. Men förr eller senare måste Kjell&Co betala skulden – Nisse är nog ganska ensam om att acceptera presentkortet som betalning.

    Bankerna som kartell, med hjälp av Riksbanken, har satt upp ett system som gör att bankerna kan bolla runt sina skulder internt inom kartellen så att kartellen som helhet aldrig behöver betala sina skulder till kontoinnehavarna Storbankskartellen kan göra detta då de har monopol på kronorna på Riksbankskontona inom betalsystem RIX. Genom detta system har de sett till att vi nästintill bara kan använda bankernas skulder (kunders kontotillgodohavanden) som betalmedel istället för kronor.

    Som sagt - det är lika löjeväckande varje gång att behöva bemöta påståenden att alla kan skapa allmänna betalmedel genom att låna ut sina egna skulder - det är det bara bankerna som kan. Som Bank of England skriver kan inte bankerna "låna ut" sina egna skulder (dvs de kan inte "låna ut" till konton) - även Werner säger att det inte är något lån då banken inget avvarat (ska jag låna ut min bil till dig måste jag avvara bilen till dig annars har jag inget "lånat ut" - detsamma gäller banken) - men likt förbannat påstår sig bankerna "låna ut" till konton (antar att du anser att alla kan göra så också).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Farmor Anka2015-01-09 17:31

      Du blandar ihop begreppen fordringar och något som du kallar "allmänna betalmedel" och kronor. Jag har aldrig påstått att man som privatperson kan skapa något annat än fordringar. Däremot i exemplet i blogginlägget så skapas just bara två fordringar som balanserar ut varandra. Det skapas inga "pengar". Det är två skulder som skapas, vilket lätt kan göras av privatpersoner likväl som banker.

      Jag vill sen hävda att alla betalningar och transferreringar idag sker genom att man överlåter fordringar. Eller vilket reelt värde tycker du en 100kr sedel eller en tiokrona har?

      Radera
    2. Tack Farmor anka!
      Jag blev i alla fall klokare med dina förklaringar, och jag har funderat en hel del på detta innan.

      Radera
  14. Pengar är ju i princip endast en gemensam överenskommelse om att av praktiska skäl låta någon form av symbol ersätta verkliga värden. Och jag tror att många problem kring detta uppstår när man börjar handla med/betrakta dessa symboler som om de vore verkligheten själv och det är ju det många tror utan att ha funderat på saken. Vi kallar ju t ex pengar för "resurs" och inbillar oss t o m att vi kan skapa resurser, allt omöjligt/felaktigt enl. fysikens lagar. Och har man inte dessa grundfakta klart för sig är det lätt att virra in sig i allehanda förklaringar, som då i stället blir fördunklingar.
    Jag har själv varit inne på Wikipedia under rubrikerna "ekonomisk tillväxt", "pengar", "symbol", "resurs" m fl andra i syfte att tillfoga dylika påpekanden och mött en mur av motargument, fördomar och ovetenskapliga påståenden (och naturligtvis inte fått in något). Mitt försök att (under "ekonomisk tillväxt") få in rent matematiska konsekvenser (m h a den s k "70-regeln") av exponentiell ökning och hur dessa påverkar världen på längre sikt bemöttes t ex med orden "flummigt påstående som söker förena ekonomi och fysik"!

    Om pengar inte är något annat än en överenskommelse är det alltså något som inte tillhör den fysiska verkligheten och det är där förståelsen av detta fenomen måste börja.

    /Robban

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett av de vettigaste inläggen jag sett om vad pengar är.
      Tack Robban!
      /GeCe

      Radera
  15. Robban
    Japp, det mesta kan användas att betala med - t.ex Kjell&Co presentkort som jag beskrev ovan. Men det gör inte att Kjel&Co presentkort är allmänt betalmedel. Inte heller kan man hävda att presentkortet är kronor.

    Bankernas skulder (dvs ditt kontoinnehav) är inte heller kronor - lika lite som Kjell&Co presentkort. Däremot används bankens skuld som allmänt betalmedel iom att vi betalar varandra kontovägen. Och då 97% av penningmängden består av bankernas skulder är endast 3% kronor (centralbankspengar). De flesta tror dock att banken "lånar ut" kronor till kontot. Dvs banktjänstemannen ljuger rakt av när han säger säger att:

    -"Den miljon kronor du lånat finns på ditt konto"

    Troligen har inte banktjänstemannen en aning om att han ljuger - än mindre den sk "låntagaren".

    Kronor är är lagligt betalmedel i Sverige. Om man då bara diffust pratar om "pengar" (eller som "Farmor Anka" - skriver att alla kan skapa allmänna betalmedel genom att "låna ut" sina egna skulder) blir det en enormt innehållsmässig tunn soppa som mest fylls ut av tomprat.

    För vanligt folk är det viktigt att kunna skilja skulder från kronor. Detta borde givetvis även gälla bankerna. Det är inte så bra att ha ett penningsystem grundat på ett banksystem där bankerna inte kan skilja sina egna skulder från vad som är kronor. Då blir det gärna den alkemi som Bank of Englands fd chef King kallade det (han har även sagt att av alla sätt att sköta bank och penningsystemet på är detta det sämsta - kan inte annat än hålla med)

    SvaraRadera
  16. Lincoln
    Ditt svar visar att du tydligen befinner dig inom den bubbla som också majoriteten av mänskligheten befinner sig i ("För vanligt folk är det viktigt att kunna skilja skulder från kronor") eftersom du fortsätter att resonera som om pengar är vad vi tror att det är; verkligheten själv. Och jag hittar heller nästan inget i ditt inlägg som tar fasta på mina frågeställningar.

    Vårt olösliga problem är att vi förlorat (aldrig haft) förståelsen för den fysiska verkligheten, eftersom vi infört ett pengasystem där vi inte kan skilja på/förväxlar verkliga resurser och symboler för dessa och kanske t o m tror att pengar har något fysiskt värde i sig eller vi har inte en aning om vad vi håller på med. Det verkar så i alla fall.

    /Robban

    SvaraRadera
  17. Robban
    Och jag tycker du (och även ""Farmor Anka") väl representerar den alkemiska metafysiska "verklighet" som Bank of Englands fd chef beskrev penning och banksystemet på. Många ord - lite innehåll - än mindre verklighet.

    SvaraRadera
  18. Lincoln
    Eftersom du är ute efter verklighet och innehåll i det skrivna: ta upp något ur mitt inlägg 11:49 och förklara hur din verklighet ser ut i dessa frågor. Och förklara gärna var i ditt inlägg jag kan hitta något annat än rent tyckande.

    /Robban

    SvaraRadera
  19. Varför måste jag förklara verkligheten utifrån din verklighet där varken kronor eller skulder existerar som pengar (än mindre banker)?

    Jag föredrar min verklighet - den innehåller mer verklighet än din och håller sig Flutes blogginlägg. Tycker du ska överge det alkemiska metafysiska planet och ta upp mina (och Flutes) frågeställningar istället för att flyta iväg.

    SvaraRadera
  20. Lincoln
    Jag bad bara om din syn och utifrån din verklighet, på de frågor jag pekade på, inget annat.

    /Robban

    SvaraRadera
  21. För de knäppgökarna som fortfarande tror att det går att skapa pengar ur tomma intet kan ju se hur det har gått för bitcoinen, snart värde ZERO.

    SvaraRadera
  22. Anonym
    Så du menar att banken "lånar ut" något till kontot? Detta fastän Bank of England skriver att det enda som kan finnas finnas på ett kundkonto är bankens egna skuld (det räcker iofs att kolla på bankens balansräkning för att bevisa det). Att kunna "låna ut" sin egen skuld är ett påhitt och inget annat..

    Alla pengar skapas ur tomma intet då det är en social konstruktion vad vi ska använda som pengar. I Sverige skapar staten kronor genom Riksbanken som motsvarar 3% av penningmängden från tomma intet. Bankerna skapar resten dvs 97% från intet genom att påstå att de "lånar ut" sina skulder till kontokunder.

    Ekonomiprofessor Richard Werner förklarar i videon nedan hur bankerna hittar på (invent) insättningar som aldrig skett och sysslar med "kreativ bokföring". Werner är bl.a myntare av begreppet QE och knappast någon "knäppskalle". Att utan argument kalla andra för knäppskallar är Cornu-nivå.
    http://youtu.be/A06_pRvPzcE

    SvaraRadera
  23. Sunda förnuftet säger nog att något är allvarligt fel. Idag t.ex har Schweiziska nationalbanken (SNB) satt som mål att 1€ inte får vara kosta mindre 1.2 SFr. Om francen blir starkare köper de euro. De köper med nytryckta digitala franc. Med eurona köper de bl.a aktier i Europa eller t.ex dollar med vilka de köper amerikanska aktier. SNB får någonting för ingenting (something for nothing). Att någon kan tro att ett sådant system är sunt övergår mitt förstånd. Mark Twain hade antagligen rätt
    "It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled".
    Ja, verkligheten är nog konstigare än sagan "Kejsarens nya kläder"

    SvaraRadera
  24. Allt detta blir intressant på riktigt den dagen folk vill ta ut sina "pengar" - samtidigt.
    Det finns mycket spännande att gräva fram om bankvärlden och hur den fungerar, men det mesta skjuts undan och göms bort därför att det brukar heta att bankerna är systemviktiga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kontantfria samhället som man så starkt propagerar för här är väl lösningen, dvs du kan inte ta ut dina pengar för det finns inget fysiskt att ta ut. Illavarslande.

      Radera
  25. HISTORIEN OM STATENS OCH BANKENS HUSAFFÄRER MED GÖSTA OCH ANDERS

    För några år sedan köpte Gösta ett hus för 600 000 kr. Pengarna lånade han av banken. Nu ska Anders köpa huset av Gösta för 1 000 000 kr. Anders lånar pengarna av banken. Räntan är 5 %, och genom denna husaffär ökar banken sin ränteinkomst med 20 000 kr per år – på samma hus.

    När Gösta säljer huset till Anders gör han en vinst på 400 000 kr. Därför ska han betala en skatt till staten på 88 000 kr. Samtidigt minskar statens skatteinkomst med 6 000 kr per år – Ojoj oj! - genom att Anders ränteavdrag blir större än Göstas.

    Det går några år, och Anders hus är nu värt 1 500 000 kr. Han lånar 500 000 kr av banken och köper ny köksutrustning, en liten bil samt renoverar badrummet för pengarna. Pengar, som banken skapar ur ingenting, för att Anders hus har stigit i värde, är nu ute och snurrar i ekonomin.

    Gösta ville inte låna mer pengar, så han köpte bil och husvagn för 310 000 kr och fick 2 000 kr över till bensin. Pengar som banken från början skapade ur tomma intet, den gången Gösta köpte sitt hus för 600 000 kr. Det som banken (!) nu har värderat till 1 500 000 kr.

    Så håller det på!

    http://www.youtube.com/watch?v=Ya6z54IHdu0

    SvaraRadera
  26. Banker skapar pengar ur intet och så fort de används tar de rollen som förmedlare av lån mellan personer. Se hur det går till här: https://iblandekonomi.wordpress.com/2014/03/04/skapa-pengar/

    SvaraRadera
  27. Har du alla typer av ekonomiska problem? Behöver ett lån för att betala av skulden?
    du är i en ekonomisk kris? lita på oss att behandla alla typer av lån,
    se nedan. Vi är registrerade och godkända företag att utfärda ett lån på
    2%, med en minst sex månader och högst 30
    år. Vi ger lån till ett minimum under 2000 till högst 50 miljoner.
    erbjuder olika tjänster nedan * personliga lån (Secure och utan säkerhet)
    * Business lån (Secure och utan säkerhet) * renovering * Inventor Lån
    * Auto lån * Äktenskap * Mortgage Loan hälsa, osv ..
    Så om du är intresserad, kom tillbaka till oss via vår e-post: barryhamiltonfunds@yahoo.com
      med Gud är allting möjligt

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.