Visar inlägg med etikett bekämpningsmedel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bekämpningsmedel. Visa alla inlägg

2012-09-10

Skördeläget globalt

Som jag skrev i fredags så påverkar extremväder i mycket hög grad jordbruket. Årets torka i bland annat USA, Ryssland, Indien och Italien har jag skrivit om tidigare. Torkan i USA fortsätter, fast områdena med extrem och exceptionell torka har flyttats längre västerut. Det regn som kommit i de delar som tidigare drabbats allvarligt har dock kommit alldeles för sent.

Även om media just nu tycks ha glömt bort torkan i USA, så kommer den att få allvarliga konsekvenser framöver. Inte bara jordbruket drabbas utan även energin. Dels genom höjda majspriser som ger höjda etanolpriser, dels genom att vattenbristen gör att många anläggningar för produktion av skiffergas och skifferolja fått stänga på grund av vattenbrist.

Majsskörden i USA förväntas trots den rekordstora sådda arealen i år bli nästan 13 procent lägre än förra året. Den svaga skörden har gjort att man förväntar sig att lantbrukarna i Argentina kommer att så extra mycket majs under årets säsong. Argentinas produktion blir skördeklar framåt våren, men kan inte kan kompensera för majsbortfallet i USA, då Argentinas majsskörd bara är runt 7 procent av USA:s och även en för Argentina stor ökning är alltså liten jämfört med bortfallet i USA.

Vad gäller sojabönor, så har även de drabbats av torkan i USA, men den senaste tidens regn verkar ha räddat en del av den torkdrabbade skörden. Skörden blir dock ändå betydligt lägre än förra året.

Priset på kött har just nu gått ner i USA, eftersom många boskapsuppfödare sålt av djur på grund av brist på foder och intorkat bete. När väl detta tillfälliga köttöverskott tagit slut lär det bli betydligt högre köttpriser. Förutom att cirka 40 procent av USA:s majsskörd går till etanolproduktion går runt 40 procent till kreatursfoder. Den dåliga majsskörden kommer inte bara att slå mot köttpriserna på sikt, utan även mot priserna på mejeriprodukter. Det kommer dock att dröja månader innan prishöjningarna slår igenom hela vägen till konsumenterna på alla livsmedel. En del av kostnaderna kan också djuruppfödarna tvingas ta.

Även nästa års skörd av höstvete i USA kan påverkas om torkan fortsätter och höstsådden får en dålig start.

Vad gäller Ryssland, så har de nu officiellt sänkt sin skördeprognos för spannmål till 70-75 miljoner ton från tidigare 75 miljoner ton (förra året blev det 94 miljoner ton). Samtidigt säger de att de inte kommer att införa några exportbegränsningar i och med att de kommer att använda sina spannmålslager. Årets spannmålsexport blir 10-14 miljoner ton, vilket bara är hälften av förra årets siffra. Samtidigt gissar USDA att Ryssland bara kommer att exportera 8 miljoner ton spannmål i år. Vi får se hur det blir i verkligheten. Egypten har nyligen garderat sig genom att köpa på sig stora mängder vete - försöker de köpa på sig ett lager inför kommande befarade exportstopp från bl.a. Ryssland?

Förutom spannmålsskörden är ett stort problem i USA att det blivit brist på hö efter torkan. Priset på hö har stigit till 180 dollar per ton, mot 115 dollar per ton vid samma tid förra året. Då var förra årets höpriser redan rekordhöga. Efterfrågan på hö drivs inte bara av att djuruppfödarna behöver vinterfoder, utan många behöver också komplettera foderstaten med hö redan nu, eftersom stora delar av betena är uttorkade. Men det kommer inte att finnas så mycket hö ute på marknaden, eftersom många behöver sitt hö till de egna djuren.

Jag läser också att högre priser på etanol gör att Europas största vetebaserade etanolfabrik är på väg att starta igen efter 15 månaders produktionsstopp.
Ensus fabrik utanför Middlesbrough i England är dubbelt så stor som Agroetanols i Norrköping och har en kapacitet på över 400 000 kubik liter [sic!] etanol, vilket kräver över en miljon ton spannmål [per år antar jag].
Fabrikschefen Peter Sopp säger att "Alla är jätteglada att det rör sig åt rätt håll igen och vi kan starta". Visst, deras anställda är nog glada, men knappast alla världens fattiga som kommer att drabbas av de höga livsmedelspriserna. FAO, IFAD och WFP varnar gemensamt för att en global matkris likt den 2007-2008 kan vara i antågande och kräver ett snabbt internationellt agerande. Bland annat kritiserar man just att det görs etanol av spannmål.

Läs även Carolina Neurath i SvD om hur bankerna tjänar på matbristen.

Här i Sverige rapporteras att årets spannmålsskörd väntas öka med 16 procent jämfört med fjolåret och med 10 procent i förhållande till genomsnittet de senaste fem åren. Vi får dock se hur det blir med kvalitén. Den senaste tidens regnande har ställt till det i vissa områden. Värst drabbade är odlare i Mälardalen, Västra Sverige och Norrbotten. De svenska spannmålsodlare som lyckas skörda kvalitetsvete i år kan dock glädjas åt höga världsmarknadspriser.

I fredags skrev jag att lantbrukare världen över behöver satsa på diversifiering av grödorna för att kompensera för extremväder. Detta gäller förstås också skogsbruket, där svenskt skogsbruk till största delen är beroende av några få trädarter. Jag läser att det görs försök med sibirisk lärk i Norrland, vilket kan vara ett steg på vägen. Sibirisk lärk är visserligen ingen naturlig del av den svenska floran, men det beror troligen mest på att den inte råkat vandra in hit efter den senaste istiden. Som jag ser det är det på flera vis bättre med lärk än med contortatall, som mest verkar ha planterats in i Sverige eftersom den är snabbväxande.

Jag noterar idag också att man har hittat allt fler fall av majsrotbaggar som är resistenta mot de gifter som finns i genmodifierad majs. Monsanto införde denna typ av majs 2003 och vi ser alltså redan efter nio år att naturen hunnit ikapp. Majsrotbagge (Diabrotica virgifera) är en av de svåraste skadeinsekterna på majs och den har nyligen även spridit sig till Europa, men ännu inte till Sverige.

Monsanto försöker lobba för att genmodifierade grödor skulle vara en lösning på världens problem med livsmedelsförsörjning, men som jag skrivit tidigare så håller GMO-grödorna inte löftena om högre skördar. Dessutom ser vi ännu inte hur det kommer att se ut för GMO på längre sikt, då det tar lite tid för skadedjur och ogräs att utveckla resistens. Som jag ser det används GMO på helt fel sätt. I sin nuvarande dominerande form gynnar det bara kemijättar som Monsanto.

Läs även bloggrannen Ylven, som refererar till en rapport att ekologisk mjölkproduktion ger mer omega-3-fetter i mejeriprodukterna.

Och läs Effekt om hur konspirationsteoretiker är överrepresenterade bland klimathotsförnekare och Cornucopia om försiktighetsprincipen, klimatförändringar och peak oil.

2011-05-21

Dispens för gifter på grönsaker

I höstas skrev jag att det kanske var dags att odla lök och bönor, med anledning av de två ogräsgifterna Stomp och Totril inte skulle få användas i år, vilket enligt odlarna skulle innebära slutet för svensk lökodling. De är förbjudna enligt ett EU-direktiv, men i alla EU-länder utom Sverige har odlarna fått dispens att använda medlen tills alternativ finns.

I slutet av januari meddelades dock att man även i Sverige får dispens för att spruta med Stomp och Totril. Det var Kemikalieinspektionen som i höstas avslog LRF:s dispensansökan, men nu gav alltså Miljödomstolen dispens efter att LRF överklagat dit.
Dispensen från miljödomstolen underlättar inte bara för landets odlare av gul lök, utan även för dem som odlar purjolök, palsternacka, morötter och bruna bönor.
– Det är ett välkommet besked för delar av frilandsodlingen som sysselsätter flera tusen personer och som har ett totalt produktionsvärde som i dag uppgår till cirka 1,7 miljarder kronor, varav cirka 320 miljoner kronor kommer från lök och morotsodling, skriver LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson i ett pressmeddelande.
Men KRAV, Biodynamiska föreningen och Samodlarna tycker annorlunda.
Att svenska lökodlare skulle gå omkull ifall de omdebatterade bekämpningsmedlen Stomp och Totril förbjöds håller inte de tre organisationerna Samodlarna, Biodynamiska föreningen och KRAV med om. I ett gemensamt uttalande hävdar de att den ekologiska odlingen är lönsamt i längden och skapar sysselsättning åt alltfler.
[...]
Enligt KRAV, Biodynamiska föreningen och Samodlarna lägger en ekologisk lökodlare 150 till 200 fler arbetstimmar per hektar lök än en som använder bekämpningsmedel. Den vanligaste metoden för att rensa ogräs är fortfarande att rensa för hand inom den ekologiska odlingen, även om det har utvecklats metoder för att bearbeta ogräsen maskinellt.
[...]
Den ekologiska jordbrukaren får mer betalt för sina grödor, men den största vinsten är framförallt att slippa hanteringen av farliga gifter, skriver de tre organisationerna, vilket gynnar den biologiska mångfalden.
Det är intressant att vissa EU-direktiv går bra att ge dispens ifrån utan att någon EU-byråkrat bryr sig. Andra däremot, som det om den beramade FRÖ-lagen får man tydligen inte alls ge dispens ifrån. Jag ser ett mönster i att FRÖ-direktivet gynnar de stora fröfirmorna och därför kan man inte ge dispens från det. EU-direktivet om förbud mot gifterna Stomp och Totril däremot missgynnar kemikalieproducenterna (vilka till stora delar även äger fröfirmorna) och då får man ge dispens.

Alternativet till att köpa ekologiskt odlade grönsaker är att odla sina egna giftfria. Själv har jag utökat lökodlingen i år, då lök är såpass lätt att lagra. Man gör lämpligen flätor av sina lökar och hänger på vinden eller i källaren. Mina har hållit sig hela vintern, trots frysgrader på vinden.
Ja, jag vet att jag måste rensas ogräs mellan lökarna. Det blir ett av morgondagens trädgårdsuppdrag. Idag har jag istället planterat ut en massa förodlad kål, purjolök, selleri med mera.

Tyvärr räcker inte mina lagringsutrymmen i en modern lägenhet till för att lagra så mycket mer grönsaker, utan resten måste ätas upp fram till december. Morötter och potatis kan jag bara ha på vinden fram tills det fryser.

2010-11-16

Dags att odla lök och bönor?

Jag läser att
Sveriges lökodlingar riskerar att slås ut när de två ogräsmedlen Stomp och Totril inte får användas efter vintern. Förbudet är ett EU-direktiv, men alla länder utom Sverige har fått dispens att använda medlen tills alternativ finns.
Kemikalieinspektionen ger inte fortsatt dispens för användning av dessa herbicider och lökodlarna sliter sitt hår i förtvivlan och förutser slutet för svensk lök. Att båda preparaten är miljöpåverkande tycks inte påverka lökodlarna. Även den svenska odlingen av purjolök, morot, palsternacka och bruna bönor är tydligen beroende av dessa ogräsmedel.
Mest kritiskt är det för lök- och purjolöksodlingen där ersättningsmedel saknas. Det enda alternativet är handhackning och ett ökat antal arbetstimmar.
Ännu ett argument för att köpa ekologiskt odlade grönsaker, där odlingen inte riskerar att drabbas av att ett kemiskt preparat visar sig vara farligt och förbjuds. Förresten är väl alla kemiska preparat som används i giftjordbruket mer eller mindre giftiga. Det är bara att man inte har upptäckt alla riskerna ännu. Visst kostar det mer med ekologiskt odlat, men det är bättre än att köpa importerade grönsaker som man inte riktigt vet vad de besprutats med.

Nu är ju förbudet mot de två herbiciderna problematiskt, då det ger orättvis konkurrens inom EU.
I resten av EU får herbiciderna användas i minst två år till, vilket innebär att lök besprutad med Totril kan fortsätta importeras till Sverige. Göran Wilén tror att frågan kommer att tas på allvar först när det drabbar stora producenter utomlands, först då kommer kemiföretagen att bli intresserade av att ta fram ersättningspreparat.
Därför har en centerpartistisk riksdagsledamot från Kalmar län uppmanat miljöminister Andreas Carlgren att gå emot EU-direktivet, vilket skulle kunna bli ett intressant prejudikat.
Den svenska odlingen kommer att konkurreras ut samtidigt som miljöpåverkan riskerar att gå på export, skriver Anders Åkesson.

- Denna import kan då antas komma från länder och odlare med en, jämfört med Sverige, långt större användning av växtskyddsmedel.
Det är ett knivigt val mellan två onda ting. Lösningen är som sagt giftfri odling. Vi konsumenter har tillvants till billig mat, men det är kortsiktigt att tro att förutsättningen för den billiga maten - giftjordbruket - ska kunna fortgå i längden, då det är beroende av tillgång till ändliga resurser såsom råolja.

Jag kommer nog att satsa på att odla mer lök själv nästa år. Handrensad och giftfri. Gratis motion på köpet. Om man startar från sättlök tillhör lök förresten de mer lättodlade grödorna. Potatis är ju också lätt att odla själv, men som bloggrannen Ylven skriver - potatis finns ju att köpa på Ica, eller hur? Vi behöver framöver öka vår livsmedelssäkerhet och beredskap mot störningar i försörjningskedjorna genom att fler odlar själva (utan att drabbas av knepiga direktiv om otillåtna frön).

Apropå allt detta läste jag också att de öländska bruna bönorna nu fått EU-skydd som SGB, skyddad geografisk beteckning. Synd att det inte kommer att bli någon mer odling då, utan ogräsgifterna.

Fast vi kan ju lösa två problem på en gång genom att sätta ett gäng arbetslösa på att rensa ogräs i grönsaksodlingarna, istället för att de ska sitta och förslöas och ha tråkigt i sina hem.
[Andra bloggar om , , , , , , ]

2010-10-24

Felanvändningen av GMO

Idag skriver Ethel Forsberg, tidigare generaldirektör på Kemikalieinspektionen, en mycket bra debattartikel i SvD med titeln "Kemiföretag tar makten över maten".
För bara några veckor sedan kritiserade en grupp företrädare för kemikaliejordbruket CityGross för att de valt att inte sälja kött från djur som fötts upp på genmodifierat foder (Brännpunkt 1/10). Det var Jens Sundström och hans kollegor på Lantbruksuniversitet och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin [...] Med modern genteknik kan jordbrukets avkastning öka, skördarna i utvecklingsländerna bli större och mätta fler. Med modern genteknik kan grödor klara av utmaningar som torka, köld och översvämningar bättre.
Problemet är bara, som Forsberg påpekar, att det är inte så som genmodifierade (GM) grödor huvudsakligen har kommit att användas. Den största användningen av GM-grödor är GM-grödor som är resistenta mot ogräsbekämpningsmedlet Roundup (glyfosat). På så sätt kan man fritt spruta ut detta bekämpningsmedel över grödan och förhoppningsvis ta kål på ogräsen. Tyvärr visar det sig att Roundup har en hel del otrevliga bieffekter, vilket tas upp i en annan artikel i SvD idag.
I juni i år publicerades till exempel officiell hälsostatistik från den argentinska provinsen Chaco som tyder på oroväckande konsekvenser av besprutningarna av genmanipulerad soja och ris. Antalet barn under 15 år som diagnostiserats med cancer har trefaldigats under det senaste decenniet, och barn som föds med missbildningar har fyrfaldigats på samma tid, trots att det sammanlagda födelsetalet minskat. Utvecklingen följer produktionskurvan av grödor som kräver intensiv besprutning. Missfall har rapporterats öka i samtliga argentinska provinser där omfattande besprutning sker.
Dessutom finns problem med att ogräsen också blir resistenta mot glyfosat och man istället börjar bespruta GM-odlingarna med ännu giftigare preparat såsom parakvat.
Parakvat är ett starkt ogräsmedel som slår ut all växtlighet, men är även farligt för människor och djur. Parakvat ger permanenta skador på lungor, hud och ögon. Risken för olyckor med dödlig utgång är stor, det saknas motgift och det kan ta upp till en månad innan man dör. Medlet lanserades 1961 men förbjöds i Sverige 1983. Sverige har kämpat hårt inom EU för att behålla sitt förbud mot parakvat och vann bland annat 2007 ett mål i EG-domstolen.
Motståndare i målet var förresten vår kära EU-kommission, som för alla EU-medborgares bästa ville tillåta parakvat!

Mina egenodlade obesprutade
sojabönor av sorten Fiskeby V
Det är hursomhelst sådan besprutad soja som importeras från Latinamerika.
- Eftersom ogräset på GMO-fälten blivit motståndskraftigt mot glyfosat (som sojan modifierats för att klara av, SvD:s anm) har det blivit helt upp och ned. De konventionella odlingarna besprutas mest med glyfosat som är billigare medan GMO-odlarna istället tvingas använda parakvat och liknande
Kemikaliejordbrukslobbyn har starka intressen av att sälja sina genmodifierade grödor och tillhörande bekämpningsmedel. Så här skriver Ethel Forsberg.
Kemiindustrin har tagit makten över maten. På tjugo år har kemiindustrin köpt upp växtförädlingen.

Tre av världens största kemiindustriföretag dominerar utvecklingen av nya grödor genom sitt ägande. När BASF, Bayer och DuPont köpte upp växtförädlingsföretagen köpte de också patent och kunskap om hur de kan skapa nya grödor.
Forsberg nämner dock av någon anledning inte det största och värsta kemiföretaget i utsädesbranschen - Monsanto. Forsberg avslutar sin debattartikel med en bra sammanfattning.
Kemikaliejordbrukets företrädare tycks glömma bort kemiindustrins affärsintressen. Det är naivt att tro att odlingarna av genmodifierad soja i Latinamerika ska minska användningen av farliga kemiska bekämpningsmedel.
En annan viktig aspekt på importen av soja som djurfoder är att övergången till storskaligt jordbruk ställer till det för småbönder i Latinamerika. SvD har idag också en en intervju med två förkämpar för småböndernas rättigheter som just nu är på besök i Sverige - Jaime Weber från Brasilien och Jorge Galeano från Paraguay.
- De multinationella företagen talar om att lösa klimatproblemen och matförsörjningen med hjälp av GMO, men de är egentligen bara intresserade av att tjäna pengar, säger Jorge Galeano.
Självklart - allt annat vore ett brott mot deras skyldighet att maximera aktieägarnas vinst. Därför används GMO till sånt som ger stora vinster (exempelvis Roundup Ready) istället för sånt som ger små vinster (exempelvis torktålighet).

Men vi kan säga nej till att importera soja till djurfoder. Kanske skulle vi då vara tvungna att skära ner på en del köttkonsumtion eller så får vi betala mer för köttet, men det gör inte så mycket. Sedan 1990 har svenskarna ökat sin köttkonsumtion med 50 procent. Sojaimporten ställer verkligen till det för småbönder och lantarbetare i Sydamerika.
- Deras metoder ödelägger traditionell odling som ger mat åt vår befolkning och ersätter det med soja som blir foder och kött åt västvärlden.
[...]
Han beskriver hur det myller av landplättar där det förr odlades grödor som tillhör det traditionella köket, potatis, sötpotatis, linser och ärtväxter, omvandlats till väldiga fält med bara en och samma gröda: GMO-soja. Sojan exporteras till lågpris för att bli foder åt djur i Europa och USA.
[...]
Jaime Weber berättar att storjordbruken regelmässigt nonchalerar säkerhetsavstånden vid besprutningen så att kringboende drabbas.

- Både besprutningen av konventionell odling och GMO-odling innebär svåra hälsorisker för lantarbetarna och de som bor runt fälten.
Därför är odlingen och importen av soja som den ser ut idag djupt omoralisk och fokus borde som jag ser det ligga på detta istället för om sojan är genmodifierad eller inte. Det är inte genmodifieringen i sig som är faran, utan bekämpningsmedlen och stordriften, orsakade av att genmodifieringen används till Roundup-resistens.

Visserligen måste man vara försiktigt med genmodifierade organismer, men det är inte det som är det stora hotet från genmodifieringen. Det stora hotet är den felanvändning och dess bieffekter som blivit resultatet av Monsantos och några andra storföretags girighet.

Fler livsmedelskedjor hakar nu tydligen på och säljer inte fläskkött från grisar som fått genmodifierat foder. Vi får se hur debatten rasar vidare den närmaste tiden.

[Andra bloggar om , , , , , , , ]