Visar inlägg med etikett reparation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett reparation. Visa alla inlägg

2011-12-02

Framtidsyrke: reparatör


John Michael Greer har kallat den tid vi står inför för "The Age of Scarcity Industrialism", alltså "Knapphetsindustrialismens tidsålder". Detta till skillnad från den Överflödsindustrialismens tidsålder (Age of abundance industrialism) som har präglat stora delar av världen sedan omkring 1950. Under överflödsindustrialismens senare stadier har det ofta inte lönat sig att reparera saker, utan istället har man slängt dem på tippen och köpt nytt. I knapphetsindustrialismens tidsålder blir dock reparation, återanvändning och återvinning nyckelord. Här har vi i västvärlden mycket att lära av folk i fattigare länder som redan nu återvinner allt som går att återvinna istället för att låta det förstöras på soptippar.

Vi måste inse att vi inte kommer att ha tillgång till lika enorma mängder energi framöver, med tanke på att energialternativen inte räcker till för att täcka upp den fallande oljetillgången. Inte bara energin blir ett problem, utan även tillgången till olika råvaror och resurser. Dessutom finns vissa sällsynta ämnen inte i tillräckliga mängder för att skala upp många nya teknologier till massanvändning.

Man kan gå in i förnekelse och låtsas som att det inte existerar något problem och fortsätta sin livsplanering som om världen skulle fortsätta med exponentiell tillväxt för evigt, eller åtminstone under ens egen livstid. Den som är lite smartare förbereder dock en plan B.

Peak oil är förvisso på lite sikt ett allvarligt hot mot hela industrivärlden, men på kortare sikt anser jag att finanskraschen är allvarligare. En av effekterna kan bli att världshandeln stannar av och att det blir brist på många importvaror. På längre sikt kommer dock effekterna av peak oil också att bli kännbara för industri- och konsumtionssamhället.

Med tanke på detta kommer det att finnas en stor marknad för reparationer av alla de slag. Den som kan laga saker har på detta sätt en möjlighet att skaffa sig en inkomst. Att kunna laga saker blir även viktigt i hemmet i kristider, så det gäller inte bara en eventuell yrkeskarriär som reparatör, utan även att till exempel kunna fixa en punka på cykeln eller stoppa strumpor.

Det handlar inte bara om att laga tekniska prylar. Minst lika viktigt är att kunna laga kläder och skor. En symaskin är en nyttig sak att ha och lära sig använda. Själv har jag en Husqvarna från 1960-talet, som jag köpt begagnad. Fördelen jämfört med moderna symaskiner är att den inte är besudlad med en massa elektronik, utan en händig person kan öppna den och reparera själv.

Just elektroniken ställer till problem när det gäller att kunna laga saker. Numera finns kretskort med integrerade kretsar i de flesta tekniska prylar och de blir då näst intill omekbara. Det gäller kylskåp, spisar, bilar, telefoner med mera. En bil från 1980-talet går att fixa för den händige, men en från 2011 är omöjlig. Det går inte ens att koppla bort elektroniken om den skulle paja, för en modern bilmotor funkar inte utan den.

Den som tänker sig en framtid som reparatör (åtminstone som plan B) bör redan nu träna på att laga det man tänkt sig som sin specialitet. Det är förstås också nödvändigt att skaffa de verktyg, maskiner, reservdelar och material man behöver. Man behöver för vissa typer av reparationer också en lämplig lokal. Kläder och mindre maskiner kan man laga i hemmet, men för exempelvis bilar behövs lite mer utrymme. Man bör också tänka igenom för vilka saker det kommer att finnas en marknad för reparationer. Många saker som det idag inte lönar sig att reparera eftersom de är så billiga i inköp kan i framtiden komma att bli högst lagningsvärda. Slutligen bör man också tänka igenom vilka kunskaper man själv har eller lätt kan skaffa för att kunna reparera och därmed vilka typer av reparationer som kan vara aktuella för en själv.

Även den som inte tror sig kunna få en inkomst av att laga saker åt andra bör tänka över vilka verktyg man har i hemmet så att man åtminstone kan fixa det nödvändigaste själv.

Datorer går till skillnad från de omekbara maskinerna jag nämnde ovan i viss mån att laga genom att "slakta" delar från uttjänta datorer och ta som reservdelar till andra. Detta gäller till och med för bärbara datorer. Att laga en Ajfån är dock som jag ser det omöjligt då mobiltelefoner är så miniatyriserade och hoppackade. Möjligtvis kan man byta bildskärm genom att "slakta" från en annan telefon.

Fotnot: Bilderna av Kalle Anka kommer från en av de roligaste serier som Carl Barks gjort, nämligen "Mästerreparatören", först publicerad i Sverige 1954 och därefter återutgiven 1975 och 2004, samt i Kalle Ankas Bästisar 1985. Kalle Anka gör i denna serie en mängd fatala misstag på grund av sin övertro på sin egen förmåga.