Mäklarsamfundet är inte oväntat kritiska mot FI:s förslag och säger att det "hämmar rörligheten på bostadsmarknaden" och ville hellre ha amorteringskrav. Svepskäl från en part som tjänar grova pengar på höga bostadspriser.
FI säger att 85-procentsregeln inte kommer att ge några effekter på priserna. Frågan är varför det anses så viktigt att man måste påpeka det. Det vore enbart positivt med lägre bostadspriser i Sverige, så inte folk måste skuldsätta sig upp över öronen för att köpa sig ett hem. Igår rapporterades att de fyra storbankerna samt SBAB:s utlåning totalt ökat med 11 procent på ett år. Denna farliga utveckling måste stävjas. FI ser en risk för att en bolånebubbla skulle byggas upp på sikt, men bubblan är redan här för länge sedan. Det behövs bara något som petar hål på den. FI:s 85-procentsregel träder inte i kraft förrän 1 oktober, så det blir nog inte den, utan kanske istället Finanskrisen 2.0 med Grekland i spetsen.
Annika Creutzer på E24 tycker att
Unga förstagångsköpare är förlorarna. Nu krävs större kontantinsats eller mer pengar till ett dyrt topplån. Och det är sämre för arbetsmarknaden.Fast i längden tror jag att det gynnar de unga förstagångsköparna att inte behöva överbelåna sig. Dessutom kommer lägre bostadspriser att leda till att kontantinsatsen som behövs blir mindre. Det finns också alltid en möjlighet att ta topplån, alltså lån utan bostaden som säkerhet, även om dessa blir dyrare. Det är inte heller någon mänsklig rättighet att köpa sig en bostad som ung. Det är inget fel på att behöva jobba ett tag först för att få ihop till kontantinsats. Finansmarknadsminister Mats Odell säger för en gångs skull något klokt idag när han säger att det inte är något nytt problem att unga får det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.
Vad gäller amorteringskrav så hade tydligen FI funderat på det, men inte tagit med det i sitt förslag. Bankerna blir glada. Om folk tvingas amortera minskar ju lånen och då tjänar bankerna inte lika mycket pengar på räntor.
SBAB:s Tomas Pousette tycker inte heller om FI:s reglering, men han talar också i egen sak. Som chefsekonom på SBAB får han ju sin lön från folks vilja att låna till bostäder och SBAB ökar sin utlåning snabbare än de andra stora aktörerna. Det enda han tycker om med FI:s förslag är att det träder i kraft 1 oktober i stället för redan den 1 juli.
Han anser att kreditgivarna är bäst lämpade att avgöra vilken belåningsgrad som den enskilde kan klara av.Nej, herr Pousette, hur många exempel på motsatsen ska vi behöva? Kreditgivarna har t.ex. inte klarat av att bedöma hur mycket lån amerikanska låginkomsttagare klarar av, eller hur stora lån grekiska staten klarar av. Varför skulle de då klara av det vad gäller svenska bolåntagare?
– Det kommer att kyla av marknaden, konstaterar Pousette.Vad bra!
Hursomhelst har Swedbank redan funderat ut ett sätt att ordna problemen för unga förstagångsköpare.
Nu ser man över möjligheterna till nya konstruktioner så att till exempel unga som inte har råd till en kontantinsats ändå ska kunna skaffa sig en bostad.Allt för att folket ska kunna skuldsätta sig så mycket som möjligt och lägga så mycket pengar som möjligt på att göra bankmännen fetare genom räntebetalningar.
- Det kan till exempel ske genom att föräldrarnas bostad används som delpant för ett lån, säger Borsos.
Men för lite och för sent är det som sagt. Redan i början av 2000-talet när den svenska bostadsbubblan tog fart borde man ha kvävt den i sin linda genom att införa en 75-procentsgräns för bolån och dessutom amorteringskrav. Nu är skadan redan skedd, även om mäklare, byggare, finansinspektörer, riksbankschefer, bankirer, bolåntagare med flera ännu inte vill kännas vid att det är så.
P.S. Innan någon börjar antyda saker om min person i kommentarerna ska jag upplysa den som inte vet det att jag bor i en obelånad bostadsrätt och för tillfället inte planerar att flytta.
[Andra bloggar om bolån, kontantinsats, bostadsbubbla, finansinspektionen, bostadspriser]
Inlägg
Jag anser ite att problemet är att man lånar för mycket. Problemet kommer då bankerna drabbas av kredit förluster. Hur kommer vi undan det, knappast genom att lägga det som blanco lån. Ja , vi kan lägga över förlusten på när och kära, mn en annan lösning kan vara att bankerna återförsäkrar den del som inte omfattas av pant.
SvaraRaderaH.P
"- Det kan till exempel ske genom att föräldrarnas bostad används som delpant för ett lån, säger Borsos."
SvaraRaderaAlltså... ALLVAR?
Jag har ordet "psykopater" på mina läppar
Jag är lite kluven till detta.Jag och min fru bor numera i en stad som trots ganska liten storlek, knappt 50k i tätorten, har stor brist på hyresrätter. (Marknadshyra, ja tack!). För oss var köp det enda möjliga, och det blev lån på 90% av värdet. Amorterar gör vi som gnomer, och räknar med en amorteringstakt på 5%/år, vilket är ungefär 15% av vår disponibla inkomst.
SvaraRaderaÅ andra sidan har vi hela bubbelproblematiken med allt vad den innebär. Kanske vore det en idé med övre lånegräns på 90% men med ganska drakoniska amorteringsregler ned till 60-75%? Men visst, förslaget är ändå ett steg i rätt riktning. Visst gör det ont när bubblor brister. Varför skulle annars FI vänta?
Tycker du är lite väl negativ. Visst är det 10 år för sent. Men de värsta excesserna med 95-100% belåning kommer nu pareras. Blanco kommer inte vara ett alternativ för unga då blancoräntan normalt ligger på 8-9% för en ungdom direkt från universitetet.
SvaraRaderaGissar på kraftiga fall på små lägenheter i storstäderna som en direkt konsekvens
Mr D
"Fast i längden tror jag att det gynnar de unga förstagångsköparna att inte behöva överbelåna sig."
SvaraRaderaI längden !?!? Näe det gynnar förstagångsköparna väldigt snabbt , så fort det blir lite krusningar och räntorna rör sig är det en stor fördel att ha så låga lån som möjligt.
Fortsätter situationen där folk lånar 95% och betalar många miljoner för en vanlig villa blir dessa människor dömda till evig fattigdom ty de kommer aldrig att vare sig kunna eller vilja amortera av skulden - de kortsiktiga vinnarna är mäklarna och i förlängningen bankerna.
Bankaktier ?
Det kommer INTE att bli några stora fall bland de mer populära boendeformerna , det byggs för lite för det och befolkningen växer = bostadsbrist.
Har ni föresten sett programmet på TV8 "En plats på landet" det är inspelat 2006 innan krashen och vanligt folk köper villor för 8 miljoner och skriker BILLIGT när de får veta att utgångspriset inte var 10 miljoner utan bara 8 - ger en surrealistisk känsla.
Håller med om att 85% är en på tok för liten åtgärd. Amorteringskrav borde även det vara en självklarhet. Att Pousette är så ivrig på att låna ut pengar till höger och vänster beror på att det inte är hans egna pengar och att det är skattebetalare som får stå för notan när han och hans klåpare till kollegor ställer till det. Vill han vara trovärdig så kan han låna ut en miljon kronor till mig av sina privata pengar, till 1 % ränta och utan amorteringskrav. Skulle han göra det? Knappast.
SvaraRaderaSmå steg i taget så kanske man slipper en krasch och bara får en nerförsbacke.
SvaraRaderaJag tycker det är helt rätt att de tar försiktiga åtgärder. Säg att de skjuter bostadskraschen 5-6 år framåt i tiden genom små åtgärder och de reala priserna hålls +/-0 medan reallönerna under samma period snittar kring 2% (medel senaste 10 åren). Det innebär att skillnaden reallönerna ökat 10-12% under den perioden och fastighetspriserna 0%. Målnivån för bostäder är i exemplet halva dagspriset.
Resultatet då blir att fallet blir 50% om man tar krafttag från start med en tillfällig botten kring 60% ras innan normalisering. Genom att att skjuta på det med små steg enligt ovanstående så blir fallet om 5-6 år "bara" 26-30% med tillfällig botten vid ca 35% pristapp.
För ekonomin är det betydligt sundare med den typen av normalisering, även om det är för sent som åtgärden kommer.
Nu kanske det är för lite men rent tekniskt så är det en bra strategi att försiktigt knuffa tillbaka marknaden dit den ska istället för att köra en slägga i ansiktet på den.
Victor:
SvaraRaderaVisst är det bra att i dagsläget ta små steg i taget. Vad jag huvudsakligen menade med "för lite för sent" var att regleringen borde ha kommit redan för flera år sedan.
Problemet är ju den låga räntan. Varför inte fastslå en rimlig medelränta över tiden, säg 6-7%. Är räntan lägre måste man amortera mellanskillnaden. Är räntan högre behöver man inte amortera. På så sätt skulle folks månadskostnad (och förmåga att hantera lån) vara mer förutsägbar.
SvaraRaderaFlute:
SvaraRaderaOch där är jag helt med dig.
Trodde jag skrev det men i redigeringens hetta försvann visst att det var för sent men rätt åtgärd.
Hade de kommit med detta förslag för 8 år sedan så hade de lika gärna kunnat kräva max 75% belåning, nu blir det svårt så du har ju en viss poäng i att ta både för lite och för sent men just nu så är det nog lagom, men för sent.
Sorry för flummet men jag har ingen riktig koll på tankarna just nu.
Det känns lite som en icke-reglering men bra sunt förnuft. Har man inte pengar till en kontantisats på 15% så bör man nog fokusera på att spara ihop till det först innan man köper sin bostad.
SvaraRaderaVad gäller amorteringskrav är jag mer kluven. En fastighet är ju en tillgång med väldigt lång duration (oändlig om väl underhållen?), så jag ser inget självändamål i att den ska vara obelånad över tiden. Så länge fastigheten har ett positivt eget kapital när ägaren går bort så är det ju inget problem för arvtagaren eller samhället.
De flesta av ungdomarna bor förmodligen mycket billigt hos sina föräldrar med tillhörande låg matkostnad.
SvaraRaderaDå bör det inte vara så svårt att på ett par år spara ihop till kontantinsatsen.
Några har ju dessutom dragit på sig studielån och borde därför vara extra försiktiga när de drar på sig ytterligare lån.
Men skaffar de sig en lägenhet och en unge och inte klarar av skulderna, så kan de förmodligen överlåta bekymren på det sociala.
Åke M
Nej, det är inget självändamål att en bostad skall vara obelånad över tiden. Men poängen är att det skall kännas i plånboken om man är skyldig någon mycket pengar. Att lånet, som en konsekvens av detta, minskar kan väl knappast vara till skada (Utom möjligtvis för bankerna som förlorar ränteinkomster).
SvaraRaderaEric:
SvaraRaderaFör privatekonomisk planering tycker jag absolut det är rimligt att amortera några procent om året. På det viset borde reala hushållsinkomsten efter räntor ha en bra chans att stiga över tiden. Jag menar bara att det inte finns någon ekonomisk/teoretisk anledning att försöka amortera av ett helt huslån på t.ex. 25 år.
FredrikS:
SvaraRaderaIdag är man dum i huvudet om man ammorterar på sitt lån med tanke på belåningsgraden.
Du kommer inte tjäna på det om du så lever i 60 år med 30 års rak ammortering.
Räntorna måste höjas så man inte kan belåna sig så högt.
Inte varar en bostad i oändlig tid. Och hur många har en realistisk syn på reparations- och renoveringskostnader? Fråga en 30-åring vad det kostar...
SvaraRaderaFredrikN
Att införa det nu ger motsatt effekt. Dessutom är det urbota dumt och korkat med denna typ av detaljreglering av finansmarknaden. Hur mycket man får låna är och borde vara en individuell bedömning. Vissa kan låna 100% andra borde inte få låna alls.
SvaraRaderaNär man inte tar hänsyn till finansiella tillgångar utan vill tvinga folk till ett värdelöst spara i huset placering. Så har man bara försämrat dymaniken i markaden. Att tvinga folk till att pyttsa in 200 000 extra (90% vs 85 %) på en 4 miljoners kåk i stället för att ha pengarna tillgängliga för andra utgifter eller arbetande på börsen är urbota korkat.
Det minskar inte den redan extremt låga risken på svensk bostadsmarkand utan förändrar bara var folk har sina tillgångar placerade.
brodeur :
SvaraRaderaPengarna jobba på börsen ?
Du måste skämta för vi ligger MINUS sett tio år tillbaka på OMX och nu rasar det flera procent om dagen.
Försök förstå att det är väldigt få som har tid att sitta och daytradea och verkligen sköta sitt kapital.
VI vet och ser att det stora flertalet husköpare tar större lån än vad som är rimligt med tanke på rikets genomsnittsliga årsinkomst och därför måste det ske flera små regleringar för att inte krasshen skall bli för stor.
prisrallyt måste stoppas och sedan sjunka något och mötas upp av inflationen.
"Nej, herr Pousette, hur många exempel på motsatsen ska vi behöva? Kreditgivarna har t.ex. inte klarat av att bedöma hur mycket lån amerikanska låginkomsttagare klarar av, eller hur stora lån grekiska staten klarar av. Varför skulle de då klara av det vad gäller svenska bolåntagare?"
SvaraRaderaMen Flute, till och med du måste väl hålla med om att svenska banker skött sig (och klarat sig) betydligt bättre än amerikanska?
Makro e kul:
SvaraRaderaVisst har svenska banker (och SBAB) hittills skött och klarat sig bättre än amerikanska, men jag tror ändå inte att de klarar av att stå obevakade i godisaffären, som Tomas Pousette vill ;-)
@ Marcus , Likvidvänster
SvaraRaderaBankaktier? Du menar väl inte att du inte känner till att alla banker är konkursmässiga flera gånger om, på grund av sin räntederivatexponering?
Det var derivaten som knäckte Lehman Brothers, och derivaten kommer att knäcka alla andra banker också när räntorna stiger. Vi pratar här om finansiella instrument som omfattar en miljon miljarder dollar.
Räntorna kommer att stiga mycket snabbt, med början i juni i år, till följd av råvarubrist. Frågan är hur många som tycker det är bra med dyra hus och stora lån när räntorna är tio procent.