Nu frågar jag mig hur man håller en bolånefest. Och när? Ska man hålla festen när man just har tagit ett lån på flera miljoner för att köpa en liten lägenhet i Stockholms innerstad? Eller ska man ha fest för att fira att man har lyckats betala av hela sitt lån och därmed är skuldfri? Det måste väl vara det förstnämnda. För det är väl ingen vettig människa som idag amorterar av hela lånet? Nej, bolånefesten är nog en rituell fest som äger rum vid det heliga skuldsättningstillfället. Troligen hålls festen som inflyttningsfest i den bostad till vilken man tror att man nyligen blivit ägare, fast man har lånat nästan alla pengarna med bostaden som pant.
Nåja, för att tala lite mer allvarligt så varnar BKN åter för att hushållens bostadslån ökar för snabbt.
Den snabba pris- och skuldsättningsspiralen, innebär stora risker för låntagarna och svensk ekonomi enligt Statens bostadskreditnämnd (BKN).Det är flera som tror att bostadspriserna är nära sitt krön nu, för det är svårt att hitta någon faktor som skulle kunna driva dem ännu högre. Snarare tror jag att 20 procents nedgång är väldigt optimistiskt. Tittar vi på andra länders spruckna bostadsbubblor ser vi att nedgången blir självgående när den väl kommer igång. Runt 55 procents real nedgång är min spådom, som de flesta trogna läsare vet.
Under årets första tre månader ökade hushållens bostadslån i en årstakt av 8 procent. Sverige fortsätter därför även i år att ha en av de snabbaste ökningarna i världen av bostadsskulderna.
- Vi har en pris- och skuldsättningsspiral på bostadsmarknaden. Sverige är ett av länderna i OECD med den största ökningen av bostadslån. Det finns ett samband mellan snabb skuldtillväxt och efterföljande djupa ekonomiska kriser, säger Bengt Hansson, analytiker på BKN, till TT.
Det är en av slutsatserna i den nya BKN-rapporten om riskerna med den svenska bolånemarknaden. BKN står fast vid bedömningen att bopriserna kommer att rasa med 20 procent inom tre-fem år.
Ett problem för många högbelånade svenskars ekonomi och för hela samhällsekonomin är att hushållen bär större delen av ränterisken själva, då de flesta har rörlig ränta på bolånet.
Han pekar också på problemet med att så gott som majoriteten av svenska hushåll har rörliga räntor, vilket innebär att det är hushållen själva som bär hela ränterisken. Dessutom beter sig hushållen kortsiktigt. Man talar om vad räntan kan vara om två eller tre år, men inte om tio eller femton år. Skulderna har hushållen kvar betydligt längre.Kortsiktig planering är ju inte bara ett problem hos hushållen, utan finns i hög grad även hos politiker och andra beslutsfattare.
Många har också dålig beredskap för oförutsedda utgifter.
Nästan vart fjärde svenskt hushåll, 22 procent, skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 5 000 kronor utan att det påverkar privatekonomin märkbart. 34 procent skulle inte klara 10 000 kronor och 49 procent skulle ha svårt med en extrautgift på 20 000. Det visar en undersökning som gjorts av Länsförsäkringar bland svenskar i åldern 25-65 år.Detta är skrämmande. För att förstå vilken storlek på bufferten man behöver brukar jag nämna exemplet med min sambos a-kassa i höstas, som hon inte fick utbetald förrän fyra månader efter anmälan som arbetslös. Du bör alltså klara minst fyra månaders normala utgifter. Har du otur dyker det samtidigt upp någon oväntad utgift, t.ex. en sprucken tand eller ett trasigt kylskåp. Två eller tre nettomånadslöner, som den familjeekonom DN talat med föreslår, räcker alltså inte. Jag skulle säga fem eller helst sex nettomånadslöner som buffert.
Med tanke på att vi troligen är på väg in i Finanskrisen 2.0 så ska du börja spara till din buffert nu om den är för liten. Lev lite snålt ett tag nu för att slippa problem om krisen drabbar dig.
Läs även bloggrannen Cornucopias kommentarer från igår.
[Andra bloggar om bostadsbubbla, sparande, kreditbubbla]
Inlägg
Som jag ser det är ett av de största problemen att svenskarna intecknar framtida inkomster för räntebetalningar istället för konsumtion. Därför kommer denna bostadsbubblan att lägga järnband på folks disponibla inkomst framöver och på så sätt förhindra en ekonomisk tillväxt. Speciellt om räntorna stiger. Det vi kommer att se är en förmögenhetstransferering av stora mått, som kommer att ge banker ett betydligt större utrymme på bekostnad av produktion.
SvaraRaderaHärlig blogg, nu ska jag skryta lite:
SvaraRaderaMina vänner har garvat när jag sagt att man ska amortera, samtidigt som min fru och jag har amorterat "som idioter" under de åren vi bott i hus (Täby) Nu är vi skuldfria! Tjohoo! Nu ska vi ha våran bolånefest! Samtidigt har kompisarna lånat allt mer, jag drog ett utdrag från lantmäteriet på de 10 närmaste jag känner som bor i hus för att kolla pantsättningen. (7 hus i täby, 2 vallentuna, 1 järfälla). 8! av dessa har ökat pantsättningen efter köpet, jag häpnar! Visst kan man låna, men endast en av dem har byggt ut, och det vara bara en gäststuga. Flera har lånat till pool och sån skit. Nu kommer det konstiga: De flesta som ökat panetn gör det med "små" belopp, som 100.000, eller kanske 200.000 men med jämna mellanrum, nån gång per år eller varannat år. Vad händer när priserna inte stiger längre, eller rent av sjunker? Då går panten inte att öka på längre, banken säger nej. Vad händer då efter nåt år, när de inte får ut sitt "årslån"? Måste de sälja då? Ja, kanske.
Såg denna lägenhet "i bästa läge" på birger jarls gatan annonseras ut på hemnet för 1'290'000. Budgivningen gick "bara" upp till 1'350'000 och stod still en vecka. Då drar säljaren tillbaks och raderar budgivningen. Ställer istället ut "acceptpris 1 750 000 , ring för visning"
SvaraRaderaBolånetaket på 15% kyler effektivt marknaden för små lägenheter.
Riktigt intressant vore att se statistik över förändring i bid priser de senaste månaderna. Då skulle vi få se något HELT annat än de -2% som hittils get avtryck i "avsluts" statistiken.
Tyvärr är inte budgivningsprocessen transparent så den statistiken får vi aldrig se.
Folk tänker inte framåt i tiden, de ser inte risken. Säg att vi tex. 2015 ansluter oss till ERM2 som ett försteg till att införa euron i landet.
SvaraRaderaDet betyder att Riksbanken kommer försvara kronans kurs mot euro genom att höja räntan. Har man bara lite otur så kan det dra iväg rejält, senaste vi knöt fast oss så drog den iväg upp till 500%.
Vill inte måla fan på väggen men nog finns det scenario där räntorna kan bli betydligt högre.
Skuldfrihet är skönt. Jag ser det som en del av pensionssparandet - jag har ingen aning hur mitt pensionssparande på aktiemarknaden kommer att falla ut (=framtida inkomst), men jag vet att mina ränteutgifter kommer att vara låga.
SvaraRaderaHåller helt med Åsa, stigande räntor kommer att lägga en dämpande hand på hela ekonomin.
SvaraRaderaDen som köper en etta idag innanför tullarna och amorterar 3000 i månaden (hur många amorterar ens något) har betalat av lånet på 50 år (10% kontantinsats). Verkar det rimligt?
I mitt exempel antog jag 2 miljoner i köpeskilling.
SvaraRaderaNär/om räntan når 7% ska man dessutom ut med ca 8000 i månaden i bara ränteutgifter, efter skatteavdrag.
Detta kommer inte att sluta väl.
Flute,
SvaraRaderadu nämner att du tror på en nedgång i reala termer med minst 50%. Vad du tror du att den nominella nedgången kommer bli?
Jag skulle tro att högre ränta driven av högre inflation i framtiden kommer att ge dig rätt (Men inflationen sätter nog inte fart förrän oljepriset drar iväg ordentligt igen). Jag tror på ett fall på runt 20% i riket från dagens prisnivå.
Men för de dyrare objekten är fallhöjden mycket större. Om priserna slutar stiga får folk inte med sig vinster att pumpa in i dyrare objekt hela tiden. Miljonen du tjänade på din 2:a, har nu försvunnit när din villa sjunkit i värde.
Hej Flute!
SvaraRaderaI ditt inlägg om 55 procents fall i bostadspriserna (reellt) som du länkade till i det här inlägget skrev du att:
"En bostadsbubbla (alla bubblor egentligen) är beroende av att nytt kapital ständigt tillförs. Så fort kapitaltillflödet slutar sjunker bubblan ihop av sig själv, oberoende av kringliggande fundamenta. Det krävs alltså att svenska privatpersoners belåning fortsätter att öka i en hyfsad årstakt för att hålla de bostadspriserna uppe. Så fort belåningen minskar eller står still så kommer allt att falla ihop som en sufflé."
Jag kanske är dum, men om belåningen ligger stilla, borde inte priserna också ligga hyfsat stilla då, rent teoretiskt alltså? Har lite svårt att se att "allt" ska "falla ihop som en sufflé" bara för att utlåningen inte ökar.
I teorin skulle ju priserna kunna fortsätta öka även med fallande utlåning, om t.ex. lönerna ökade kraftigt.
” Till bubblor hör också att tillräckligt många måste förneka att det är en bubbla för att den ska hålla igång. Försöker man som jag att påpeka att Sverige har en bostadsbubbla möts man hela tiden av motargument av olika slag - inflyttning, ökade realinkomster, fan och hans moster. Alla dessa är olika sätt för förnekarna att med skygglappar motivera sin medverkan i bubblan. Realinkomster kan faktiskt även sjunka. Folk kan av ekonomiska skäl välja att bo trängre, ta in inneboende, osv.”
Men du kan väl knappast förneka att åtminstone en del av uppgången faktiskt kan förklaras med ekonomiska fundamenta, typ ökade realinkomster och inflyttning i kombination med alldeles för lite nybyggnation? Visst kan realinkomster falla, men det är ganska sällsynt och sker för det mesta när inflationen är skyhög. Och du hävdar ju att vi ska få deflation.
Dessutom, att inflyttningen till Stockholm kommer fortsätta känns väl inte som ett särskilt kontroversiellt påstående? Eller?
Och vill man vara djävulens advokat kan man ju hävda att om folk tar in inneboende så har det bättre råd att betala höga priser för sitt boende… Bor man trängre har man råd att betala mer per kvadratmeter.
” Sen ska man inte glömma att bubblor kan pågå mycket längre än vad en sansad bedömare kan tro. En viss professor på KTH har som bekant gjort sig själv till åtlöje genom att flera år för tidigt varna för bubblan i ständigt återkommande intervjuer. Han har haft rätt i sak, men tajmingen var fel.”
Har han verkligen haft rätt i sak? Såvitt jag vet har ”bubblan” inte spruckit än. Är det inte så att han har haft helt fel? Hittills åtminstone?
”Till slut återkommer jag med min prognos att reala småhuspriser i Sverige kommer att falla med minst 55 procent i riket och och minst 65 procent i Stockholm.”
Det innebär att du menar att de ska ner till samma nivåer som efter bostadskraschen på 1990-talet. Vilket var samma priser som gällde 1986, enligt ditt diagram. Under perioden 1993-2009 har lönerna ökat cirka 50%. Reellt. Dessutom har räntan kommit ner avsevärt, från 10-15% till en ”normalränta” på kanske 5-6%. Grovt räknat innebär ditt resonemang att även om reallönerna sjunker med en tredjedel så kommer boendekostnaden i förhållande till disponibel (reell) inkomst att ha halverats jämfört med 90-talet. Tycker du verkligen det verkar rimligt? Men du kanske menar att reallönerna ska ner ännu mer? 50%? 75%?
Till sist, en fråga angående det aktuella inlägget: hade du och din sambo en buffert på fyra eller fem-sex månadslöner när hon blev arbetslös? Var det den som gjorde att ni klarade er?
Åsa (och alla andra),
SvaraRaderaJag tror att det här är ett av de vanligaste misstagen bostadspris-björnar gör:
"Därför kommer denna bostadsbubblan att lägga järnband på folks disponibla inkomst framöver och på så sätt förhindra en ekonomisk tillväxt. Speciellt om räntorna stiger.
Vi ska alltså inte ha någon ekonomisk tillväxt. Men räntorna ska stiga. Kan NÅGON förklara för mig varför denna bisarra situation skulle uppstå?
Fredrik L,
SvaraRaderahur mycket tror du nuvärdet av 3,000 kronor om 20 år är? 30 år? 40 år? Tror du inte det är rimligt att man ökar amorteringen en aning över tiden?
Och mr.bostadsbull Makro e kul kapar alla andra, som ett brev på posten.
SvaraRaderaVarför skulle inte räntorna kunna krypa upp även om tillväxten är obefintlig? Vi kommer att behöva skifta till sparande och investeringar, för att på sikt uppnå hållbar tillväxt igen. Tror det är ett ganska rimligt scenario med en ränta som kryper uppåt i kombination med en nödvändig avskuldning som kommer medföra amorteringskrav för privatpersoner. En ganska potent mix, gällande bostadspriserna.
Jag som var med och budade i innerstan hösten 2008 vet hur snabbt priserna kan falla med 20% över hela linjen, fina som fula objekt. Folk lär börja bo trängre, stan växer norrut och söderut, finns flera saker som går att invända mot "fundamenta" som att alla flyttar till sthlm och inget byggs.
Hur ser den typiske villaägaren ut i dag? Jo, det är 30-, 40- och 50-talister. Ganska gamla personer utan småbarn alltså. Villaägarna i storstadsregionerna sitter på enorma förmögenheter och det är deras barn som har köpt dyra lägenheter. Många av dessa kan räkna med feta arv om några år, även om priserna sjunker med 20-50%, och då kanske det inte gör så mycket om man själv gör en dålig bostadsaffär.
SvaraRaderaFörlorarna är de högbelånade i strostadsregionerna som inte har bufferten om ett arv som väntar och de i kommuner med minskad befolkning där villorna i princip blir värdelösa.
Att amortera idag är som att ge bort pengarna till banken, låt inflationen och värdeökningen sköta den biten istället !
SvaraRaderaKommunister har tjatat om bostadskrash i tio år och det kommer de göra i tio år till, vi andra njuter av stigande priser med fortsatt kraftig uppåttrend.
/Magnus Borgare
Henke:
SvaraRaderaVad de nominella prisfallen blir är mycket svårt att gissa. Det beror ju helt på om vi får ett inflations- eller deflationsscenario.
Men på längre sikt är nominella priser inte särskilt intressanta.
Makro e kul:
SvaraRaderaHej igen, min favoritbelackare! Du skrev:
"Jag kanske är dum, men om belåningen ligger stilla, borde inte priserna också ligga hyfsat stilla då, rent teoretiskt alltså?"
Nej, det är just det att det hela tiden måste tillföras mer pengar för att hålla bubblan igång. Börjar prisökningen sacka tar annan dynamik över.
"I teorin skulle ju priserna kunna fortsätta öka även med fallande utlåning, om t.ex. lönerna ökade kraftigt."
Helt riktigt. Men på något sätt måste nya pengar komma in. Antingen från lön eller lån (eller kapitalvinster från t.ex. aktier).
"Men du kan väl knappast förneka att åtminstone en del av uppgången faktiskt kan förklaras med ekonomiska fundamenta, typ ökade realinkomster och inflyttning i kombination med alldeles för lite nybyggnation?"
Absolut. Men såna här trender håller inte i sig för evigt de heller. Människan har lätt för att feltolka långa cykliska skeenden som linjära. Särskilt när de cyklerna hamnar i samma storleksordning som en människas livstid.
"Visst kan realinkomster falla, men det är ganska sällsynt och sker för det mesta när inflationen är skyhög. Och du hävdar ju att vi ska få deflation."
Innan 1970-talet trodde de ekonomilärde att man inte kunde ha inflation och arbetslöshet samtidigt. Sen dök stagflationen upp. Jag tror att deflationen blir det första stadiet i den stora urblåsningen, tillsammans med arbetslöshet. Stagdeflation?
"Dessutom, att inflyttningen till Stockholm kommer fortsätta känns väl inte som ett särskilt kontroversiellt påstående? Eller?"
Även denna trend kan vända. Och som jag sagt förut att folk kan bo trängre.
Makro e kul skrev:
SvaraRadera"Till sist, en fråga angående det aktuella inlägget: hade du och din sambo en buffert på fyra eller fem-sex månadslöner när hon blev arbetslös? Var det den som gjorde att ni klarade er?"
Ja, vi hade (och har) en sådan buffert. Men vi tärde inte på den, utan levde sparsamt istället. Har man ingen bil och inga bolån går det att leva på väldigt lite pengar. Dessutom hade ju jag fortfarande min inkomst kvar. Nu var det ju tur i oturen att arbetslöshetsperioden inte inföll under semestertider. Det hade inte varit så roligt att skippa semestern.
Magnus Borgare skrev:
SvaraRadera"Att amortera idag är som att ge bort pengarna till banken, låt inflationen och värdeökningen sköta den biten istället !"
Och om vi får deflation istället? Och värdeminskning?
"Kommunister har tjatat om bostadskrash i tio år och det kommer de göra i tio år till, vi andra njuter av stigande priser med fortsatt kraftig uppåttrend."
Kommunisterna har väl inte särskilt tjatat om det. De tjatar om andra saker. Den som tjatat om det i tio år är väl den kände professorn i fastighetsekonomi från KTH och han är inte kommunist så vitt jag vet.
På vilket sätt njuter du av uppåttrenden? Säljer du bostaden och åker till Hawaii för pengarna? Men jag tror inte särskilt att förstagångsköparna njuter av den stigande bopristrenden.
Anonym (23:34):
SvaraRaderaDetdär med arven är en intressant poäng. Tex, min farmor bor själv i en 5-rummare (!) i Östberga. Samtidigt måste vi konstatera att det finns en massa boyta som åldringarna kommer att frigöra. Sker detta i volymer för att hjälpa de som köpt dyrt lår det också påverka priserna neråt.
Makro e kul:
Vi kan visst se en räntehöjning. Saken är den att räntehöjningen kommer först, SEN kommer effekterna på konsumtionen. Lägg på det ett högre pris för drivmedel och därmed ett stigande pris på mat så har du höga räntor som ett brev på posten. Att tro att vi kommer att se reallöneökningar igen som vi gjorde förra året är inte rimligt. Det visar de avtalen som slöts i våras.
@Makro e kul: "Vi ska alltså inte ha någon ekonomisk tillväxt. Men räntorna ska stiga. Kan NÅGON förklara för mig varför denna bisarra situation skulle uppstå?"
SvaraRaderaNu är jag inte ekonom, men som jag förstår det så ska ränta relatera till risk på något sätt. Därför får bankerna betala mer för sin upplåning i orostider (som nu)?
Om man ser det såhär - vad stoppade prisökningarna på bostäder i USA? När inträffar samma sak här? Vi har nästan nollränta så det kan ju inte bli billigare att låna direkt.
Vad är det nu han heter, den där rika amerikanen? Warren Buffert?
SvaraRadera@Åsa 16.53
SvaraRaderaDet vi kommer att se är att ett fåtal banker äger nästan hela landet. Deras enda "prestation" är att de har lånat ut pengar som de egentligen inte har.
@Nisse 17.03
"Pool och sån skit"?! Pool är väl något av det bästa man kan lägga sina pengar på om man inte har strandtomt. Det blir så mycket skönare att sola i trädgården om man kan bada emellanåt.
Anonym,
SvaraRaderaBörjar med att dra på smilbanden åt att jag utnämnts till ”Mr Bostadsbull”. Relativt de björnar som vistas i det här forumet är jag kanske det, men som jag tidigare sagt så tror jag att priserna ska ner 10-20%.
”Varför skulle inte räntorna kunna krypa upp även om tillväxten är obefintlig? Vi kommer att behöva skifta till sparande och investeringar, för att på sikt uppnå hållbar tillväxt igen.”
Tja, för att om tillväxten är obefintlig så kommer arbetslösheten vara fortsatt hög och kapacitetsutnyttjandet fortsatt lågt. Detta är knappast en inflationistisk miljö. Och som bekant så har Riksbanken ett inflationsmål – om inflationen är låg kommer räntorna förbli låga. Därmed inte sagt att de inte kommer komma upp från dagens nivåer.
Att vi behöver skifta till sparande (vilket betyder amortera för många hushåll) betyder inte att räntorna ska upp. Förstår inte varför du menar att det finns ett samband här.
” Jag som var med och budade i innerstan hösten 2008 vet hur snabbt priserna kan falla med 20% över hela linjen, fina som fula objekt. Folk lär börja bo trängre, stan växer norrut och söderut, finns flera saker som går att invända mot "fundamenta" som att alla flyttar till sthlm och inget byggs.”
Jag var också med då. Och 20% är inom ramen för de prisfall jag väntar mig. Har däremot aldrig sagt att ”alla” flyttar till Stockholm. Faktum är dock att det flyttade hit 30.000-40.000 personer förra året, och att det bara byggdes knappt 5.000 bostäder. Visst, förra året var extremt, men det har producerats för få bostäder (speciellt hyresrätter) under en lång tid. Det är inget problem man löser över en natt.
Och att folk börjar bo trängre är väl inget argument som talar för lägre bostadspriser – snarare tvärtom.
Flute,
SvaraRadera"Innan 1970-talet trodde de ekonomilärde att man inte kunde ha inflation och arbetslöshet samtidigt. Sen dök stagflationen upp. Jag tror att deflationen blir det första stadiet i den stora urblåsningen, tillsammans med arbetslöshet. Stagdeflation?"
Lite Japan alltså. Det köper jag. Minns dock att i Japan har styrräntan legat kring noll under väääldigt lång tid. Vilket i förlängningen innebär väldigt låga boräntor under väääldigt lång tid.
Med det scenariot (deflation och låga räntor) och en tro på ett fall i bostadspriserna på 55-65% så måste alltså realinkomsterna falla motsvarande, folks preferenser ändras kraftigt, eller inflyttningen till Stockholm avta rejält samtidigt som man börjar bygga en massa. Ingen av dessa tre skeenden tycker jag känns särskilt sannolika.
Det troligaste är ett Japan-scenario.
SvaraRaderaFortsatt låga räntor, ökande statsskuld, dålig tillväxt och fallande bostadspriser.
Åsa,
SvaraRadera"Vi kan visst se en räntehöjning. Saken är den att räntehöjningen kommer först, SEN kommer effekterna på konsumtionen. Lägg på det ett högre pris för drivmedel och därmed ett stigande pris på mat så har du höga räntor som ett brev på posten. Att tro att vi kommer att se reallöneökningar igen som vi gjorde förra året är inte rimligt. Det visar de avtalen som slöts i våras."
Jo, jag förstår att räntehöjningar kommer först och dämpar konsumtionen... Vad jag menar är att räntorna kommer inte kunna gå särskilt högt innan de får effekt, dvs. de kommer förbli ganska låga ur ett historiskt perspektiv.
Angående drivmedel och mat så justerar man ofta för dem i inflationsmåtten, just eftersom de svänger så mycket. Läs till exempel:
http://krugman.blogs.nytimes.com/2010/02/26/core-logic/
Jag håller med om att det inte ser ut att bli några reallöneökningar i närtid. Dock blir det inga sänkningar heller. Och det vore kanske lite väl bra om vi hade reallöneökningar mitt under brinnande lågkonjunktur... Jag menar bara att någon gång i framtiden kommer vi nog får se dem igen. Och tills dess: inte särskilt stora sänkningar.
"Nu är jag inte ekonom, men som jag förstår det så ska ränta relatera till risk på något sätt. Därför får bankerna betala mer för sin upplåning i orostider (som nu)?"
SvaraRaderaJo, det har du rätt i. Den marginal som bankerna tar är dock vanligen ganska låg i förhållande till en "normal" styrränta. Googla "TED-spread".
"Om man ser det såhär - vad stoppade prisökningarna på bostäder i USA? När inträffar samma sak här? Vi har nästan nollränta så det kan ju inte bli billigare att låna direkt."
Här slår du lite huvudet på spiken. I USA hade vi faktiskt en bubbla, i ordets rätta bemärkelse. Dvs. att priserna inte matchade fundamenta. Detta berodde på att man gav stora lån till folk som inte var kreditvärdiga, eller som till och med inte kunde styrka sin inkomst (förmodligen för att dom knappt hade någon, de var "sub-prime"). Dessutom exploaterade man en väldig massa mark, och byggde en vansinnig massa nya hus.
Dessa är de största skillnaderna mot Sverige. Svenska banker lärde sig läxan på 90-talet då man gjorde liknande misstag som de amerikanska. Idag är betalningsförmågan bland svenska bolånetagare mycket god, och byggandet har varit lågt. Detta borgar för de höga priser vi nu ser. Visst är fundamenta ovanlig gynnsamma - vi har haft en period med bra reallöneökningar och räntorna är låga - men någon bubbla har vi inte. Ändras fundamenta kommer naturligtvis priserna också ändras, men jag anser ändå att ordet "bubbla" missbrukas gravt av Flute, Cornucopia och andra. Om vi har en bubbla i bostadspriserna så har vi också en bubbla i löner, obligationspriser, etc.
I den här intervjun med Niall Ferguson sägs att vi borde oroa oss för bostadsprisstegringarna i stället för att glädjas åt dem. En klart hörvärd sammanfattning av nuläget i finanskrisen, sedd med en historikers ögon.
SvaraRaderahttp://www.bbc.co.uk/iplayer/episode/p007qdv5/Global_Business_The_History_Man/
THOMAS JEFFERSON sa år 1802:
SvaraRadera"I believe that banking institutions are more dangerous to our liberties than standing armies. If the American people ever allow private banks to control the issue of their currency, first by inflation, then by deflation, the banks and corporations that will grow up around the banks will deprive the people of all property until their children wake up homeless on the continent their fathers conquered."
Detsamma händer i Sverige, där de privata storbankerna kommer att äga nästan alla landets fastigheter när räntan blir tillräckligt hög. Bolånefest måste väl vara benämningen på de fester som bankirerna ordnar i samband med att låntagare får lämna sina hem?
Ja det är skrämmande att det nu är de privata bankerna som styr om vi ska ha inflation eller deflation. Det spelar ingen roll hur mycket pengar som centralbankerna trycker om inte de privata bankerna lånar ut dessa pengar på marknaden.
SvaraRaderaDet är inte längre en Fiat-penga-ekonomi vi lever i utan en låne-ekonomi där fiat-pengarna som centralbanken trycker bara är en mindre subdel.
Jag ser en deflation i antågande när bankerna inte längre vill låna ut lika mycket pengar utan ökar på sina reserver. Stagdeflation? Ja det låter mycket möjligt.
De neoklassisiska ekonomerna försöker lösa krisen med gamla medel som inte längre fungerar...
/MK