Kreditdeflation i eurozonen

Idag presenterade Europeiska centralbanken (ECB) oktobers siffror för penningmängden och krediterna i eurozonen. De visade inte oväntat att det bredaste penningmängdsmåttet M3 växte med bara 1,4 procent i årstakt, vilket är det långsammaste på över två år och långt under den nivå på 4,5 procent som ECB sätter som referensnivå för att hålla ekonomin igång. Nu vet de som studerar detta med penningmängd att M3 innehåller en hel del "dubbelräkning", så det är möjligt att situationen är ännu värre än vad M3 visar på.

Värre är det i alla fall med lånen till den privata sektorn - hushåll och icke-finansiella företag. Den sjönk i oktober med 2,1 procent i årstakt, vilket är den högsta fallhastigheten i eurozonens historia.

Hushållen fortsätter med ett nödrop att låna mer (upp 0,1 procent i årstakt), men företagslånen sjunker snabbt (ner 3,7 procent i årstakt). Det är förstås olika mellan länderna - företagslånen sjönk i årstakt 19,3 procent (!) i Spanien, 6,6 procent i Portugal, 5,7 procent i Italien, 5 procent i Grekland och nästan 5 procent på Irland.

Som synes i diagrammet ovan sjönk företagens lån något även i Tyskland och Frankrike.

Detta hänger samman med de siffror som nyligen kom över att eurozonens "tillväxt" var oväntat svag under tredje kvartalet - BNP föll med 0,4 procent på ett år. Förutom de kända PIIGS-länderna så är även Frankrike på dekis, där BNP sjönk med 0,1 procent.

Även prisinflationen i eurozonen föll. Oktobersiffran var 0,7 procent, medan den för september var 1,1 procent. Detta ska jämföras med ECB:s inflationsmål på 2 procent. Tre av eurozonens länder hade prisdeflation (Grekland, Cypern och Irland), medan inflationstakten låg på noll i Spanien och Portugal. Det enda landet i eurozonen där inflationen var i närheten av tvåprocentsmålet var Estland.

För många tycks alla dessa siffror komma som en överraskning, men det var egentligen bara en tidsfråga innan euroländernas problem skulle titta fram från den matta de sopats in under. Även ECB:s räntesänkning från 0,5 procent till 0,25 procent i början av november var oväntad. Gissningsvis lär den sänkas igen vid nästa möte den 5 december. ECB ser alltså allvarliga problem i eurozonen, som i alla fall aktiemarknaderna inte ser ännu.

Jörg Asmussen, ledamot i ECB:s direktion, sade i tisdags att återhämtningen i euroområdet är fortsatt "svag, bräcklig, ojämn". Sanningen är snarare att återhämtningen är över för denna gång och att eurozonen går mot en ny recession.

Att läget är allvarligt visas också av att det nu nu spekuleras i att ECB ska sänka inlåningsräntan till negativ. Det skulle alltså kosta för bankerna att sätta in sina pengar där. ECB-representanter säger dock att det bara är aktuellt vid en extrem situation. Men bara att de nämner denna möjlighet visar att läget någonstans är allvarligt. Frågan är nu bara om vi får veta före eller efter jul var allvaret egentligen ligger.

Tillägg: ECB planerar att genomföra ett nytt "stresstest" av de europeiska bankerna i början av nästa år, men det kan visa sig bli överflödigt om det istället genomförs ett verkligt stresstest istället i form av en kris.