2015-02-09

Danmarks valuta- och ränteproblem

Förra veckan sänkte Danmarks Nationalbank sin styrränta för fjärde gången i år - denna gång till minus 0,75 procent. Allt för att försvara den danska kronans fasta kurs mot euron, en valuta som försvagas på grund av bland annat Europeiska centralbankens (ECB) kvantitativa lättnader. När Schweiz släppte schweizerfrancens koppling till euron började spekulationerna i att Danmark också skulle tvingas göra det och då tvingades Nationalbanken att börja agera.

Nationalbankens direktör Lars Rohde säger att de kan "fortsätta för evigt" med att försvara kronkursen och att "vi är tålmodiga människor. Vi har oändliga mängder kronor, och vi kan låta valutareserven växa oändligt". Han säger också att Nationalbanken kan fortsätta att sänka räntan ännu längre in på negativt territorium om det behövs och varnar spekulanter för att försöka överlista Nationalbanken. Om nu Nationalbanken har sådan makt kan man fråga sig varför det är nödvändigt att basunera ut budskapet via pressen. Svaret är att det inte går att driva denna penningpolitik alltför långt eller alltför länge, då denna manipulation av marknaderna har en mängd skadliga effekter.

Valutainterventionerna ökar på Danmarks valutareserv kraftigt - bara förra månaden ökade den med rekordstora 16,3 miljarder dollar till omkring 30 procent av årlig BNP. Det är i och för sig hanterbart, men liknande svällande valutareserv verkar ha varit en faktor bakom Schweiz beslut att släppa sin valuta fri mot euron.

För att driva ner räntorna på danska statspapper beslöt det danska finansministeriet 30 januari att tills vidare stoppa utgivandet av statsobligationer. Detta har dock den tråkiga bieffekten att marknaden för danska statspapper blir mindre likvid. En tillräcklig likvid marknad för statspapper är en förutsättning för att dagens finansiella system ska fungera smärtfritt. Hursomhelst är räntan på danska statspapper nu negativ hela vägen upp till fem års löptid och räntan på tioåriga ligger nu runt 0,22 procent.

När investerare inte får fatt i de danska statsobligationer de vill ha så letar de runt på de danska obligationsmarknaderna efter alternativ. Ett alternativ blir då bostadsobligationer (kallas realkreditobligationer på danska då de ges ut av realkreditinstitut som är den danska benämningen på bolåneinstitut). Den ökande efterfrågan på dessa leder då till att räntan faller även på dem och nu till och med blivit negativ på löptider upp till tre år. Det leder i sin tur till att bolåneinstituten sänker räntorna på bolån. Två bolåneinstitut meddelade nyligen att de nu ger 30-åriga bolån med fast ränta på rekordlåga 1,5 procent. Samtidigt har bolåneinstituten slutat ge ut nya bolån med kort löptid då de negativa räntorna gör det ohanterligt. Närings- och tillväxtminister Henrik Sass Larsen kallade nyligen till krismöte med bolåneinstituten för att finna en lösning på problemet med negativa räntor.

Många danska bolåntagare har de senaste veckorna lagt om sina lån som tidigare haft en fast ränta på tre-fyra procent till de nya lägre bolåneräntorna. Det kan i många fall löna sig trots avgifter för att avsluta de gamla lånen i förtid.

Låga räntor gör i Danmark liksom i Sverige läget svettigt för livförsäkringsbolagen och deras traditionella pensionsförsäkringar. I Sverige sägs det att "Livbolagen har fortsatt problem med att hålla garantierna de en gång ställde till spararna, eftersom ränteplaceringarna just nu ger så lite". I Danmark där räntorna nu är ännu lägre blir problemen ännu större.

Nu meddelar också den första danska banken (FIH Erhvervsbank) att de kommer att införa en ränta på minus 0,5 procent på sina konton från 9 mars. Troligen kommer fler banker att följa efter. Danske Bank (störst i Danmark) säger dock än så länge att de inte kommer att införa negativ ränta på vanliga konton, utan kommer att "äta upp" förlusten och räknar med att det kommer att kosta dem en miljard kronor under 2015.

Så Danmarks Nationalbank kan inte driva sin nuvarande penningpolitik med fast valutakurs mot euron hur långt som helst eller hur länge som helst. Förr eller senare kommer de troligen att tvingas ta hänsyn till de skadliga biverkningarna och släppa kopplingen till euron. Det skulle kunna ske exempelvis om alltför mycket oro för Grekland sänker euron alltför mycket.

För övrigt noterar jag att även ECB:s negativa inlåningsränta drabbar tyska sparbanker. Vi lever i de negativa räntornas tid - ett jättelikt ekonomiskt experiment som troligen snart kommer att gå överstyr på grund av alla bieffekter.

11 kommentarer:

  1. Intressant inlägg, ser fram emot en uppföljning.

    SvaraRadera
  2. SNB insåg att de bygger upp en gigantisk latent förlust som löser ut den dagen de tvingas släppa på peggen mot Euron, och valde eller tvingades eventuellt av regeringen att ge upp det lönlösa försvaret av CHF. Det är inte orimligt att Nationalbanken bygger upp en motsvarande gigantisk förlust på daglig basis nu. Vem skyddar Danmarks skattebetalare mot denna latenta förlust?
    Den bästa penningpolitiken är ingen penningpolitik.

    SvaraRadera
  3. Ja, intressant, vad händer med den Danska kronan och den sannolika förlusten (skulden) och om man släpper "fixeringen" till den kollektiva Europeiska valutaförsäkringen? Grekland är inte klart, och sedan följer Spanien, så indirekt är det ett nationellt valutakrig, som styrs av demokratiska val.

    One size fits all? och
    En (Skuld) för alla, alla (skulder) för en?

    Det skulle kanske kunna bli en förstudie till vad som händer om tex Finland skulle besluta sig för att lämna skeppet, enligt maximen att ha en strategi för det oväntade. Försvagas Euron till den nivå som behövs, för att passa de mest utsatta.

    Negativa räntor strider mot intuitionen, och är helt skruvat, egentligen är det ingen ide att spekulera om, sannolikt så komplext att det inte inte begrips av de som har det yttersta ansvaret för risktagaren, dvs riksdagen. Skattebetalarnas skydd är väl deras röst, och rätten att flytta? Fungerar inte samarbetet, är alternativet att protestera. S.W

    SvaraRadera
  4. Om man ser något hända, där endast naturlagar bestämmer resten av förloppet, t ex ett störtande flygplan utan vingar, ett sjunkande fartyg med upprivet skrov (Titanic) eller en mänsklighet som föröder sitt livsunderlag under beteckningen "utveckling", är det då meningsfullt att referera/diskutera detta förlopp? Om man ändå fortsätter att göra det, måste det väl tyda på att man antingen inte förstår den verklighet man lever i eller tror på under. Eller också är det bara för att ha något att göra kanske. Och då kanske verkligheten inte blir lika tydlig heller.
    Kort sagt, vad är meningen med alla dessa diskussionsämnen och kommentarer. Vad räknar ni med att uppnå? Ser ni någon magisk lösning skymta bortom tunnelns slut? Jag bara undrar.
    /Robban

    SvaraRadera
  5. Fonder noterade i danska kronor borde alltså vara att föredra om man tror på en utveckling liknande den i Schweiz. Eller ?

    SvaraRadera
  6. En rejäl skatt på kapital skulle lösa problemet. Då skulle det kunna komma igång byggande av vägar och bostäder. Sjukkassan och a-kassan skulle kunna höjas så dom fattigaste kunde börja handla. Kanske också läge att sänka skatten på arbete så folk får mera pengar. Eller kanske sänka arbetstiden så fler får jobb. Dom rika vet inte var dom skall göra av pengarna och vanligt folk är skuldsatta. Klart det blir stopp i ekonomin när pengarna samlats hos ett litet fåtal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utmärkt, stigw, vad tusan ska vi med verkligheten till när vi har så mycket pengar!
      /Robban

      Radera
    2. Inte på kapital, utan företagsskatt. Länder tävlar idag om lägst företagsskatt för att locka till sig jobb, medan löntagare får betala skatt för att finansiera staten. En mycket bättre avvägning vore högre företagsskatter och lägre inkomstskatter. Så vad världen behöver är en harmoniserad företagsskatt, en högre sådan, då kan alla sänka löneskatterna, speciellt länder som Sverige. Detta är en enormt bra fördelningspolitik som kommer ge bra skjuts till BNP. Synd bara att länder har så svårt att komma överens...

      Radera
    3. Nåja, Mama, alla länder är väl överens om att vi måste ha tillväxt i alla fall och det räcker väl för att det ska gå åt h-e. Men det är väl svårt att se om man gräver ner sig för mycket i detaljer. Men då kan man ju i stället inbilla sig att det inte är kört. Voila!
      /Robban

      Radera
    4. Nåja, Mama, alla länder är väl överens om att vi måste ha tillväxt i alla fall och det räcker väl för att det ska gå åt h-e. Men det är väl svårt att se om man gräver ner sig för mycket i detaljer. Men då kan man ju i stället inbilla sig att det inte är kört. Voila!
      /Robban

      Radera
  7. När bankerna har makt över valutaskapandet genom krediter som belastas med ränta så är det naturligtvis det ekonomiska systemet som måste ändras. Staten skall vara den part som skapar valutan utan räntebelastning. När pengar kostar pengar så gynnar det inte folket utan enbart enskilda privata intressen, det skapar kaos och det är det vi har nu och mera väntar.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.