Visar inlägg med etikett fritidshus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fritidshus. Visa alla inlägg

2011-07-05

Svenska bostadsbubblan på engelska

Jag har nu skrivit ihop en sammanfattning och uppdatering på engelska om min syn på den svenska bostadsbubblan, som kan vara av intresse för den som vill belysa saken för utländska vänner.

Detta var apropå att läsaren Jim tipsade om att den australiensiska bloggen Macrobusiness skrivit om den svenska bostadsbubblan.

Apropå bostadspriser, räntor och sånt kan jag även tipsa om följande nyskrivna saker från andra.

2011-05-25

OECD: Reala svenska bostadspriser toppar 2011-2012

Idag kom industriländernas samarbetsorganisation OECD med sin Economic Outlook, vilken som alla officiella prognoser får tas med en stor nypa salt. Det är dock ytterst intressant att OECD väntar sig att de reala svenska bostadspriserna toppar under 2011 eller 2012.
Enligt OECD ligger de svenska bostadspriserna i förhållande till hyrorna 43 procent över det långsiktiga genomsnittet och priserna i förhållande till inkomsterna är 32 procent över det långsiktiga genomsnittet.

”I länder som Kanada, Frankrike och Sverige, där huspriserna har stigit kraftigt till följd av mycket låga räntor och där priserna i förhållande till hyrorna är förhöjda i förhållande till vad de har varit historiskt finns det en viss risk för en marknadskorrektion”, skriver OECD.
Även Australien är ett av de länder som fortfarande har sin bostadsbubbla kvar, och den är liksom i Sverige, Kanada och Norge kraftig. Franska bostadspriser ser ut att ha toppat 2008, men det har ännu inte varit någon kraftigare nedgång, utan en viss återhämtning under 2010. Bostadslånen ser dock inte ut att utgöra någon farligt stor andel av Frankrikes BNP, så ett fall i franska bostadspriser borde inte bli så allvarligt.

Nå, vidare om svenska bostadspriser.
OECD skriver att även om en sådan korrektion inte behöver hota stabiliteten i banksektorn på kort sikt, särskilt om lämpliga policyåtgärder vidtas, finns det ändå en risk för att det kan leda till ”stora negativa effekter på balansräkningar och bankstress.”
Det är en av de saker som jag och mina bloggrannar har varnat för ett tag nu.

Hittills har vi sett årets topp för reala småhuspriser i januari i år, se t.ex. mitt senaste diagram. Frågan är om det orkar så mycket högre. OECD ger alltså den svenska bostadsbubblan eventuellt ett litet tag till. Vi får se...

OECD definierar en topp som att de reala bostadspriserna sex kvartal före och efter toppen är lägre än vad priset var vid toppen och att prisuppgångarna från den föregående botten till toppen är minst 15 procent och prisnedgångarna mellan toppen och följande botten är minst 7,5 procent. Låter väl som en rimlig definition.

Apropå toppande bostadspriser läser jag idag att antalet fritidshus som just nu är till salu är dubbelt så många som den 1 maj förra året. Nyligen tittade jag på olika fastighetsprisers utveckling.
Fritidshusens priser har följt småhuspriserna hyfsat, förutom att de har stigit något snabbare under bubbelåren på 2000-talet. Prisindex för fritidshus har nästan fördubblats bara sedan år 2000. Här finns alltså potential för en större priskrasch än för småhus. Vid en ekonomisk nedgång lär också fritidshuset bli en av de första saker som prioriteras bort, så även fundamenta talar för att prisfallet kan bli hårt. Besläktad är även den småbruks- och hästgårdsbubbla som Cornucopia skrivit om.
Cornucopia skrev också nyligen om att nu dör hästgårdsbubblan.

2011-05-06

Olika fastighetsprisers utveckling

Idag tittar jag på hur olika typer av fastigheter har utvecklats genom åren, med anledning av att SCB idag uppdaterat sin databas med lantbrukspriser för 2010. Jag har hämtat statistik från SCB och sedan inflationsjusterat priserna. Prisindex för småhus (villor och radhus) samt fritidshus finns bak till 1975, men för lantbruk tyvärr bara från 1988. För bostadsrätter finns bara prisstatistik för åren 2000-2009 (2010 kommer troligen i början av juni). Trots luckorna i dataserierna kan man se några intressanta saker.

Fritidshusens priser har följt småhuspriserna hyfsat, förutom att de har stigit något snabbare under bubbelåren på 2000-talet. Prisindex för fritidshus har nästan fördubblats bara sedan år 2000. Här finns alltså potential för en större priskrasch än för småhus. Vid en ekonomisk nedgång lär också fritidshuset bli en av de första saker som prioriteras bort, så även fundamenta talar för att prisfallet kan bli hårt. Besläktad är även den småbruks- och hästgårdsbubbla som Cornucopia skrivit om.

Priserna på lantbruk har i det stora hela (förutom småbruk och hästgårdar) följt småhuspriserna ganska väl sedan omkring 1992. Vad som hände dessförinnan kan jag tyvärr inte säga. Min gissning är att lantbruk inte följde med i den uppgång som byttes i nedgång i början av 1990-talet. Den kraftiga uppgång som varit i lantbrukspriserna sedan mitten av 1990-talet tyder på att det skulle kunna vara en bubbla. Tittar man på jordbruksfastigheter som är till salu idag är det svårt att motivera priset utifrån den avkastning de skulle kunna ge. Nu har jag bara tagit ett par stickprov i östra Sverige, men särskilt skogsfastigheter känns väldigt dyra i förhållande till vilka priser man kan få ut för virke eller ved. I augusti 2009 skrev jag också om en eventuell skogsbubbla och även Cornucopia har frågat sig om skogspriserna är i en bubbla. Jag får återkomma mer till skogspriserna senare. Hursomhelst kan man nog gissa att det lär komma en kraftig korrigering av priserna även på lantbruk, med tanke på den starka uppgång i reala priser vi haft de senaste 15 åren.

Det som verkligen sticker ut i diagrammet är förstås priserna på bostadsrätter. Här har vi haft en fullständigt enorm uppgång, även jämfört med småhus. En försmak av att det kan bli större nedgångar här kan vi få om vi ser på vad som hände 2008. Då sjönk faktiskt de reala priserna för bostadsrätter med 6,6 procent, medan de för småhus bara sjönk 0,5 procent för helåret. Slutsatsen av detta blir att ägare till högt belånade bostadsrätter kan sitta sämre till än småhusägare den dag prisnedgången kommer. Även bankerna som lånat ut till de högbelånade bostadsrättsinnehavarna kan ligga illa till.

Läs även: