Skördeläget globalt

Som jag skrev i fredags så påverkar extremväder i mycket hög grad jordbruket. Årets torka i bland annat USA, Ryssland, Indien och Italien har jag skrivit om tidigare. Torkan i USA fortsätter, fast områdena med extrem och exceptionell torka har flyttats längre västerut. Det regn som kommit i de delar som tidigare drabbats allvarligt har dock kommit alldeles för sent.

Även om media just nu tycks ha glömt bort torkan i USA, så kommer den att få allvarliga konsekvenser framöver. Inte bara jordbruket drabbas utan även energin. Dels genom höjda majspriser som ger höjda etanolpriser, dels genom att vattenbristen gör att många anläggningar för produktion av skiffergas och skifferolja fått stänga på grund av vattenbrist.

Majsskörden i USA förväntas trots den rekordstora sådda arealen i år bli nästan 13 procent lägre än förra året. Den svaga skörden har gjort att man förväntar sig att lantbrukarna i Argentina kommer att så extra mycket majs under årets säsong. Argentinas produktion blir skördeklar framåt våren, men kan inte kan kompensera för majsbortfallet i USA, då Argentinas majsskörd bara är runt 7 procent av USA:s och även en för Argentina stor ökning är alltså liten jämfört med bortfallet i USA.

Vad gäller sojabönor, så har även de drabbats av torkan i USA, men den senaste tidens regn verkar ha räddat en del av den torkdrabbade skörden. Skörden blir dock ändå betydligt lägre än förra året.

Priset på kött har just nu gått ner i USA, eftersom många boskapsuppfödare sålt av djur på grund av brist på foder och intorkat bete. När väl detta tillfälliga köttöverskott tagit slut lär det bli betydligt högre köttpriser. Förutom att cirka 40 procent av USA:s majsskörd går till etanolproduktion går runt 40 procent till kreatursfoder. Den dåliga majsskörden kommer inte bara att slå mot köttpriserna på sikt, utan även mot priserna på mejeriprodukter. Det kommer dock att dröja månader innan prishöjningarna slår igenom hela vägen till konsumenterna på alla livsmedel. En del av kostnaderna kan också djuruppfödarna tvingas ta.

Även nästa års skörd av höstvete i USA kan påverkas om torkan fortsätter och höstsådden får en dålig start.

Vad gäller Ryssland, så har de nu officiellt sänkt sin skördeprognos för spannmål till 70-75 miljoner ton från tidigare 75 miljoner ton (förra året blev det 94 miljoner ton). Samtidigt säger de att de inte kommer att införa några exportbegränsningar i och med att de kommer att använda sina spannmålslager. Årets spannmålsexport blir 10-14 miljoner ton, vilket bara är hälften av förra årets siffra. Samtidigt gissar USDA att Ryssland bara kommer att exportera 8 miljoner ton spannmål i år. Vi får se hur det blir i verkligheten. Egypten har nyligen garderat sig genom att köpa på sig stora mängder vete - försöker de köpa på sig ett lager inför kommande befarade exportstopp från bl.a. Ryssland?

Förutom spannmålsskörden är ett stort problem i USA att det blivit brist på hö efter torkan. Priset på hö har stigit till 180 dollar per ton, mot 115 dollar per ton vid samma tid förra året. Då var förra årets höpriser redan rekordhöga. Efterfrågan på hö drivs inte bara av att djuruppfödarna behöver vinterfoder, utan många behöver också komplettera foderstaten med hö redan nu, eftersom stora delar av betena är uttorkade. Men det kommer inte att finnas så mycket hö ute på marknaden, eftersom många behöver sitt hö till de egna djuren.

Jag läser också att högre priser på etanol gör att Europas största vetebaserade etanolfabrik är på väg att starta igen efter 15 månaders produktionsstopp.

Ensus fabrik utanför Middlesbrough i England är dubbelt så stor som Agroetanols i Norrköping och har en kapacitet på över 400 000 kubik liter [sic!] etanol, vilket kräver över en miljon ton spannmål [per år antar jag].

Fabrikschefen Peter Sopp säger att "Alla är jätteglada att det rör sig åt rätt håll igen och vi kan starta". Visst, deras anställda är nog glada, men knappast alla världens fattiga som kommer att drabbas av de höga livsmedelspriserna. FAO, IFAD och WFP varnar gemensamt för att en global matkris likt den 2007-2008 kan vara i antågande och kräver ett snabbt internationellt agerande. Bland annat kritiserar man just att det görs etanol av spannmål.

Läs även Carolina Neurath i SvD om hur bankerna tjänar på matbristen.

Här i Sverige rapporteras att årets spannmålsskörd väntas öka med 16 procent jämfört med fjolåret och med 10 procent i förhållande till genomsnittet de senaste fem åren. Vi får dock se hur det blir med kvalitén. Den senaste tidens regnande har ställt till det i vissa områden. Värst drabbade är odlare i Mälardalen, Västra Sverige och Norrbotten. De svenska spannmålsodlare som lyckas skörda kvalitetsvete i år kan dock glädjas åt höga världsmarknadspriser.

I fredags skrev jag att lantbrukare världen över behöver satsa på diversifiering av grödorna för att kompensera för extremväder. Detta gäller förstås också skogsbruket, där svenskt skogsbruk till största delen är beroende av några få trädarter. Jag läser att det görs försök med sibirisk lärk i Norrland, vilket kan vara ett steg på vägen. Sibirisk lärk är visserligen ingen naturlig del av den svenska floran, men det beror troligen mest på att den inte råkat vandra in hit efter den senaste istiden. Som jag ser det är det på flera vis bättre med lärk än med contortatall, som mest verkar ha planterats in i Sverige eftersom den är snabbväxande.

Jag noterar idag också att man har hittat allt fler fall av majsrotbaggar som är resistenta mot de gifter som finns i genmodifierad majs. Monsanto införde denna typ av majs 2003 och vi ser alltså redan efter nio år att naturen hunnit ikapp. Majsrotbagge (Diabrotica virgifera) är en av de svåraste skadeinsekterna på majs och den har nyligen även spridit sig till Europa, men ännu inte till Sverige.

Monsanto försöker lobba för att genmodifierade grödor skulle vara en lösning på världens problem med livsmedelsförsörjning, men som jag skrivit tidigare så håller GMO-grödorna inte löftena om högre skördar. Dessutom ser vi ännu inte hur det kommer att se ut för GMO på längre sikt, då det tar lite tid för skadedjur och ogräs att utveckla resistens. Som jag ser det används GMO på helt fel sätt. I sin nuvarande dominerande form gynnar det bara kemijättar som Monsanto.

Läs även bloggrannen Ylven, som refererar till en rapport att ekologisk mjölkproduktion ger mer omega-3-fetter i mejeriprodukterna.

Och läs Effekt om hur konspirationsteoretiker är överrepresenterade bland klimathotsförnekare och Cornucopia om försiktighetsprincipen, klimatförändringar och peak oil.