Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2015.Vi kan alltså inom en vecka se fram emot utredningens resultat. Det kan bli spännande läsning...
Förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 28 maj 2014 kommittédirektiv om att se över förutsättningarna för att främja konkurrensen på byggmarknaden (dir. 2014:75). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 oktober 2015.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 december 2015.
Visar inlägg med etikett byggkostnader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett byggkostnader. Visa alla inlägg
2015-11-24
Det tar tid att utreda byggbranschen...
Bloggrannen Bobubbla frågar sig idag vart utredningen om de skenande byggkostnaderna tog vägen, som skulle ha varit klar 1 oktober i år. Utredningen handlar om den bristande konkurrensen inom bygg- och byggmaterialsektorn, som driver upp byggkostnaderna i Sverige. Svaret får man enkelt via en sökning på sou.gov.se. Då hittar man detta dokument om förlängd tid för utredningen.
2014-12-18
Förbifartsvänner: kolla in Seattle!
Idag kom beskedet att Miljöpartiet inte längre försöker stoppa Förbifart Stockholm. Därmed kan bygget av vansinnesprojektet återupptas till en kostnad av 28 31 miljarder kronor eller troligen mer i slutändan. Pengar som skulle göra betydligt större nytta om de satsades på andra projekt.
En av de få som har en nyktrare syn på Förbifart Stockholm är Expressens Patrik Kronqvist.
Tunneln under Seattle beräknas kosta 4,2 miljarder dollar, vilket till dagens valutakurs är omkring 32 miljarder kronor. Alltså ungefär samma kostnad som Förbifart Stockholm. Tunneln är dock betydligt kortare (3 kilometer), men byggs i svårare mark med hjälp av en jättelik borrmaskin (jämför den ökända tågtunneln under Hallandsåsen).
Flera av de "oväntade" malörer som journalisten Dominic Holden varnade för redan innan tunnelbygget drog igång har hänt. Nu är inte detta tunnelprojekt direkt jämförbart med Förbifart Stockholm rent tekniskt, men vi kan ändå dra upp ett antal punkter som med stor sannolikhet kommer att gå snett även här.
Tillägg: Läs även Bilstadens död i tidningen Arkitekt.
De 30 miljarderna skulle alltså räcka till fyrfilig motorväg från Linköping till Skellefteå, eller från Stockholm till Arjeplog.Förbifarten kommer nämligen när den planeras stå färdig år 2022 att vara fullständigt onödig på grund av fenomenet "peak car", alltså att det körs mindre bil.
[...]
Enbart tillfartstunnlarna från trafikplatsen på Lovön är 7,5 km, samma längd som hela den föreslagna Nackatunnelbanan. Hela Stockholms t-bana har 62 km tunnlar, bara 10 km mer än Förbifartens 52.
En av de få som har en nyktrare syn på Förbifart Stockholm är Expressens Patrik Kronqvist.
Att förbifarten binder upp så stora resurser gör dock att alternativa projekt som på allvar skulle ha kunnat mildra de problemen har skjutits långt på framtiden.För den som fortfarande trots allt är positivt inställd till att bygga Förbifart Stockholm rekommenderar jag att läsa om "Seattle's unbelievable transportation megaproject fustercluck" (fustercluck är en omskrivning av clusterfuck för att slippa skriva ut "the F word").
Tunneln under Seattle beräknas kosta 4,2 miljarder dollar, vilket till dagens valutakurs är omkring 32 miljarder kronor. Alltså ungefär samma kostnad som Förbifart Stockholm. Tunneln är dock betydligt kortare (3 kilometer), men byggs i svårare mark med hjälp av en jättelik borrmaskin (jämför den ökända tågtunneln under Hallandsåsen).
Flera av de "oväntade" malörer som journalisten Dominic Holden varnade för redan innan tunnelbygget drog igång har hänt. Nu är inte detta tunnelprojekt direkt jämförbart med Förbifart Stockholm rent tekniskt, men vi kan ändå dra upp ett antal punkter som med stor sannolikhet kommer att gå snett även här.
- Det kommer säkerligen att kosta betydligt mer än beräknat. Detta vet vi av erfarenhet (och forskning) att såna här megabyggprojekt gör som regel. Det är nämligen alldeles för svårt att göra korrekta kalkyler för såpass komplexa projekt. Det finns även starka incitament att räkna optimistiskt på kostnaderna (eller till och med ljuga) för att få projektet igenom det ekonomiska nålsöga som själva beslutet utgör.
- Förbifart Stockholm ska gå i en 17 kilometer lång tunnel 40-60 meter under markytan och Mälaren. Det finns en stor risk att det vid något tillfälle att bli något slags problem antingen med vattenläckage in i tunneln och/eller med förlust av grundvatten ovanför (då förslagsvis i något av de naturreservat som passeras).
- Förbifarten ska sprängas, delvis under befintlig bebyggelse. Med tanke på att tunneln är rekordlång ökar risken för att det någonstans på vägen blir skador på bebyggelse av sprängningarna.
- Finansieringen kan delvis försvinna. Delar av finansieringen ska komma från trängselskatten i Stockholm och skulle trafikmängden falla (peak car, ni vet) kommer plötsligt en del av bygget att vara ofinansierat. Vem ska då betala? (Ledtråd: du, jag och alla andra skattebetalare.)
- Någon av entreprenörerna går i konkurs. Inte helt osannolikt att något byggföretag konkar under byggtiden, med tanke på att vår bostadsbubbla slutligen lär hinna spricka under förbifartens byggtid. Då måste en ny entreprenör anlitas, vilket troligen fördyrar bygget.
- Det kan uppstå en tvist med någon av entreprenörerna angående villkoren. Med tanke på projektets storlek är det sannolikt att detta händer någon gång under bygget. Det hela kan då komma att stå stilla ett tag och dessutom fördyras.
Tillägg: Läs även Bilstadens död i tidningen Arkitekt.
Labels:
bilism,
byggbranschen,
byggkostnader,
politik,
transporter,
vägar
2014-01-14
Dagens antibostadsbubblare
Det är fascinerande hur mycket energi och trycksvärta (eller dess elektroniska motsvarighet 0x000000) som nu går åt i debatten huruvida vi har en bostadsbubbla i Sverige eller inte.
Senaste händelseutvecklingen i debatten är att kändisekonomen Paul Krugman tycker att vi har en bostadsbubbla i Sverige. Han pekar på bostadspriser som har ökat kraftigt samt även hushållens skulder. Han påpekar också att man i flera länder de senaste 7-8 åren har trott att det var annorlunda där och därför ingen bubbla, men det har visat sig att det inte var annorlunda utan bara en gammal hederlig bostadsbubbla.
Nu återstår som bekant inte många ospräckta bostadsbubblor kvar i världen - det är väl bara Sverige, Norge, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Frankrike som återstår bland OECD-länderna. Och för Norge ser det som jag skrev nyligen ut som om bubblan slutligen kan ha spruckit förra året.
Det är som vanligt uppfriskande att höra utländska bedömare, då de hela tiden anser att Sverige har en bostadsbubbla, medan många inhemska ekonomer med näbbar och klor försöker argumentera emot. Bland dem som uttryckt oro för en svenska bostadsbubbla finns kändisekonomer som Nouriel Roubini, Robert Shiller och nu då Paul Krugman. Även flera tunga ekonomiska institutioner har uttryckt oro, t.ex. IMF och EU-kommissionen. Utländska ekonomimedia såsom Bloomberg eller The Economist är också helt på det klara med att Sverige har en bostadsbubbla.
Krugman säger vidare att det inte går att "göra pyspunka" på en bostadsbubbla och att den mesta skadan för ekonomin redan är skedd, även om den inte syns ännu. Lite motsägelsefullt rekommenderar Krugman att Sverige nu ska tillämpa en "aggressiv penning- och finanspolitik så att ekonomin inte drabbas för hårt om bubblan spricker". Lite för tidigt att göra det redan nu, som Den Hälsosamme Ekonomisten påpekar. Man bör nog vänta tills bubblan är konstaterat sprucken, annars riskerar man att blåsa under ännu en sista excess.
Nu behövde vi inte vänta länge på en reaktion på Krugmans uttalanden från antibostadsbubblarlägret. Före detta ledamoten av Riksbankens direktion Lars E O Svensson anser som bekant inte att Sverige har någon bostadsbubbla utan att bostadspriserna istället har genomgått ett skifte till en högre nivå. Därför är det inte oväntat att just Svensson reagerar och passande blir intervjuad av SvD. Svensson anser inte att Krugman är tillräckligt insatt i just den svenska bostadsmarknaden för att kunna säga att det råder bostadsbubbla här. Däremot anser Svensson att Krugman är tillräckligt insatt i svenska förhållanden för att kunna säga att Riksbankens penningpolitik har varit för stram. Intressant att det bara är i det fall där Krugman håller med Svensson som Svensson anser att Krugman har rätt och är tillräckligt insatt...
Lars E O Svensson säger vidare att "När bostadsmarknader har kraschat i andra länder har det de facto sett annorlunda ut. Det har varit spekulation och stort byggande, och lågt sparande och ett bytesbalansunderskott". Detta är faktiskt fel. Danmark och Nederländerna hade inte bytesbalansunderskott när deras bostadsbubbla sprack. Danmark och Nederländerna hade inte heller vad jag kan se särskilt lågt sparande under bubblans uppbyggnadsfas. Spekulation i svenska bostäder nämnde jag i förrgår - det finns även här ett spekulativt inslag, men inte av det slag man brukar mena.
På Ekonomistas finns idag även en artikel med rubriken "Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?" Jag behövde inte ens läsa artikeln för att kunna gissa vad den skulle komma fram till: "Sammantaget finns det knappast några tecken på att det skulle finnas en prisbubbla på bostadsmarknaden."
Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, har skrivit denna artikel och han nämner för det första några undersökningar som kommit fram till att det inte finns någon boprisbubbla i Sverige, bland annat beställningsverket från Evidens (som togs fram på uppdrag av byggföretagen). Som vanligt handlar det om att prisuppgången kan förklaras av "fundamentala faktorer".
Därefter undersöker Flam tre tecken på att det skulle kunna finnas en bostadsbubbla. Det första handlar om "bostäder köps som finansiella investeringar i förväntan om framtida kapitalvinster och inte för eget boende". Där har han rätt i att det troligen inte förekommer särskilt mycket i Sverige. Däremot motiverar folk sina egna köp av alltför dyra bostäder med förväntan om framtida kapitalvinster, även om de faktiskt ska bo i dem själva. Jag hör det i princip varje vecka. Kanske inte exakt det tecken som Flam letar efter, men väldigt likt.
Det andra tecknet Flam undersöker är hur priset för en köpt bostad skiljer sig från en hyrd.
Flams tredje tecken är en "snabb och kraftig uppgång i markpriset". Han visar visserligen att markpriset i storstäderna ökat groteskt snabbt - ett femfaldigande i reala kvadratmeterpriser sedan 1998, men argumenterar därefter för att det inte är så farligt, eftersom fallhöjden till övriga landet (som får representera "det normala") är relativt liten, då de reala markpriserna där "bara" trefaldigats på femton år. Även ett trefaldigande på 15 år är en väldigt snabb uppgång i markpriset, så det är tydligt att vi har en bubbla inte bara i storstäderna, utan i hela Sverige, även om den är värre i storstäderna. Jämför man en bubbla med en bubbla så ser det kanske inte så farligt ut.
Jag anser alltså fortfarande att vi har en boprisbubbla i Sverige, som ännu inte har spruckit, samt att Harry Flams argumentation emot detta i den aktuella artikeln inte håller.
Senaste händelseutvecklingen i debatten är att kändisekonomen Paul Krugman tycker att vi har en bostadsbubbla i Sverige. Han pekar på bostadspriser som har ökat kraftigt samt även hushållens skulder. Han påpekar också att man i flera länder de senaste 7-8 åren har trott att det var annorlunda där och därför ingen bubbla, men det har visat sig att det inte var annorlunda utan bara en gammal hederlig bostadsbubbla.
Nu återstår som bekant inte många ospräckta bostadsbubblor kvar i världen - det är väl bara Sverige, Norge, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Frankrike som återstår bland OECD-länderna. Och för Norge ser det som jag skrev nyligen ut som om bubblan slutligen kan ha spruckit förra året.
Det är som vanligt uppfriskande att höra utländska bedömare, då de hela tiden anser att Sverige har en bostadsbubbla, medan många inhemska ekonomer med näbbar och klor försöker argumentera emot. Bland dem som uttryckt oro för en svenska bostadsbubbla finns kändisekonomer som Nouriel Roubini, Robert Shiller och nu då Paul Krugman. Även flera tunga ekonomiska institutioner har uttryckt oro, t.ex. IMF och EU-kommissionen. Utländska ekonomimedia såsom Bloomberg eller The Economist är också helt på det klara med att Sverige har en bostadsbubbla.
Krugman säger vidare att det inte går att "göra pyspunka" på en bostadsbubbla och att den mesta skadan för ekonomin redan är skedd, även om den inte syns ännu. Lite motsägelsefullt rekommenderar Krugman att Sverige nu ska tillämpa en "aggressiv penning- och finanspolitik så att ekonomin inte drabbas för hårt om bubblan spricker". Lite för tidigt att göra det redan nu, som Den Hälsosamme Ekonomisten påpekar. Man bör nog vänta tills bubblan är konstaterat sprucken, annars riskerar man att blåsa under ännu en sista excess.
Nu behövde vi inte vänta länge på en reaktion på Krugmans uttalanden från antibostadsbubblarlägret. Före detta ledamoten av Riksbankens direktion Lars E O Svensson anser som bekant inte att Sverige har någon bostadsbubbla utan att bostadspriserna istället har genomgått ett skifte till en högre nivå. Därför är det inte oväntat att just Svensson reagerar och passande blir intervjuad av SvD. Svensson anser inte att Krugman är tillräckligt insatt i just den svenska bostadsmarknaden för att kunna säga att det råder bostadsbubbla här. Däremot anser Svensson att Krugman är tillräckligt insatt i svenska förhållanden för att kunna säga att Riksbankens penningpolitik har varit för stram. Intressant att det bara är i det fall där Krugman håller med Svensson som Svensson anser att Krugman har rätt och är tillräckligt insatt...
Lars E O Svensson säger vidare att "När bostadsmarknader har kraschat i andra länder har det de facto sett annorlunda ut. Det har varit spekulation och stort byggande, och lågt sparande och ett bytesbalansunderskott". Detta är faktiskt fel. Danmark och Nederländerna hade inte bytesbalansunderskott när deras bostadsbubbla sprack. Danmark och Nederländerna hade inte heller vad jag kan se särskilt lågt sparande under bubblans uppbyggnadsfas. Spekulation i svenska bostäder nämnde jag i förrgår - det finns även här ett spekulativt inslag, men inte av det slag man brukar mena.
På Ekonomistas finns idag även en artikel med rubriken "Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?" Jag behövde inte ens läsa artikeln för att kunna gissa vad den skulle komma fram till: "Sammantaget finns det knappast några tecken på att det skulle finnas en prisbubbla på bostadsmarknaden."
Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, har skrivit denna artikel och han nämner för det första några undersökningar som kommit fram till att det inte finns någon boprisbubbla i Sverige, bland annat beställningsverket från Evidens (som togs fram på uppdrag av byggföretagen). Som vanligt handlar det om att prisuppgången kan förklaras av "fundamentala faktorer".
Därefter undersöker Flam tre tecken på att det skulle kunna finnas en bostadsbubbla. Det första handlar om "bostäder köps som finansiella investeringar i förväntan om framtida kapitalvinster och inte för eget boende". Där har han rätt i att det troligen inte förekommer särskilt mycket i Sverige. Däremot motiverar folk sina egna köp av alltför dyra bostäder med förväntan om framtida kapitalvinster, även om de faktiskt ska bo i dem själva. Jag hör det i princip varje vecka. Kanske inte exakt det tecken som Flam letar efter, men väldigt likt.
Det andra tecknet Flam undersöker är hur priset för en köpt bostad skiljer sig från en hyrd.
För att se hur hyreskostnaden per kvm och år i nyproducerade hyresrätter jämför sig med boendekostnaden per kvadratmeter och år i bostadsrätt väljer jag att jämföra med dels nyproducerade bostadsrätter i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och dels med beståndet av bostadsrätter i Stockholms innerstad. Om det finns en prisbubbla någonstans borde det vara här.Här gör Flam ett antagande om var prisbubblan finns utan att ens försöka framföra några fakta som styrker att antagandet är sant. Kanske finns prisbubblan inte i Stockholms innerstad, utan i Aspudden eller Kalmar? Mer allvarligt är dock att jämförelsen med nyproducerade hyresrätter är missvisande, då byggkostnaderna har ökat i takt med bostadspriserna (se t.ex. här) - vi har även en byggkostnadsbubbla i Sverige (Flam påpekar för övrigt i en fotnot att byggkostnaderna mer än fördubblats sedan 1998). Därmed faller Flams beräkning av boendekostnaderna bort som irrelevant i diskussionen.
Flams tredje tecken är en "snabb och kraftig uppgång i markpriset". Han visar visserligen att markpriset i storstäderna ökat groteskt snabbt - ett femfaldigande i reala kvadratmeterpriser sedan 1998, men argumenterar därefter för att det inte är så farligt, eftersom fallhöjden till övriga landet (som får representera "det normala") är relativt liten, då de reala markpriserna där "bara" trefaldigats på femton år. Även ett trefaldigande på 15 år är en väldigt snabb uppgång i markpriset, så det är tydligt att vi har en bubbla inte bara i storstäderna, utan i hela Sverige, även om den är värre i storstäderna. Jämför man en bubbla med en bubbla så ser det kanske inte så farligt ut.
Jag anser alltså fortfarande att vi har en boprisbubbla i Sverige, som ännu inte har spruckit, samt att Harry Flams argumentation emot detta i den aktuella artikeln inte håller.
2014-01-08
Norska bostadspriser föll 2013
Norska bostadspriser föll 2013 för första gången sedan finanskrisen. Under första halvåret steg priserna, men sedan maj har de sjunkit med 5,3 procent. Bostadspriserna har fallit varje månad sedan maj, med undantag av augusti. Från december 2012 till december 2013 noterades alltså totalt sett en nedgång på 0,6 procent.
Det är inte precis någon överraskning att detta skulle hända förr eller senare. Redan i augusti 2010 skrev jag om den norska bostadsbubblan. I februari 2012 gjorde jag en ordentlig genomgång av Norges bostadsbubbla och oljeintäkterna. Norges oljeproduktion har de senaste åren sjunkit med runt 6 procent per år och trenden visar ännu inga tecken på att vända - ännu har vi bara siffrorna för november och det ser ut som om oljeproduktionen även 2013 kommer att sjunka med runt 6 procent. Det är bara det ökade oljepriset som räddat de norska oljeinkomsterna, men nu har oljepriset legat ganska still i två år. Även ökad gasutvinning bidrar förstås till Norges exportinkomster.
Norska bloggen Tankeløse Plukk var en av de första att skriva om den norska bostadsbubblan i april 2007. Sedan dess har den förstås (liksom den svenska bubblan) blåsts upp ännu mer.
Nu förutspås fortsatt fallande bopriser i Norge under 2014.
Flera kända ekonomer och institutioner har tidigare varnat för Norges höga bostadspriser och hushållens höga skuldsättning, bland annat Nouriel Roubini och Robert Shiller, liksom IMF och norska Finanstilsynet. Även Paul Krugman tycker att de kraftigt ökade priserna och skuldbördan är bekymrande och konstaterar att de norska hushållens skulder har passerat 200 procent av disponibel inkomst (i Sverige har vi bara passerat 170 procent), vilket är betydligt högre än de 110 procent som uppnåddes då USA:s bostadsbubbla sprack. Krugman säger att Norge är ett väldigt annorlunda land på grund av oljan, men oljan håller ju på att krympa. Det är dock fortfarande en skillnad mellan Norge och USA, nämligen positiv respektive negativ handelsbalans - tack vare det har Norge lyckats driva upp sin bostadsbubbla till högre nivåer.
Det finns dock obotliga optimister, t.ex. Baard Schumann, VD för en av Norges största byggare Selvaag Bolig. Han tror visserligen att priserna kommer att fortsätta fall första kvartalet i år, men sen tar de minsann fart uppåt igen till nya rekordnivåer! Han påpekar att byggkostnaderna i Norge är så höga att det inte går att komma ner i pris. Hur fel detta resonemang är har vi sett i andra länder. Byggkostnaderna följer med bostadspriserna uppåt, men när det sedan spricker så drabbas byggbranschen hårt. Selvaag Bolig försöker nu pressa ner byggkostnaderna istället för att sänka priserna på nybyggda bostäder. De ämnar fortsätta med alla byggen som planerats för året.
Christian Dreyer, VD för Eiendomsmeglerforetakenes Forening (EFF) tror dock att många byggprojekt kommer att läggas i malpåse istället för att prissänkas. Om han därmed även avser några av Selvaag Boligs projekt framgår inte.
Jag rekommenderar er även att läsa norska bloggen The Boom Bust som bland annat skrivit om norrmän och skuld. Norska bloggen thetruthno proklamerade redan i november att bostadsbubblan i Norge har spruckit och i augusti 2012 resonerade thetruthno en del om vad som sker när bostadspriserna faller igen.
Tillägg: Det är intressant att läsa hur även i Norge de som tror på sjunkande bostadspriser skildras som "boligpessimister" medan de som hoppas på stigande bostadspriser skildras som "boligoptimister". Är det bra med stigande bostadspriser?
Det är inte precis någon överraskning att detta skulle hända förr eller senare. Redan i augusti 2010 skrev jag om den norska bostadsbubblan. I februari 2012 gjorde jag en ordentlig genomgång av Norges bostadsbubbla och oljeintäkterna. Norges oljeproduktion har de senaste åren sjunkit med runt 6 procent per år och trenden visar ännu inga tecken på att vända - ännu har vi bara siffrorna för november och det ser ut som om oljeproduktionen även 2013 kommer att sjunka med runt 6 procent. Det är bara det ökade oljepriset som räddat de norska oljeinkomsterna, men nu har oljepriset legat ganska still i två år. Även ökad gasutvinning bidrar förstås till Norges exportinkomster.
Norska bloggen Tankeløse Plukk var en av de första att skriva om den norska bostadsbubblan i april 2007. Sedan dess har den förstås (liksom den svenska bubblan) blåsts upp ännu mer.
Nu förutspås fortsatt fallande bopriser i Norge under 2014.
Statistisk sentralbyrå spår fallende boligpriser i 2014. Det samme gjelder de fleste prognosemakere. Nå er også eiendomsmeglerbransjen selv negativt til prisutsiktene for 2014.Mäklarförbundet EFF tror dock bara på en nedgång på 1-3 procent under 2014. Nordea däremot tror mer realistiskt på en nedgång med 7-8 procent under året och en nedgång på 15-20 procent över två år. Det låter rimligare med tanke dels på hur stor nedgången var i Danmark, dels på att det också går trögt att sälja bostäder nu (ett tecken på att toppen har passerats). I december 2013 var det 43 procent fler bostäder till salu på finn.no än i december 2014. Dessutom var omsättningen på bostäder väldigt låg under december jämfört med normalt och försäljningstiden ökade till 49 dagar mot 43 dagar för december 2012.
Flera kända ekonomer och institutioner har tidigare varnat för Norges höga bostadspriser och hushållens höga skuldsättning, bland annat Nouriel Roubini och Robert Shiller, liksom IMF och norska Finanstilsynet. Även Paul Krugman tycker att de kraftigt ökade priserna och skuldbördan är bekymrande och konstaterar att de norska hushållens skulder har passerat 200 procent av disponibel inkomst (i Sverige har vi bara passerat 170 procent), vilket är betydligt högre än de 110 procent som uppnåddes då USA:s bostadsbubbla sprack. Krugman säger att Norge är ett väldigt annorlunda land på grund av oljan, men oljan håller ju på att krympa. Det är dock fortfarande en skillnad mellan Norge och USA, nämligen positiv respektive negativ handelsbalans - tack vare det har Norge lyckats driva upp sin bostadsbubbla till högre nivåer.
Det finns dock obotliga optimister, t.ex. Baard Schumann, VD för en av Norges största byggare Selvaag Bolig. Han tror visserligen att priserna kommer att fortsätta fall första kvartalet i år, men sen tar de minsann fart uppåt igen till nya rekordnivåer! Han påpekar att byggkostnaderna i Norge är så höga att det inte går att komma ner i pris. Hur fel detta resonemang är har vi sett i andra länder. Byggkostnaderna följer med bostadspriserna uppåt, men när det sedan spricker så drabbas byggbranschen hårt. Selvaag Bolig försöker nu pressa ner byggkostnaderna istället för att sänka priserna på nybyggda bostäder. De ämnar fortsätta med alla byggen som planerats för året.
Christian Dreyer, VD för Eiendomsmeglerforetakenes Forening (EFF) tror dock att många byggprojekt kommer att läggas i malpåse istället för att prissänkas. Om han därmed även avser några av Selvaag Boligs projekt framgår inte.
- Kostnaden ved å bygge i Norge er blitt så høye samtidig som nye regler har gjort det dyrere. Underentreprenører har hatt samme lønnsvekst, så de økte kostnadene har ballet seg på. Jeg tror de heller vil legge prosjektene i skuffen enn å realisere de til lavere priser, sier han.Även Jan Ludvig Andreassen, chefsekonom på finansgruppen Eika tror att det kommer att bli en inbromsning i byggaktiviteten.
- Flere av de store byutviklingsprosjektene i Oslo er bare luftspeilinger om ikke Norge Bank halverer renten, og boligprisene øker. Fortsetter denne trenden blir boligbygging en sport for idealister som man ikke kan tjene penger på det, sier han.Han hoppas också på att centralbanken ska gå in och stötta upp situationen.
- Norges Bank må halvere renten for å unngå at Norge går inn i en unødvendig økonomisk tilbakegang, sier Andreassen.Det ska bli mycket intressant att se hur bostadspriserna i Norge utvecklar sig framöver och vilka effekter en prisnedgång på 20 procent kommer att få på ekonomin. Byggbranschen lär drabbas hårt och vi kommer säkerligen att se problemen spilla över till Sverige.
Jag rekommenderar er även att läsa norska bloggen The Boom Bust som bland annat skrivit om norrmän och skuld. Norska bloggen thetruthno proklamerade redan i november att bostadsbubblan i Norge har spruckit och i augusti 2012 resonerade thetruthno en del om vad som sker när bostadspriserna faller igen.
Tillägg: Det är intressant att läsa hur även i Norge de som tror på sjunkande bostadspriser skildras som "boligpessimister" medan de som hoppas på stigande bostadspriser skildras som "boligoptimister". Är det bra med stigande bostadspriser?
2010-12-01
Byggprisbubbla?
Apropå mitt inlägg igår kväll om den svenska bostadsbubblan tyckte jag också att det kunde vara intressant att ta en titt på hur byggkostnaderna förändrats genom åren. SCB har kvartalsvis statistik över Byggnadsprisindex för bostäder 1975-2008, som jag har inflationsjusterat och skapat diagrammet nedan.
Som ni ser ökade byggkostnaderna i måttlig takt fram till slutet av 1990-talet, med vissa gupp som ser ut att vara ganska väl synkade med bostadsprisernas gupp. Men sen har byggkostnaderna dragit iväg i en sanslös takt. Vad detta tillsammans med bostadsbubblan innebär för de svenska byggbolagens framtidsutsikter överlåter jag för tillfället åt läsarnas fantasi. Man kan också fantisera lite runt hur arbetsmarknadsläget kommer att se ut för byggarbetare den dag bostadsbubblan spricker.
Som ni ser ökade byggkostnaderna i måttlig takt fram till slutet av 1990-talet, med vissa gupp som ser ut att vara ganska väl synkade med bostadsprisernas gupp. Men sen har byggkostnaderna dragit iväg i en sanslös takt. Vad detta tillsammans med bostadsbubblan innebär för de svenska byggbolagens framtidsutsikter överlåter jag för tillfället åt läsarnas fantasi. Man kan också fantisera lite runt hur arbetsmarknadsläget kommer att se ut för byggarbetare den dag bostadsbubblan spricker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
