2011-02-12

Egyptens omöjliga ekvation

Igår kom så beskedet att Egyptens president Mubarak avgår och lämnat över makten till ett militärt råd under ledning av försvarsminister Muhammad Tantawi. Även vicepresidenten sedan fjorton dagar, general Suleiman är med i det militära rådet. De gamla maktgrupperna runt militärtoppen behåller alltså makten - man har bara skickat bort den minst sagt impopuläre presidenten. Men Tantawi är inte heller någon folkets favorit, snarare tvärtom.

Enligt al-Jaziras har expresidenten Hosni Mubarak flugit till Förenade Arabemiraten, där han kan framleva sina sista dagar i sällskap med diktatorskollegor.

Den nya militärregimen har lättat på (men inte tagit bort) utegångsförbudet. Under tiden firar egyptierna. Militärregimen hälsar också Israel att fredsavtalet består. Det är nog bäst så - Egypten har nog med interna problem.

Det ser alltså inte ut som om den egyptiska revolutionen leder till demokrati. Cornucopia tipsar om att Stratfor istället ser det som en militärkupp. Hur länge kommer det att dröja innan folket genomskådar detta?

Med högre spannmålspriser framöver ökar också risken för förnyat folkligt missnöje. Här följer lite omkok av det som jag skrev för två veckor sedan.

Även om vi får en snabb lösning på regeringsfrågan i Egypten, antingen genom militärdiktatur i ny form eller genom något slags frö till demokrati, så återstår landets långsiktiga finansieringsproblem. Stora valutautflöden kan driva ner landets valuta så att det blir ännu dyrare att importera nödvändiga livsmedel. Egypten har redan problem med hög prisinflation (11,9% för 2009 och 12,8% för 2010).

Kommer turisterna att komma tillbaka? Gör de inte det står landet med stora underskott både i handelsbalansen och statsfinanserna. Budgetunderskottet och statsskulden är redan idag stora.

Befolkningen har växt från 16,5 miljoner år 1939 till 20 miljoner i början av 1950-talet och nu cirka 80 miljoner. Prognoserna visar inga tecken på att befolkningstillväxten skulle stanna av på länge än. Även om Egypten mot förmodan lyckades införa en strikt ettbarnspolitik skulle befolkningen fortsätta att växa i många år. Misstaget har man redan gjort flera decennier tillbaka när man lät befolkningen växa så snabbt.

Samtidigt har Egyptens oljeproduktion legat runt samma nivå sedan mitten av 1980-talet och den inhemska oljeförbrukningen ökar raskt. Därför är oljeexporten och med den intäkterna snart över. Därefter kommer Egypten att behöva importera sin olja, vilket kommer att anstränga ekonomin ytterligare. Det enda positiva i sammanhanget är att gasexporten ser ut att öka.

Ett nytt egyptiskt styre måste alltså få ordning på ekonomin, särskilt ifall valutan faller i värde. Men det blir en omöjlig ekvation, då de flesta vägar till budgetbalans också ger folkligt missnöje. Ökade skatter eller minskade subventioner på mat och bränsle är otänkbart. Militären utgör en stor del av statens utgifter, men att dra ner på militärutgifterna lär bli svårt utan att riskera militärkupp.

Egyptens spannmålsproduktion och -import ser ni i diagrammet ovan. Visserligen har den inhemska spannmålsproduktionen stigit snabbt, men befolkningen har också växt snabbt och Egypten tvingas därför importera en stor del av sin mat. Med sjunkande inkomster av oljeexport och stigande livsmedelspriser blir ekvationen omöjlig.

Läs även bloggrannen "Livet efter oljan" om "Egypten och avgrunden".

Filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö skriver idag i DN om Egypten och varför han anser att det blir revolution. Jag föredrar mer jordnära faktorer. När en totalitär regim drabbas av ekonomiska problem blir den svag, t.ex. Egyptens styre som sitter i en ekonomisk rävsax. Nästa faktor är en stor andel unga män i förhållande till den övriga vuxna befolkningen. Lägg sen till missnöjesfaktorer som stigande matpriser, arbetslöshet, fattigdom och ojämn inkomstfördelning så har man revolutionssoppan klar. Jag undrar varför Tännsjö totalt ignorerar sådana faktorer? De kanske är för simpla för en filosofiprofessor?

12 kommentarer:

  1. som filosof står man över sådana basala behov som mat..
    så han har nog inte förstått att resten av befolkningen inte gör det..

    SvaraRadera
  2. Jag tror att folk började fira mkt tidigt. Jag ser ännu inga förändringar i Egypten. Mubarak-regimen sitter kvar och styr genom armen.
    -För att jag skall börja tro på riktiga förändringar då USAs ambassad i Kairo måste vara stängt och tomt. (som i Teheran).
    -Alt annat är bara "skådespel".

    SvaraRadera
  3. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den där praktiska filosofen. Jag tycker ofta att universitetslärda gör saker mer komplicerade än de egentligen är. Att många helt enkelt är "pissed off" på de styrande är troligen ingen förklaring som en universitetslärd praktisk filosof skulle befatta sig med, även om den är/vore sann.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  4. @Anonym 10.14

    Styr de genom armen, inte genom foten?

    Och du har placerat det finita verbet "måste" på fel plats i bisatsen.

    Etc (en massa andra språkfel).

    @Anonym 9.53

    Så du menar att de får mer mat nu för att diktatorn är borta? Då kan jag upplysa dig om att matkrisen fortsätter. Vi kommer att få se mycket högre matpriser snart, även i Sverige.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  5. Svar till Guldnisse :
    Ja, du har rätt, faktiskt.
    Jag har vissa brister när det gäller min språkkunskap i Svenska, men i alla fall du kan förstå vad jag menar.
    -Förresten så kan jag yttra mig på nästan 10 olika europeiska språk. ( Jag behöver inte heller kunna svenska perfekt, eftersom jag bor inte i Sverige utan i fd. Jugoslavien ).
    -HUR MÅNGA SPRÅK KAN DU DÅ ?

    SvaraRadera
  6. Egyptens jordbrukspolitik är ett sorgligt kapitel, där alla storleksrationaliseringar effektivt hindras genom förbudet att äga mer än 40 ha per familj. (Svenskt genomsnitt är 37 ha, men då är alla månskensbönder inräknade) samtidigt som prisstoppet håller jordbrukarnas inkomster nere och regeringens strävan att förhindra bönder att odla cashcrop som bomull gör att det helt saknas pengar till investeringar.

    Den nya regimen kommer knappast att våga höja matpriserna, än mindre släppa marknaden fri - så var ska pengar till investeringar i jordbruket komma från? Uppbyggnadshjälp? Knappast troligt, få verkar förstå jordbrukets basala roll för utvecklingen. Snarare kommer hjälpen att komma i form av förmånliga priser på importerade livsmedel - vilket ytterligare förhindrar möjligheterna att bli självförsörjande.

    Jonas E

    SvaraRadera
  7. Tja, med ett vanligt översättningsprogram kan jag säkert skriva på alla valbara språk på en nivå som motsvarar din svenska. Ska jag skriva någorlunda korrekt går det definitivt inte med något annat än svenska eller engelska. Hur ska jag kunna fler språk än så, när det är nätt och jämnt att jag kan svenska? (Hur många hade inte skrivit "jämt" i den föregående meningen?)

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  8. Tja, med ett vanligt översättningsprogram KAN JAG säkert skriva.....
    "KAN JAG" ???????????????????

    SvaraRadera
  9. @ Guldnisse :
    Men åhhhh, vad duktig du är...!

    SvaraRadera
  10. Guldnisse:
    Se upp, så inte du också går över gränsen för kommentarsreglerna.
    Du är bra nära att göra narr av någons bristande språkkunskaper (=personangrepp).

    SvaraRadera
  11. Jonas E:
    Skulle storleksrationaliseringar verkligen vara bra för Egyptens jordbruk? Hur hållbart är det i en värld med minskande tillgång till fossila bränslen?

    SvaraRadera
  12. Flute: Storleksrationaliseringar är bra till en viss gräns. För mycket och för lite skämmer allt.

    Vad som är lagom beror på vem man frågar - men för att ta ett exempel från svenskt lantbruk - när vi så gott som samtliga levde på svältgränsen på 1800-talet så hade vi 3,5 ha åker och äng + ca 30-40 ha betesmark per person.

    Snittstorleken i Egypten är 1,7 ha per FAMILJ (Rural poverty portal), 50 % av jordbruken är under 1 ha.

    Med så små arealer producerar man inget överskott och har heller inga marginaler - därav matbrist i ett land som har potential att vara nettoexportör - kanske även med helt ekologisk odling. Tack vare näringstillförsel från Nilen så klarar många arealer den ständiga bortförseln, men övriga jordar blir allt mer utarmade.

    /Jonas E

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.