Euforiskt berusade svenskar?

Idag kan vi läsa SEB:s nya prognos för Sveriges ekonomi, som beskriver det som att Sveriges ekonomi befinner sig i ett euforiskt berusat tillstånd. Efter 2010 års rekordhöga BNP-tillväxt på 5,7 procent tror SEB på ytterligare 4,7 procent i år.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,4 procent 2010 till 7,3 procent 2011 och 6,6 procent 2012.

Detta antar jag innebär att SEB förväntar sig att sysselsättningsandelen kommer att öka.

Detta med euforisk berusning bådar inte gott. Det är när saker växer alltför fort som stora misstag görs, då folk lätt dras med i "pyramidspelet". För människan är ett flockdjur och de flesta (utom smarta ekonomibloggare och ekonomibloggsläsare förstås) är inte särskilt kritiska när de översköljs av en ström av goda nyheter. Häromdagen kunde vi läsa att enligt SEB:s Boprisindikator för februari tror nu fler hushåll än tidigare att bostadspriserna ska fortsätta att stiga. Det skrevs i slutet av 2010 en hel del i media om svensk bostadsbubbla, men nu tycks det vara glömt.

Inte bara privatpersoner dras med i euforin, utan den drabbar i hög grad även företag som satsar på ökande marknader, men där ökningen inte är hållbar i längden.

Frågan är hur länge ekonomin i lilla exportberoende Sverige kan fortsätta att rusa så här. En sättning för världsekonomin kan snabbt sätt stopp för det. Sättningen kan exempelvis orsakas av att verkligheten hinner ikapp USA, att den kinesiska bubblan spricker eller av alltför höga priser på råvaror såsom olja eller livsmedel.

DN skriver idag om att

Ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter har fått fler stockholmare att ta miljonlån och många av dem skulle i normala fall inte ha beviljats lån. Det kan handla om totalt 25–35 miljarder kronor.

Finansinspektionen verkar lite överraskad över att få en fråga om detta, men lovar att utreda saken.

Just ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter är en av de faktorer som eldat på den svenska bostadsmarknaden. Många f.d. hyresgäster har övertalats (eufori igen) att bli bostadsägare, fastän de från början inte planerat det. Minskat utbud på hyresrätter har också gjort det mer attraktivt att köpa en bostad.

Bloggrannen Makrofjanten har idag räknat på implikationerna för bostadspriserna av några olika scenarier - lägre realränta, högre andel bunden ränta, marknadens riskvärdering av bankerna, högre kapitalkrav på bankerna, samt en kombination av dessa fyra. Detta med anledning av den fundamentala boprisanalys som jag kritiserade för några veckor sedan. Makrofjanten tycker att jag "hänföll till slut mest i lite löst tyckande". Jag har inte som han satt mig ner och tagit fram räkneexempel, utan bara pekat ut saker i Frisells och Yazdis boprisanalys som jag inte håller med om. Det är väl då det blir "löst tyckande". Jag orkar och hinner tyvärr inte ta fram räkneexempel på allt som jag skriver om - det är väl sånt man har bloggrannar till. Hursomhelst kommer Makrofjanten fram till ett enligt honom mest troligt scenario med ett boprisfall på 13%. Där är dock den prishöjande effekten av lägre realränta inräknad, vilket man kan fundera över. Går det så bra för Sveriges ekonomi kan man anta att räntorna höjs. Dessutom ser vi nu som sagt priseffekterna av överlag högre råvarupriser - är det någon annan än jag som reagerat på att exempelvis priset på ost stigit kraftigt nyligen?

Skulle den euforiska berusningen övergå i ekonomisk baksmälla kan man titta på lite lärdomar från Danmarks för några år sedan spräckta bostadsbubbla, som är som en light-version av Irlands kris. Igår gick danska Amagerbanken i konkurs som den tionde banken i sviterna av bostadsbubblan. Och det kommer att ta tid att bota baksmällan, som även drabbar danska staten.

Men för den danska staten är stöten än värre. Staten garanterade hösten 2010 obligationer för 13,5 miljarder danska kronor. Hur staten kunde gå med på dessa garantier i en bank vars balansräkning några månader senare visade sig vara ett svart hål, är något som danska ekonomer kräver svar på.

[...]

Den danska staten har gjort motsvarande åtaganden i andra danska banker för 198 miljarder danska kronor, enligt Jyllands-Posten. Oron för att fler banker ska gå samma öde till mötes som Amagerbanken liksom tidigare Roskilde Bank, Capinordic Bank, Eik Bank och sex andra mindre banker är stor.

Stora, men dock inte livsfarligt stora statliga bankåtaganden. Cirka 11,5% av Danmarks BNP, vilket ändå är rättså lite jämfört med Irland, där statsbudgeten bara under 2010 gick back med över 30% av BNP på grund av bankernas svarta hål.