"Livet efter oljan" tar bland annat upp utvecklingen av mobila enheter.
Vad kan man till exempel lära sig utifrån den fenomenala explosionen av mobilabonnemang i Afrika och andra mindre välbärgade delar av världen som har skett under det föregående årtiondet? Människor där har inte mycket, men det de har är de tydligen till hög grad villiga att använda för att köpa mobiltelefoner och -abonnemang. Eller är de det? Vilka innovativa tjänster har fört mobiltelefoner ännu längre och ända bort till de ännu fattigare samhällen där en egen telefon fortfarande befinner sig utom räckhåll för enskilda individer? Att tillfälligt hyra en telefon från byn ”rike man” och betala per minut? Att samla ihop pengar för att köpa en gemensam familje- eller till och med bya-telefon?Han tar upp detta apropå de allt fler fattiga "undersysselsatta konsumenter" som nu finns i USA och vad det kan betyda för marknaden för dator- och mobilenheter. Oberoende av effekterna av peak oil har vi en jättelik ekonomisk kris som kan vända upp och ner på ganska många begrepp.
Mobila enheter för ett fattigare samhälle ställer dock frågan hur det är med enheternas livslängd. Hur länge håller egentligen en bärbar dator eller "datortelefon"? Jag har en bärbar dator från 1996 kvar hemma, som fortfarande fungerar utmärkt, men hur är det med dagens datorer? Problemet är också att min dator från 1996 är ganska svår att använda som surfdator, då de flesta webbsidor idag är alldeles för "tunga" och slöar ner webbläsaren av gammal version på denna gamla dator. Det gäller i alla fall våra stora dagstidningars hemsidor. Dessutom finns inget antivirusprogram med färsk databas tillgängligt för denna dator vad jag vet. Kanske måste hårdvaran och webbsidorna tänkas om helt för ett samhälle som drabbats av en ekonomisk depression - ett inte alltför osannolikt scenario idag.
En annan sak vi kan fundera på är hur vår infrastruktur för exempelvis datanätverk eller mobiltelefoni är uppbyggd och hur sårbar den egentligen är. Måste vi tänka om ifall det blir fler koppartjuvar?
Det tredje man kan fundera på är vad underhållet av infrastrukturen kostar. Någon måste faktiskt ha råd att betala. Nu är ju i och för sig våra data- och mobilnätverk redan byggda och kan antas hålla i några år, men det inträffar alltid olyckor av olika slag, exempelvis bränder eller översvämningar, som kan leda till att växlar, routrar, kopplingsskåp med mera kan behöva bytas ut.
Detta leder osökt över på en fjärde fundering. Vid en kraftig ekonomisk kris (depression) kan man anta att världshandeln får sig en törn och att många företag slås ut, varav kanske vissa producerar eller distribuerar nyckelkomponenter. Vad händer om man inte kan få tag på vissa nödvändiga komponenter?
Inlägg
När jag läste den här bloggposten i min RSS-läsare slog det mig att det kanske är vägen man får ta med en gammal dator. Under förutsättning att hela artikeln publiceras i RSS-feeden (vilket inte inte DN & SvD gör). Komplettera med en twitterklient.
SvaraRaderaMen man kanske inte behöver senaste webläsaren med alla plugins. Troligen är nån Linux-variant det bästa OS-valet.
Bara en tanke som slog mig. Men sen har man, som du skriver, resten av infrastrukturen som måste funka också.
Glöm energikris, peakoil, klimathot, överbefolkning & Co.
SvaraRaderaEtt 100 ggr mer potentiellt hot är vad som händer den dag datorerna blir mer intelligenta än vi. Det inträffar om två till tre årtionden och det finns i princip ingen medvetenhet om problemet.
Där har du något att bita.
Neoliberal Agenda:
SvaraRaderaTror du verkligen på det du säger, eller skojar du bara?
Klart jag inte skojar. Redan inom 10 år
SvaraRaderakommer det finnas datorer som har kapacitet att simulera en hel mänsklig hjärna. Räkna sen med ett årtionde till innan man får ihop mjukvaran. Kan gå fortare.
En intelligent dator kan sen så klart förbättra sig egen design, programmera om sig själv och rita nya kretsar. Med tanke på att datorkapaciteten redan nu ökar med ca 200 ggr/årtionde så är det ganska uppenbart att det inom tre årtionden kommer finnas maskiner med så hög intelligens att vi framstår som amöbor.
Vad har vi för garantier för att de lnte tar över?
Att de låter oss leva vidare?
Det är helt klart att datorer är suveräna på att lösa kombinatoriska problem, se t ex schack där människan inte längre har en chans.
SvaraRaderaMen att från detta påstå att datorer ska kunna simulera hjärnan känns att dra saker lite väl långt.
Varifrån får du påståendet om 200 ggr prestandaökning per 10 år? Moore's lag säger fördubbling per 18 månader, det bör väl ge en faktor 100 på 10 år? Förresten har Moore's lag varit omdebatterad ganska länge - den är ju en variant på exponentiell tillväxt som ingen tror håller i all evighet.
Rätt förvirrande faktiskt, jag slog upp Moore´s lag på Wikipedia
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Moores_lag
18 månader ska nu vara 2 år som "fördubblingstal", uppenbarligen till trots att 18 månader har varit ett historiskt sett bättre val. 2 år ger en prestandahöjning på drygt 30 efter 10 år med samma invändning om en omöjlig "evig" exponentiell tillväxt.
Magnus, vad den exakta siffran ska vara kan kvitta när det dubblas så fort som det gör. Det handlar ändå bara om några år hit eller dit i slutändan. Här är antal flyttalsoperationer per sekund som världens snabbast dator klarat de senaste 50 åren.
SvaraRadera1960 25 kFLOPS
1969 36 MFLOPS
1981 400 MFLOPS
1990 23.2 GFLOPS
2000 7.23 TFLOPS
2010 2.57 PFLOPS
Källa: Wikipedia
Det varierar en del, men vi pratar om en faktor i storleksordningen 200. Moores lag gäller kapaciteten på 1 integrerad krets. Redan innan integrerade kretsar fanns så växte kapaciteten exponentiellt. Så även om den lagen slutar gälla så kan det fortsätta.
Varför skulle en dator inte kunna simulera en hjärna? Läste du inte länken i min första postning. Man kan redan simulera en kolumn i neocortex. Tänk dig 20 år till med forskning och förbättrad teknik, tex. när det gäller brainscanning. Upplösningen där växer också exponentiellt.
SvaraRaderaNeoliberal Agenda:
SvaraRaderaOm datorerna riskerar att bli ett hot - dra ur strömkabeln!
Om de ska kunna bli ett hot, så måste de ju kunna skaffa material till sin egen reparation osv.
Nej glöm det och bry dig om riktiga hot istället!
Neoliberal agenda: Dina inlägg illustrerar väl den aktuella situation - de prestandasiffror du refererar till är kopplade till lösningen av vissa givna problem med vissa givna algoritmer. Med diverse parallelliseringar av programmen (betyder att man kan utnyttja fler processorer samtidigt för att lösa ett visst problem), bättre råprestanda hos processorn mm kan man uppnå dessa imponerande prestandatal. Men prestandatalen är inte generella för alla typer av problemlösningar.
SvaraRaderaMoore's lag handlar om råprestanda och är grunden för den förväntade processorutvecklingen. Den är också som sagt omdebatterad.
Spekulationer om den "tänkande" datorn har egentligen förekommit sedan 1960-talet. Även om den tekniska utvecklingen har varit formidabel sedan dess så är det fortfarande svårt att tro att datorerna ska kunna frigöra sig från sina algoritmiska band. Det spelar ingen roll vad en massa IBM-labb påstår, de har också ofta sina egna agendor.
"Om datorerna riskerar att bli ett hot - dra ur strömkabeln!"
SvaraRaderaSnälla, tror du på allvar att det är så enkelt. Det är ungefär som att säga att vi ska hindra klimathotet genom att imorgon sluta tillverka allt som släpper ut CO2. Att aktivt gå in och hindra den tekniska utvecklingen är extremt knepigt. Det är bara se på hur svårt det tex. har varit att hindra piratkopiering.
Magnus, vem har sagt att de ska frigöra sig från sina algoritmiska band? En simulering är också bara en algoritm.
Du behöver inte förklara vad triviala begrepp som parallelisering innebär. En högstadieelev vet vad det betyder och jag har full koll när det gäller sådant som komplexitetsklasser och vad som är algoritmiskt möjligt.
SvaraRaderaAtt hjärnan är så kraftfull beror på att den arbetar så parallellt, kopplingen mellan enskilda hjärnceller är väldigt långsam. Att parallelisera en simulering är inga problem. Det sker redan idag.
Jag vet inte vad som menas med "Du behöver inte förklara vad triviala begrepp som parallelisering innebär. En högstadieelev vet vad det betyder ..."?
SvaraRaderaDe tal du presenterar kommer uppenbarligen från den globala Top 500-rankingen avseende installerade superdatorer. De bygger i sin tur på etablerade "bänkmärken" såsom Linpack m fl. Att använda dessa tal som ett mått på en allmän teknikutveckling i stället för t ex Moore's lag kan ha sina sidor. De bygger på processorkapacitet, antal processorer (!), programmerarnas skicklighet etc. Det paradoxala kan vara att för många av de tillämpningar dessa system har anskaffats saknar Linpack-talen relevans. Med andra ord så anbefalles största försiktighet rörande framtida prestandautvecling. Att okritiskt använda ett tal på 200 som allmänt mått på prestandautveckling per decennium känns tveksamt.
"Tänkande" maskiner, eller "inferensmaskiner", har som sagt diskuterats länge. T ex inom matematik så har det spekulerats i skapandet av en "inferensmaskin" till vilken man petade in en matematisk teori och ett till teorin kopplat teorem. Sedan skulle maskinen avgöra om teoremet var sant, falskt eller inte avgörbart. Problemet var bara att att då måste man garantera "inferensmaskinen" och det är svårt. Och skulle man nu klara det så måste man garantera garanten etc, man hamnar helt enkelt i ett omöjligt läge.
Vetenskap går inte till på det sättet. Teoremet garanteras av att tillräckligt många relevanta individer tror på det. Och det görs så länge ingen har lyckats visa på irreperabla felaktigheter/ofullständigheter i beviset av teoremet. Och då gäller plötsligt någonting annat.
Det är i ljuset jag ser dessa "hjärnmaskiner". Påfallande ofta så siktar man mot stjärnorna, i praktiken når man betydligt mer lågflygande mål. Och det är tillräckligt bra. Med andra ord anbefalles ännu mer försiktighet rörande datorernas framtid.
Du behöver inte förklara vad triviala begrepp som parallelisering innebär.
SvaraRaderaVad är det i den mening du inte förstår?
Som sagt, Moores lag gäller bara utvecklingen på en 1 integrerad krets. Jag har inget speciellt mot det måttet mer än att det är lite begränsat.
Min poäng handlar inte heller om vad den exakta fördubblingsiffran är eller hur den mäts, om det tar 25 eller 35 år innan scenariot förverkligas.
Sen blir det lite löjligt när du pratar om programmerarnas skicklighet. Vi pratar om en exponentiell funktion!
Jag försökte inte förklara begreppet parallellisering etc, det enda jag ville få fram att dessa tekniker är ibland viktiga för prestandamätningar.
SvaraRaderaDet jag säger om Linpack-talen är att de beror mycket på programmerarnas färdigheter,ingenting annat.
Nästa topp Top 500 system kanske innehåller dubbelt så många processorer som dagens toppsystem. Men det är svårt att se att antalet processorer kan växa exponentiellt rörande framtidens toppsystem i all evighet, det finns elektriska hakar med det.
För övrigt så har alltid datorleverantörerna arbetat med Linpack-optimeringar. De vill alltid leverera värstingsystem. Jag har svårt att tro att de kan optimera Linpack "exponentiellt" speciellt länge.
Så det finns många invändningar mot alla typer av förväntad exponentiell teknikutveckling.
Det är märkligt med Gordon Moore, en av grundarna av Intel, och Vinton Cerf, "Internets fader", m fl. De hade egentligen bara ett antal pappersark och ändå gjorde de så ruggigt bra tekniska prognoser. Men till bilden hör att de ändå var mycket försiktiga vad de sa.
Jag tänkte bara anknyta till ursprungsinlägget. Jag fann grundmaterialet ofokuserat men frågeställningarna relevanta.
SvaraRaderaDet som är lite störande idag är medias begränsade intresse att diskutera Internets framtid. Media har alltid gillat att diskutera media, ett intresse som sällan delas av mediakonsumenterna. Men nu har detta navelskåderi gått för långt, traditionella media känner sig hotade av den tekniska utvecklingen och sätter närmast igång med att krampa.
Nu är det mest Smart Phones, paddar, appar och jag vet inte vad för smörja som behandlas.
Men relevanta frågeställningar som t ex Internet och utvecklingsländer diskuteras inte. Vad betyder t ex MITs skoldatorsatsning ($100-datorn som av någon anledning alltid kostar $200), det indiska projektet med billiga Linuxklienter (typ $35; släng dig i väggen iPhone!) m fl för utvecklingen?
Också vad betyder Internet för de fattigaste utvecklingsländerna (nu pratas det en del om Internets betydelse för utvecklingen i Egypten i dag, men Egypten är i sammanhanget ett relativt utvecklat land)? En tillräcklig utbildningsnivå samt politisk "tillräcklighet" (jag försöker undvika det belastade ordet "stabilitet") krävs för att en region ska kunna utvecklas tekniskt/ekonomiskt. Kommer Internet att möjliggöra detta?
Men var är debatten/diskussionen om detta? Någon som vet?