2010-07-03

Fraktraterna faller snabbt igen...

Baltic Dry Index (BDI) är en av världens mest följda indikatorer på hur det står till med den globala ekonomin. Det är ett index som visar hur mycket det kostar att frakta råvaror med fartyg. BDI är en så kallad ledande indikator som tidigt visar vart ekonomin är på väg. För bulkråvaror (malmer och dylikt) är basen i den ekonomiska aktiviteten.

Zero Hedge uppmärksammar idag att BDI den senaste månaden fallit tillbaka till nära sin lägsta nivå på ett år. Det rör sig också om det brantaste fallet sedan hösten 2008.
Sommaren 2008 var BDI uppe på rekordnivåer över 10000, för att sedan raskt kollapsa ner mot 1000-nivån. Under 2009 skedde så en viss återhämtning, men som synes har den mattats av betänkligt under 2010. Detta tyder på att de "gröna skotten" i världsekonomin ser ut att vissna.

Så den återhämtning i ekonomin som Riksbanken ser när de höjde räntan häromdagen riskerar att bli av övergående slag.

Igår kom också senaste jobbstatistiken från USA, som visar att det blev färre nya jobb än väntat inom privata sektorn. Visserligen ser den officiella arbetslöshetssiffran i USA ut att falla till 9,5%, men det är en illusion som beror på att deltagandet i arbetskraften minskar. Många har alltså gett upp jobbsökandet helt och står inte längre till arbetsmarknadens förfogande.

Samtidigt minskar industriordrarna i USA snabbare än väntat.

Alla dessa siffror bekräftar att vi med största sannolikhet står inför en dubbeldipp i den globala ekonomin.

[Andra bloggar om , , , , ]

8 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Flute-> En sak som man bör beakta när man tittar på priser i index såsom t.ex. BDI, stålpriser, pappersmassa etc är "produktionskapitciteten" (i detta fall antalet båtar.) Under perioden 2005-2008 byggdes på jordens varv enormt många fartyg och vida överstigande skrotningen och vi är nu i ett läge med klar överkapacitet på fartyg och jag sätter en tia på att båtfrakt inte blir en sektor som hänger med upp i kommande konjunkturuppgångar, till följd av överkapacitet utan dom kommer ha "ständig" lågkonjunktur (inom vissa ramar givetvis)

    Stora likheter kan dras till papperstillverkningen under perioden 1999-2001 då det rådde rejäl högkonjunktur för våra pappersbruk. Men det var också så att det startades mycket ny kapacitet och sålunda var sedan papper en verksamhet som åkte ner i konjunkturen 2002-2003 men sedan inte hade någon bra konjunktur alls i högkonjunkturen 2005-2008. Det är först nu där det återigen råder balans i t.ex. tillverkning av pappersmassa och följdaktligen så hänger nu pappersmassepriserna med konjunkturen igen.

    SvaraRadera
  3. Claes-Göran Olofsson:
    Din långa kommentar saknar relevans för ämnet och är bara skräpreklam. Borttagen!

    SvaraRadera
  4. Stockman:
    Visst finns det en stor överkapacitet på fraktfartyg. Men trots att en massa fartyg ligger i malpåse sjunker nu fraktraterna igen.
    Det som är intressant nu vad gäller BDI är att det gått upp under 2009, men nu verkar vända ner igen, vilket tyder på att efterfrågan åter minskar.

    SvaraRadera
  5. "malpåse", nja...Jag tror det flesta som äger en fraktbåt skulle vilja transportera varor med den. Fram till dess den skrotas.

    Sjunka BDI kan givetvis signalera nedgång i konjunktuen (vilket nog bör komma nu när många statliga interventioner dras bot)

    Men sjunkade/lågt BDI kan också signalisera att varven och deras kunder trots på konjunkturuppgång förra året och då producerat nya båtar som nu kommer ut på marknaden där samma efterfrågan råder.

    Utbud och efterfrågan.

    SvaraRadera
  6. Fast det verkar vara alldeles förtidigt att dra någon slutsats.... Fraktraterna har fallit ungefär lika mycket oktober 2009 och februari 2010... Det verkar finnas en viss periodicitet.... Jämn sågtand.

    SvaraRadera
  7. Om det nu skulle vara så att vi går in i en dubbeldipp (eller något värre) så kommer väl riksbanken att börja sänka räntan igen (om de nu hunnit höja något). Känns som att rörlig ränta är att satsa på även framåt, eller vad säger du?

    SvaraRadera
  8. Anonym 2010-07-05 11.05:
    Fast fallet har inte varit lika snabbt i de föregående sågtänderna.

    Alex:
    Räntan är svårförutsägbar just nu. Bara för att Riksbanken kanske tvingas sänka reporäntan igen behöver inte betyda att bolåneräntan sjunker. Räntespreaden mellan reporäntan och räntorna på bostadsobligationer kan öka om de börjar upplevas som mer riskfyllda. Dessutom finns skillnaderna mellan långa och korta räntor. Räkna med att det kan svänga på oberäkneliga sätt.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.