Ekman börjar med en fråga.
Miljön mår sämre än för femtio år sedan. Varför har all miljöforskning, miljöpolitik, alla miljömyndigheter, miljörörelser och all opinionsbildning misslyckats med att stabilisera ekosystemen?Svaret är enligt mig - därför att vinningslusta och habegär har varit mycket starkare krafter.
Vidare skriver Ekman.
I delar av miljörörelsen närs fortfarande drömmen om att ett ”Nej tack till tillväxt” skulle ta oss ur vårt predikament. Men man måste då precisera hur detta skall gå till i den politiska verkligheten: att ransonera och fördela energi- och miljöresurser och konsumtion, begränsning av antal barn per familj...Såna ransoneringar av konsumtion och barn är såklart politiskt omöjliga, utom i diktaturer som Kina. Däremot kommer vi nu, när vi passerat oljetoppen (vilket till och med IEA nu erkänner) att få allt mindre energiresurser att fördela och därmed ett krympande konsumtionsutrymme. Ska vi ransonera på något "rättvist" sätt, eller ska den fria marknaden få sköta tilldelningen av resurser till dem som har råd att betala? Det handlar inte som Ekman försöker påskina att vi har något val. Möjligtvis kan Sverige fortsätta att ha en viss tillväxt, men det blir isåfall på bekostnad av någon annan. När energiresurserna krymper framöver kommer kakan obönhörligen att krympa.
Sen kommer Ekmans stora tankevurpa.
Alltså utan tillväxt, ingen teknologiutveckling. Utan teknologiutveckling inga lösningar på energi-/miljöproblemen. Men om det funnes tillräckligt starka ekonomiska stimulanser för väljare och konsumenter att få energi-/miljöproblemen under kontroll, är det troligt att lösningar kommer fram. Löftesrik teknik väller fram inom många områden.Resonemanget bygger på det felaktiga antagandet i den första meningen. Det finns inget stöd för att det inte skulle ske någon forskning eller teknologiutveckling utan tillväxt. Visserligen kanske det sker i långsammare takt, men folk får faktiskt idéer även om ekonomin krymper. Cornucopia uttrycker det som följer.
Vi kan inte ha evig tillväxt i ekonomin, befolkning, resursförbrukning etc. Däremot kan vi antagligen ha innovationer även vid en ekonomisk stagnation eller rent av kontraktion, i motsats till tillväxt. I det korta perspektivet räcker det att titta på t ex den globala recessionen efter finanskrisen. Det gjordes innovationer även under denna relativ korta period av ekonomisk kontraktion.Och även under 1930-talets depression skedde teknologiutveckling i USA.
Ekman placerar sig tydligt bland tekniknaivisterna genom att skriva följande.
Ny teknik kommer fortsätta att spränga föreställningar om ”tillväxtens gränser”. Vi kommer fortsatt att uppleva ofattbara effektivitetssprång. Men det finns också gränser som är absoluta, i naturen och i människokroppen.Visst kan det komma ny effektivare teknik, men gränserna för tillväxten sätts någonstans av de icke förnybara resurserna, framförallt de fossila energiråvarorna olja, kol och gas. När såg vi förresten senast något ofattbart effektivitetssprång? Termodynamikens andra huvudsats sätter tyvärr tråkiga fysiska gränser för alla "tekniksprång".
Tillväxtens gränser är här nu, men samhällets mäktiga gör allt för att skyla över detta obehagliga faktum. Och Bo Ekman får väl anses tillhöra samhällets mäktiga, då hans Tällbergsträffar samlar en namnkunnig skara av världsledare.
De värsta hädarna mot den rådande tillväxtreligionen är inte de som av ideologiska skäl motsätter sig tillväxt och säger att världen borde välja en annan väg, för de kan alltid avfärdas med motargument om allt bra som tillväxten för med sig. Nej, värst är kättare som jag och Cornucopia, som påpekar att fortsatt global tillväxt inte är fysiskt möjlig utan att lägga någon ideologisk vinkling i det.
Läs även vad Harald Cederlund och You-and-we-bloggen skriver för kloka kommentarer till Ekmans artikel.
En fullständigt absurd kommentar kan man läsa på moderate kommunpolitikern Fredrik Axelssons blogg, apropå "Buy Nothing Day", som var igår.
Köpfria dagar lyfter inte frågan om överkonsumtion, den är istället ett uttryck för att konsumtion skulle vara dålig. I själva verket är det just handel och konsumtion som är lösningen på problemen. Den orättvisa handel och den onödiga konsumtion man gärna målar upp är den som för vårt samhälle framåt och som bidrar till att minska fattigdom och öka välstånd i både vår och den fattiga delen av världen!Konsumera mera bara, det löser alla problem! Känner du dig lite ledsen, tröstköp något. Tänk inte på framtiden.
För den som vill läsa något ännu mer absurt rekommenderar jag professorns i nationalekonomi Marian Radetzkis artikel på Newsmill förra veckan, med den talande titeln "Den ständigt stigande exploateringen av naturresurser är hållbar". Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka. Artikeln är så korkad att man baxnar. "Produktionen av vete har endast sjufaldigats - men den låga siffran beror främst på att vi inte orkar äta mer." Säg det till den miljard människor som inte har tillräckligt med mat. Läs gärna kommentarerna under artikeln. En av Radetzkis pärlor kommer i artikelns sista stycke.
Tvärt emot vad många hävdar synes den ständigt stigande exploateringen av naturresurser, för att tillgodose mänskliga behov, vara gränslös och hållbar om man ser till den hittillsvarande utvecklingen. Varken den fysiska tillgången eller miljön verkar sätta gränser för fortsatt expansion."Hittillsvarande" är nyckelordet. Det påminner mig om vad som brukar stå i varningstexten för fonder. "Past performance is not an indication of future results". Det går bra att fortsätta att förbruka mer och mer - ända tills det inte går längre. En investeringsstrategi eller resursförbrukningsstrategi fungerar ända tills den inte fungerar längre.
Läs som kontrast den debattartikel "Vår tillväxt är oekonomisk" som det nybildade nätverket Steg 3 skrev i GP för någon vecka sedan.
[Andra bloggar om tillväxt, peak oil, krympning]
Inlägg
Inom 40-50 år kommer den teknologiska singulariteten ha inträffat. Att sia vad som händer efter denna punkt är ganska meningslöst.
SvaraRaderaGenerallt underskattar de flesta gröna domedagsprofeter den tekniska utveckligen något enormt. De utgår från dagens tekniska nivå och sen extrapolerar de någon variabel (konsumtionen, befolkningen, energiförbrukningen, koldixiodförbrkningen etc) och säger att det kommer bli en kollaps. Det är helt fel. Även de som försöker ta in utveckligen i sina modeller använder sig underförstått av en linjär modell, vilket är nästan lika tokigt. Den tekniska utveckligen är exponentiell. Det kryllar av support för det om man tittar tillbaka. Moores lag är kanske det mest kända sambandet, men det finns inom de fletsa andra områden (DNA-kartläggning, bandbredden på nätet osv).
Alltså, utvecklingen mellan år 2000 och 2100 kommer inte vara lika stor som mellan 1900 och 2000. Om så vore fallet skulle vi ha en linjär utveckling. Utvecklingen de närmsta 100 åren kommer motsvara ca 20 000 år med den utvecklingstakt vi har nu! Det går bara fortare och fortare.
Hur skall en hypotetisk händelse från sf-romaner 50 år fram i tiden hjälpa oss mot en energikris som ligger 5 år framåt i tiden?
SvaraRaderaMissförstå mig inte, jag gillar sf, är teknikoptimist och vill ha demokrati och marknadsekonomi. Men att blunda för akuta problem eller förklara bort dem med att om 50 år spelar det ingen roll längre är ingen lösning. Peak oil /peak X är ett faktum i närtid och att politikerna blundar gör mig riktigt orolig.
Neoliberal. Det finns ingen singularitet i teknologin. Isåfall är vi lika mycket upp i den just nu som vi kommer att vara i framtiden.
SvaraRaderaMen sen får du ta och bestämma den, är utvecklingen exponentiell eller inte? Du säger emot sig själv.
Hursomhelst skulle jag vilja påstå att dagens konsumtionssamhälle inte på något vis maximerar den materiella standarden. Konsumtion innebär ju faktiskt FÖRBRUKNING! Hur berikas vi att vi skapar saker som inte är beständiga? Förr höll och användes saker lång tid. Det mesta var finare gjort med bättre kvalitet. Sakerna gav värde på ett annat sätt. Idag köper vi och byter ut för sakens skull, vilket också tar en massa tid. En mer sund inställning till det materiella skulle enligt mig öka välståndet. Titta på hur det rika handlar. Vad köper dom? Gamla kåkar/lägenheter på Djursholm/Östermal, inreder med antiktiviteter och konst. Allt blir kvar, och rikedomen ökar ständigt oavsett om dom investerar i övrigt. Jag har tänkt om. Dom som tänker om nu kommer få en lyckligare framtid.
Jag är ingenjör och jobbar tekniskt med miljöfrågor. Min bestämda uppfattning att tekniken tyvärr INTE löser miljöfrågan, bara en del av denna.
SvaraRaderaViktigare faktorer enligt min uppfattning är:
- ändrat beteende av människor (hemska tanke...)
- ett uthålligt ekonomiskt system, både uthålligt i ekonomiska termer och som inte direkt eller indirekt gynnar misshushållning av våra resurser.
Ändrat beteende är en stor pedagogisk utmaning, men det finns i alla fall "ideer" om hur ett beteende som fungerar är.
Däremot känns det som om vi är ljusår från ett ekonomiskt (och politiskt) system som är ekologiskt hållbart, och ingen verkar kunna förmedla ens en vision. Svårigheten ligger i att kombinera ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Antingen står man på ena sidan eller så tillhör man andra kanten. Det finns få som behandlar/behärskar båda sidorna.
/Bloggläsare
Jag tänkte skriva en kommentar men när jag läst kommentaren av "Neoliberal Agenda" så insåg jag att allt redan var skrivet - fast på tvärtom-språket.
SvaraRaderaDen miljörörelse som föddes på 60-70-talet har misslyckats fatalt. Det är dags att fundamentalt byta taktik.
SvaraRaderaDemocracy Now! hade häromdagen en intervju med en av den nya miljörörelsens skarpaste tänkare, Derrick Jensen.
Se den på adress http://www.democracynow.org/2010/11/26/author_and_activist_derrick_jensen_the Spola till 28e minuten.
Citerar ur senaste ledaren i Economist: "The best protection against global warming is global prosperity. (...) Richer economies rely less on agriculture, which is vulnerable to climate change, and more on industry and services, which by and large are not".
SvaraRaderaSuck. Hur djävla dum får man va?
Oberoende av jordbruksprodukter = död
SvaraRadera(För den som inte räknat ut det själv.)
It´s a very big planet. Vi har bara börjat skrapa på ytan.
SvaraRaderaMarian har en poäng i att det inte är resursbasen som sätter en gräns för tillväxt. I alla fall inte på kort - medellång sikt.
I ett långsiktigt perspektiv är ALLA resurser, såsom vi känner dem, ändliga. Även solen slocknar en dag (eller natt).
Det tog 10 år för Tyskland att bygga upp sin 1:a % solenergi. Det tog mindre än 10 månader att bygga 1% till = 2%.
@Dick.
SvaraRadera"It´s a very big planet. Vi har bara börjat skrapa på ytan."
Det spelar liksom ingen roll nu. Allt talar för att vi har en energikris i det korta perspektivet. Vi skulle ha behövt hitta nya oljekällor och ha ersatt fossila bränslen för tio år sedan för att ha varit redo nu.
Om du minns IEA:s graf från några veckor sedan så finns det inget konkret idag för att fylla ut gapet med "hitte-på-energi" som behövs för att inte få en sjunkande produktion av fossila bränslen.
Teknikoptimist eller inte, vi kommer inte att som genom ett trollslag få fram och produktionssätta fusionsenergi på tio år. Vi VET hur mycket solenergi vi kan få ut i Europa och även om det sker ett enormt genombrott imorgon som gör att man kan bygga solpaneler av gamla potatisskal så kommer det att ta åratal att få i produktion. Vi VET hur lång tid det tar att bygga ett nytt kärnkraftverk.
Neoliberal Agenda:
SvaraRaderaAtt utgå från en hypotetisk händelse 40-50 år framåt i tiden är inte ett särskilt bra sätt att modellera framtiden.
Och all teknisk utveckling är inte exponentiell. Datorer, ja. Bilar, nej.
Och bara för att utvecklingen hittills gått fortare och fortare behöver inte betyda att det kommer att fortsätta så.
Det här är väl en av Marx viktigaste poänger - allt som har en början (feodalism, kapitalism etc) har med största sannolikhet också ett slut. Ifall kapitalismen så som vi känner den är beroende av tillväxt så kanske den närmar sig sitt slut nu då? Jag menar, ifall kapitalisten inte kan få avkastning på sitt investerade kapital så finns väl ingen plats för kapitalister?
SvaraRaderaAnonym, 2010-11-29 08:53
SvaraRaderaSkräcken för en energikris är överdriven. Blir bristen tillräckligt stor så kommer priserna bli därefter. Det kommer öka utbudet och även leda till ökad hushållning. Rent tekniskt kan vi redan idag klara energibehovet. Vi har ju kärnkraften.
Sen kan det vara intressant att i sammanhanget nämna solenergi. Tittar man på graferna där, dvs mängd utvunnen energi från solen per investerad krona, så är den grafen också exponentiell och har varit så i många år. Fortsätter den trenden i 5 år till så kommer vi ha en massa billig energi där.
Nu kanske någon invänder och säger: det sa man för fem år sedan också. Om du gör det så tänker du linjärt. Halvvägs in HUGO-projektet så hade man bara kartlagt 1% av människans arvsmassa. Många forskare sa att det var ett stort fiasko, men mängden kartlagd DNA hade hela tiden ökat exponentiellt och mycket riktigt så blev man klar i tid. Fördubblar man 1% går det ganska fort att komma upp till 100%.
Anonym, 2010-11-29 08:56
Du säger emot sig själv.
Du får utveckla.
Att utgå från en hypotetisk händelse 40-50 år framåt i tiden är inte ett särskilt bra sätt att modellera framtiden.
Jag bara upplyser om vad som kommer hända om den tekniska utvecklingen fortsätter. Finns inget som tyder på motsatsen. Moores lag tex. har gällt i över 50 år, men som sagt. Det handlar inte bara om den.
Och bara för att utvecklingen hittills gått fortare och fortare behöver inte betyda att det kommer att fortsätta så.
Vad är ditt motargument för att det inte kommer fortsätta? Eller är det bara en invändning av typen, bara för solen har brunnit varenda dag sen jag föddes så behöver den inte brinna imorgon.
Jag håller med om att vi inte kan ha tillväxt för evigt, vi måste sluta konsumera in absurdum etc, men Jag hänger inte med när det gäller detta i blogginlägget:
SvaraRadera" Termodynamikens andra huvudsats sätter tyvärr tråkiga fysiska gränser för alla "tekniksprång"."
...varför, kan du förklara för en som inte gått naturvetenskapliga linjen på gymnasiet?