Korthuset lappas igen

Idag ser vi hur EU:s ledare förtvivlat försöker hålla ihop korthuset med ytterligare tejp och snören. Irland får ett stort stödpaket, som dock för den nationella stolthetens skull inte fick bli större än Greklands stödpaket. För att rädda ekonomin går centralbankschefen Patrick Honohan ut och säger att han vill sälja ut de irländska bankerna och att han minsann har velat det länge. Frågan är bara om det går att hitta några köpare.

Irlands kris är värre för Europa än vad Greklands är helt enkelt därför att europeiska banker lånat ut ungefär tre gånger mer till Irland. De stora långivarna bland banker är de tyska och brittiska. Irland får svälja sin nationella stolthet och böja sig för vad Tyskland bestämmer här.

En annan sak som gör Irlands kris farligare för omvärlden än Greklands är den uppenbara smittorisken till Portugal. Många ser det nu som nästan oundvikligt att Portugal blir nästa land att behöva hjälp. Statsobligationerna pekar dock inte på någon akut förtroendekris för Portugal ännu. Marknaden koncentrerar sig just nu på Irland. Imorgon ska det dock bli storstrejk i Portugal - den första gemensamma generalstrejken på flera årtionden.

I Grekland pågår strejker titt som tätt, men media har tröttnat på att rapportera. Idag är det sjömännen på bl.a. färjorna till öarna. Sopåkarnas strejk sedan i fredags fortsätter också, med sopberg i städerna som illaluktande effekt.

EU och IMF har dock nu godkänt den tredje låneutbetalningen i Greklands krispaket. Jag gissar att de har sett sig tvungna att se genom fingrarna med vissa saker för att inte uppröra finansmarknaderna mer. De aviserar dock att fler åtstramningsåtgärder kommer att krävas innan paketets fjärde utbetalning kan godkännas.

För att återgå till Irland så är den politiska situationen där minst sagt problematisk.

Irlands premiärminister Brian Cowen förklarade i måndags att han, så snart krispaketet är färdigbehandlat i parlamentet och avtalen med långivare är på plats, kommer att utlysa nyval.

Det blir alltså i början av nästa år. Det kan bli spännande att se hur den politiska kartan på den gröna ön ritas om. Nationalistiska Sinn Féin vädrar morgonluft. Lyssna till exempel på vad deras ledare har att säga i denna video. Sinn Féin får väl räknas som Europas äldsta ännu existerande nationalistiska parti, även om de genomgått en del delningar genom åren. De har gedigen erfarenhet av hur man utnyttjar folkligt missnöje för politiska mål, och att deras inriktning traditionellt är starkt åt vänster gör inte precis deras chanser sämre i dagens läge. För övrigt kan väl de flesta partier som ingår i den nuvarande irländska regeringen ses som pestsmittade och blir troligtvis stora förlorare vid ett nyval.

Irlands kris efter bostadsbubblans krasch ger lärdomar till andra länder om vad som kan hända.

Bank- och bostadskraschen har tvingat ned den keltiska tigern på knä. Framför nosen ligger en nota på minst 50 miljarder euro för att täcka upp bankernas förluster. I ett svagt ögonblick lovade de styrande på Irland att garantera bankernas alla förluster. Finansminister Lenihan påstod att det inte skulle kosta något alls. Förhoppningen var att uttalandet skulle lugna marknaden och allt återgå till det normala (vilket i sin tur inte var så normalt).

En lärdom är att sådana här vidlyftiga löften inte fungerar när omvärlden också befinner sig i kris. Det hade möjligtvis kunnat gå om resten av världen haft högkonjunktur, men inte annars. Ser man på Sverige så kunde vi lyfta oss ur 1990-talets bankkris tack vare draghjälp från resten av världen, men någon sådan draghjälp finns ingenstans i dagens läge.

Jag har många gånger blivit anklagad för att vara negativ, men nu ser det ut som om allt fler börjar komma över på den negativa sidan. Handelsbankens vd Pär Boman varnar idag för att krisen inte är över och att det värsta mycket väl kan ligga framför oss. Boman ser den gemensamma valutan, euron, som ett problem. Trots det framhärdar Folkpartiet i sin europropaganda, även om de blivit märkbart tystare i frågan.

Ledarskribenten Gideon Rachman på Financial Times skrev igår om "How Germany could come to kill the euro". Han tror att eurosamarbetet kommer att brytas upp "och eurons skarprättare blir Tyskland".

Han konstaterar samtidigt att tyska väljare, efter årtionden av åtstramningar och offentliga nedskärningar på hemmaplan, har all rätt i världen att känna vrede när deras skattepengar går till att finansiera grekiska förtidspensionärer och subventionera Irlands extremt låga företagsbeskattning.

Den som lever får se. Eller blir det istället en nyvald nationalistiskt sinnad regering i något av PIGS-länderna som blir den första att ge fingret åt eurosamarbetet?

Glöm inte att många anser att om eurosamarbetet spricker, så spricker också EU.

[Andra bloggar om eu, euro, irland, grekland, portugal, statsbankrutt, banker, räddningsplaner, strejk]