2010-11-17

Amorteringskrav och slopat ränteavdrag?

Trillar av stolen gör jag nästan när jag läser att flera representanter för storbankerna vill införa amorteringskrav. Swedbanks VD Michael Wolf, samt SEB:s och Nordeas chefsekonomer Robert Bergqvist respektive Annika Winsth. Robert Bergqvist går till och med ännu längre.
Han menar dessutom att regeringen borde överväga en så kontroversiell åtgärd som sänkta ränteavdrag. I dag betalar ju bolånetagarna i praktiken bara 70 procent av sina räntekostnader själva.
Detta är något som jag har tyckt länge. För symmetrins skull bör sänkta ränteavdrag kombineras med sänkt skatt på sparande. Det skulle ändå bli en vinstaffär för staten. Jag har aldrig förstått varför vi sparare ska subventionera den del av befolkningen som genom lån lever över sina tillgångar.

Jag frågar mig varför storbankerna föreslår dessa åtgärder just nu. Jag har tidigare undrat vad som skulle kunna spräcka den svenska bostadsbubblan och just amorteringskrav och sänkta ränteavdrag tog jag upp som två faktorer som skulle göra att lånefesten skulle ta slut. Att storbankerna nu förespråkar amorteringskrav bör betyda att det ligger i deras eget intresse. Egentligen vill de ju att folket ska låna så mycket pengar som möjligt, eftersom de lever på räntor, men när bankerna inte längre vill det kan man börja undra. Vad vet de som inte vi vet? Anar de en prisnedgång på bostäder som skulle göra att många låntagare kommer att bli sittande med lån som är större än bostadens värde? Bloggrannen Cornucopia har lite andra kommentarer.
Men varför tar storbankerna upp den här frågan? Svaret är att de vill ställa amorteringskrav på kunderna, men är utsatta av konkurrens, t ex från statliga SBAB som inte ställer sådana krav. Går t ex Swedbank ensam ut med amorteringskrav blir de av med alla nya kunder, så man vill se en reglering för att inte drabbas av konkurrens. Sådana regleringar finns i andra EU-länder i varierande omfattning.
Finansinspektionen verkar dock inte oroa sig alls.
- Vi tror att amorteringarna kommer att öka på grund av bolånetaket. Med dyrare in blanco-lån på de översta 15 procenten har både låntagaren och banken incitament för amortering.
Varför skulle banken ha ett incitament för amortering p.g.a. högre låneränta? Snarare tvärtom.
Det är bara just de allra högsta belåningsgraderna på 80–90 procent som det finns anledning att oroa sig för, understryker Frisell.

- Hushållens skuldsättning över lag ser vi inte som ett problem.
Fast jag ser det som ett problem. Faller bostadspriserna tillräckligt långt blir fallet självförstärkande. Då blir det betydligt fler än bara de högsta belåningsgraderna som drabbas. Hela samhället drabbas också av en spräckt bostadsbubbla, som vi ser av skräckexemplet Irland. Vi får hoppas att Sveriges styrande tittat på det exemplet och lärt sig man inte ska ge för stora statliga garantier till bankerna, även fast det på kort sikt kan ge klirr i statskassan från avgifter. Frågan är bara vilket som är värst - att en bankkris drabbar statsfinanserna eller att bankerna faller omkull. Jag har inget svar på den frågan.

Idag kom senaste Småhusbarometern från SCB. Rubrikerna säger att priserna låg ganska stilla. Men då ska man ta med i beräkningen att KPI det senaste kvartalet stigit med drygt 1 procent. Den inflationsjusterade toppen (hittills) för de svenska småhuspriserna var som ni ser i diagrammet nedan i januari i år. Sedan dess har småhuspriserna fallit 3-4 procent realt (räknat på 3-månaders medelvärde och beroende på var man lägger jämförelseperioden).
Ännu så länge skulle jag inte kalla det en bekräftad topp, men det är i alla fall en varningssignal.

Igår dök det förresten upp en intressant "contrarian indicator", nämligen att fastighetsprofessor Hans Lind på KTH gett upp och inte längre kommer att sia om prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden. Han och kollegan Stellan Lundström har genom åren varit två av de mest konsekventa varningsroparna när det gäller svenska bostadspriser. Är bubblan komplett nu när till och med Hans Lind gett upp?

[Andra bloggar om , , , , , ]

7 kommentarer:

  1. Jag skriver samma som hos din granne Cornucopia, nämligen:

    Jag tycker att det ska ställas krav på att alla som vill låna ut pengar först skrapar ihop varenda krona för egen maskin. Det ska alltså inte gå att låna ut mer än man har, och när man har lånat ut pengar så ska man inte samtidigt kunna förfoga över dem. Något krav på amortering ska då inte behövas.

    För att minska skulderna föreslår jag att guldpriset i ett första skede tiofaldigas. Är skulderna fortfarande för höga får man tiofaldiga guldpriset igen och igen tills man når balans. Alternativet är att bankerna till slut kommer att äga allt som går att äga.

    /Guldkalle

    SvaraRadera
  2. Angående Hans Linds artikel där det sammanfattningsvis står...: "Det är därför viktigt att säga att vi inte kan utesluta ett prisfall. Men det är inte mer sannolikt att det sker, än att utvecklingen vi har nu fortsätter, säger Hans Lind".

    - SNACKA OM ATT GARDERA SIG!! :-D

    SvaraRadera
  3. Hans Lind ansluter sig till "this time is different".

    Citat: "en unik situation". Hans Lind måste vara en mega-contrarian indikator här. Nu säger han alltså att Sverige är unikt och den här gången är det annorlunda. Priserna skall inte ner.

    Jorå, dags för krasch.

    SvaraRadera
  4. Vad vet de som inte vi vet? Jag tror att de är livrädda just nu för alla tecken pekar söderut. Bankerna vill helt enkelt visa att de tar ansvar och vinna billiga poäng på ngt som är i det närmsta oundvikligt. Om/när prisena faller kan givetvis diskuteras men när det sker så kommer bankerna framstå som odjur då de skickar kravbrev högt och lågt. genom att som nu kräva reglering så kan de åtminstånde skylla ifrån sig.

    Man känner att det är ngt pågång runt hörnet, det går nästan att ta på spänningen. Dock så har jag lärt mig att saker rör sig i snigelfart när det gäller ekonomiska spörsmål.

    Vill även tacka för en utmärkt blogg,

    Mvh Axel

    SvaraRadera
  5. Makro e kul2010-11-17 22:35

    "För symmetrins skull bör sänkta ränteavdrag kombineras med sänkt skatt på sparande. Det skulle ändå bli en vinstaffär för staten. Jag har aldrig förstått varför vi sparare ska subventionera den del av befolkningen som genom lån lever över sina tillgångar."

    Mmmm, i teorin låter ju det här bra, uppmuntra sparande och avskräcka från att låna alltför mycket. Men i praktiken blir det ett fördelningspolitiskt klavertramp. Vem gynnas mest av förslaget ovan? Jo de rika. Ju rikare man är desto mer gynnas man. Och vem drabbas hårdast? Förmodligen familjer med små barn som just flyttat till hus eller större lägenhet.

    I dagsläget tror jag amorteringskrav vore bättre. Alternativt en sänkning av bolånetaket. Eller bäst vore kanske att börja med att se till att bankerna inte rundar bolånetaket...

    SvaraRadera
  6. jag har också ställt mig samma fråga, jag tror att bankerna anser att det är dags att kapitalisera sina lån genom att konfiskera egendomar och pss omvandla lut till cash för att öka kapital basen

    SvaraRadera
  7. Från The Economists briefing om Irland denna vecka:

    "The economy grew by an annual average rate of 6.5% between 1990 and 2007. However, this long expansion had two phases: a healthy boom and an unhealthy bubble. The first phase was largely export-led and powered by productivity gains, as Ireland caught up with the level of know-how in the rest of the rich world. Foreign firms provided the technology and capital; Ireland supplied the skilled workers.

    The switch between the two phases was hard to spot at the time, but probably happened in 2001-02. In the bubble years the main engine of Ireland’s economy was a housing boom that eventually ran out of control. With GDP growing by around 5% in most years, everything seemed fine to most people. But the economy was now on a narrower footing.

    The number employed in construction reached 272,000, around one-eighth of the workforce, in 2007. That has since fallen by more than half (see chart 3). Add in employment in related trades, such as estate agencies, mortgage brokers and banks, and the housing boom was supporting perhaps one-fifth of Irish jobs."

    Enligt bygg.org har Sverige idag ca 500 000 personer arbetandes byggsvängen, motsvarande en tiondel av de sysselsatta.

    MVH, Björn

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.