Amorteringskrav och slopat ränteavdrag?

Trillar av stolen gör jag nästan när jag läser att flera representanter för storbankerna vill införa amorteringskrav. Swedbanks VD Michael Wolf, samt SEB:s och Nordeas chefsekonomer Robert Bergqvist respektive Annika Winsth. Robert Bergqvist går till och med ännu längre.

Han menar dessutom att regeringen borde överväga en så kontroversiell åtgärd som sänkta ränteavdrag. I dag betalar ju bolånetagarna i praktiken bara 70 procent av sina räntekostnader själva.

Detta är något som jag har tyckt länge. För symmetrins skull bör sänkta ränteavdrag kombineras med sänkt skatt på sparande. Det skulle ändå bli en vinstaffär för staten. Jag har aldrig förstått varför vi sparare ska subventionera den del av befolkningen som genom lån lever över sina tillgångar.

Jag frågar mig varför storbankerna föreslår dessa åtgärder just nu. Jag har tidigare undrat vad som skulle kunna spräcka den svenska bostadsbubblan och just amorteringskrav och sänkta ränteavdrag tog jag upp som två faktorer som skulle göra att lånefesten skulle ta slut. Att storbankerna nu förespråkar amorteringskrav bör betyda att det ligger i deras eget intresse. Egentligen vill de ju att folket ska låna så mycket pengar som möjligt, eftersom de lever på räntor, men när bankerna inte längre vill det kan man börja undra. Vad vet de som inte vi vet? Anar de en prisnedgång på bostäder som skulle göra att många låntagare kommer att bli sittande med lån som är större än bostadens värde? Bloggrannen Cornucopia har lite andra kommentarer.

Men varför tar storbankerna upp den här frågan? Svaret är att de vill ställa amorteringskrav på kunderna, men är utsatta av konkurrens, t ex från statliga SBAB som inte ställer sådana krav. Går t ex Swedbank ensam ut med amorteringskrav blir de av med alla nya kunder, så man vill se en reglering för att inte drabbas av konkurrens. Sådana regleringar finns i andra EU-länder i varierande omfattning.

Finansinspektionen verkar dock inte oroa sig alls.

- Vi tror att amorteringarna kommer att öka på grund av bolånetaket. Med dyrare in blanco-lån på de översta 15 procenten har både låntagaren och banken incitament för amortering.

Varför skulle banken ha ett incitament för amortering p.g.a. högre låneränta? Snarare tvärtom.

Det är bara just de allra högsta belåningsgraderna på 80–90 procent som det finns anledning att oroa sig för, understryker Frisell.

- Hushållens skuldsättning över lag ser vi inte som ett problem.

Fast jag ser det som ett problem. Faller bostadspriserna tillräckligt långt blir fallet självförstärkande. Då blir det betydligt fler än bara de högsta belåningsgraderna som drabbas. Hela samhället drabbas också av en spräckt bostadsbubbla, som vi ser av skräckexemplet Irland. Vi får hoppas att Sveriges styrande tittat på det exemplet och lärt sig man inte ska ge för stora statliga garantier till bankerna, även fast det på kort sikt kan ge klirr i statskassan från avgifter. Frågan är bara vilket som är värst - att en bankkris drabbar statsfinanserna eller att bankerna faller omkull. Jag har inget svar på den frågan.

Idag kom senaste Småhusbarometern från SCB. Rubrikerna säger att priserna låg ganska stilla. Men då ska man ta med i beräkningen att KPI det senaste kvartalet stigit med drygt 1 procent. Den inflationsjusterade toppen (hittills) för de svenska småhuspriserna var som ni ser i diagrammet nedan i januari i år. Sedan dess har småhuspriserna fallit 3-4 procent realt (räknat på 3-månaders medelvärde och beroende på var man lägger jämförelseperioden).

Ännu så länge skulle jag inte kalla det en bekräftad topp, men det är i alla fall en varningssignal.

Igår dök det förresten upp en intressant "contrarian indicator", nämligen att fastighetsprofessor Hans Lind på KTH gett upp och inte längre kommer att sia om prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden. Han och kollegan Stellan Lundström har genom åren varit två av de mest konsekventa varningsroparna när det gäller svenska bostadspriser. Är bubblan komplett nu när till och med Hans Lind gett upp?

[Andra bloggar om bostadsbubbla, bostadspriser, kreditbubbla, amortering, ränteavdrag, banker]