Where's the Party?

SCB:s Sparbarometern utropade igår att hushållens lånefest fortsatte under tredje kvartalet 2010. Jag kikar  försiktigt omkring bland lägenheterna runt min gård för att se var denna fest pågår, men det verkar lika lugnt och städat som vanligt. Pågår en lånefest så är den väl dold. På de lokala kvarterskrogarna (alias pizzerior och kinakrogar) syns inte heller några anmärkningsvärda tecken på fest. Inga låntagare sitter där och beställer in champagneflaskor på rad.

Så till allvaret. Igår rapporterade SCB alltså att hushållens lån ökade i rekordtakt. Jag får den årliga ökningstakten till cirka 9 procent, vilket är ungefär i linje med vad det varit de senaste åren. En fortsättning av trenden, alltså, som synes av Cornucopias tjusiga diagram.

Att en sådan kraftig ökning av hushållens lån i längden inte är hållbar borde vara självklart. Till och med experter förstår numera det. Ändå försöker många att konstruera fram "rationella" förklaringar till varför hushållskrediterna stiger så snabbt och varför det inte skulle vara något problem. Men frågan är bara när och hur bubblan spricker.

På tio år har hushållens upplåning vuxit med 1 500 miljarder kronor till 2 386 miljarder. Det motsvarar 12 miljarder i månaden eller 3 miljarder kronor i veckan. I princip all ökad utlåning går till att finansiera bostadsköp som blir dyrare och dyrare. Samtidigt har de svenska hushållen varken blivit särskilt mycket rikare eller bättre på att spara. I takt med den högre belåningen ökar därmed hushållens risktagande.

Det är kanske på bostadsvisningarna som lånefesten äger rum? Där råder ju nästan feststämning med mängder av finklädda besökare. Inga röjarfester direkt, utan mer som stillsamma cocktailpartyn.

Nej, nej, åter till allvaret. Som jag har sagt förut så är det i grunden en kreditbubbla till svenska hushåll, som yttrar sig som en bostadsbubbla. Allt snack om tillgång och efterfrågan på bostäder är egentligen irrelevant. Vad som är intressant är hushållens tillgång till krediter. Så länge krediterna fortsätter att flöda till, så kan priserna fortsätta uppåt. Stryps kreditkranen så faller bostadsmarknaden ihop.

Kände ekonomen Sandro Scocco ser ingen uppsida på den svenska bostadsmarknaden. SBAB:s Tomas Pousette håller inte med.

- Vårt huvudscenario, som baserar sig på att det inte blir något nytt, stort internationellt bakslag, är att bostadspriserna blir oförändrade eller svagt stigande det kommande året

Herr Pousette måste nog gå omkring med stora skygglappar för att kunna säga så där. Att bakslaget kommer är i princip garanterat, med de obalanser som finns i världsekonomin. Eventuellt kan världsekonomin hålla emot i ett helt år till, men jag tvekar. Vi behöver inte blicka längre bort än PIIGSS-länderna för att hitta problem som kan få vilken ekonom som helst att drömma mardrömmar.

Senaste uppgifterna om bostadspriser kom idag från Mäklarstatistik och pekar på att de verkar ligga ganska still, vilket rubriksättarna försöker sätta lite spinn på genom att säga att det är "balans". Imorgon kommer SCB:s siffror, så jag kan uppdatera mina diagram.


[Andra bloggar om bostadspriser, bostadsbubbla, kreditbubbla, hushållskrediter]