Uppskjutet beslut om FRÖ-lagen?

Det ser ut som om Jordbruksverket fått kalla fötter efter att ha fått drygt 650 (!) remissvar på sitt förslag till svenskt införlivande av EU-direktivet 2009/145/EG. Beslut om det svenska införlivandet skulle ha fattats 25 november, men så här sägs det i en artikel i ATL idag.

Engagemanget för köksväxtfröerna växer. Frågor i riksdagen har lett till en interpellationsdebatt den 25 november.
- Innan dess kan vi rimligen inte fatta något beslut om föreskriften, säger handläggare Anders Falk.

Intressant - tiden blir alltmer knapp fram till 31 december då EU-direktivet senast ska vara införlivat. Idag bjuder också Jordbruksverket in fröföretag och trädgårdsnäringen till informationsmöte om köksväxtdirektivet.

Jordbruksverket har fått in drygt 650 remissvar med många engagerade synpunkter på förslaget om hur EU-direktivet för bevarandesorter och amatörsorter för köksväxter ska införlivas i Sverige. Det är främst kravet på registrering av amatörsorter för köksväxter och avgiften för denna registrering som väckt protester.

Verket arbetar förnärvarande med att ta del av remissvaren och har samtal bland annat med myndigheter i Danmark och England samt med EU-kommissionen om hur direktivet ska införlivas. I remissvaren märks en stark oro för att mindre vanliga frösorter inom småskalig– och amatörodling kommer att försvinna.

Bra att de talar med sina kolleger i England. DEFRA verkar ha hanterat ärendet på ett betydligt bättre sätt.

Den 20 december håller Jordbruksverket ett informationsmöte om de nya reglerna och hur vi kan hantera konsekvenserna.

En inbjudan skickas i dagarna till fröföretag och intresseorganisationer inom trädgårdsnäringen.

20 december - tiden blir alltmer knapp fram till 31 december. Datumet är också sällsynt illa valt, då många säkert kommer att ta julledigt redan denna vecka. Men jag tolkar informationen som så att Jordbruksverket efter proteststormen sett sig tvungna att ge en period med övergångsregler för fröfirmorna, annars skulle läget bli fullständigt ohållbart. Återstår att se hur generös denna övergångsperiod är. Storbritannien gav tre år och Sverige borde väl inte vara sämre. Jag hoppas att exempelvis FritidsOdlingens Riksorganisation också är inbjudna till informationsmötet.

När det gäller avgiften för att registrera en amatörsort arbetar Jordbruksverket för att hitta en rimlig nivå.

Jordbruksverket kan inte självständigt besluta om avgifter, utan är skyldiga till samråd med Ekonomistyrningsverket, för att inte bryta mot svenska regler eller EU:s lagstiftning och därmed riskera sanktioner. Jordbruksverkets ambition är dock att hålla avgiften så låg som möjligt.

Ambitionen vad gäller avgiften är bra! Blir den för hög vet vi att det är Ekonomistyrningsverket som proteststormen ska riktas mot.

Med de nya reglerna, som innebär att frösorterna ska registreras och beskrivas, kommer en frösort att kunna säljas inom hela EU. Det gör det lättare för små fröfirmor att importera och sälja frön från andra länder. Men det finns frösorter som saknar dokumentation. I vissa fall kan Jordbruksverket hjälpa till att leta fram sortbeskrivningar som redan finns för gamla frösorter.

Låter positivt, men som jag sagt tidigare finns lämpliga sorter för Sverige ofta utanför EU, i länder med liknande klimat, såsom Kanada, Ryssland, Korea och USA. Jag ser fortfarande ingen enkel lösning i sikte där.

Jordbruksverket har kontakt med myndigheter i andra länder som redan införlivat köksväxtdirektivet, bland annat Österrike och Estland, för att ta del av deras erfarenheter och ta reda på om det finns lösningar som Sverige kan lära av. De nya reglerna börjar gälla vid årsskiftet.

Också ett bra initiativ. Särskilt Österrike tycks av vad jag har läst ha hittat en vettig implementation av EU-direktivet. Den sista meningen förutsätter dock, antar jag, övergångsregler.

Jordbruksverket har också ställt samman lite frågor och svar med anledning av FRÖ-direktivet.

Kan en sort både vara en bevarandesort och en amatörsort?
Ja.

Tack, det var just en av de funderingar jag haft. En av mina favoritgrönsaker, Cavolo Nero di Toscana, som på svenska kallas svartkål eller palmkål, kommer sannolikt att registreras som bevarandesort i Italien och kan tydligen även registreras som amatörsort i Sverige.

Vad kommer det att kosta att få en sort godkänd?
Kostnaden för ansökan kommer att bli lägre jämfört med vanliga sorter och det kommer inte att vara någon årlig avgift. Hur stor registreringsavgiften blir är ännu inte bestämt.

Ingen årlig avgift, det låter bra.

Det kan vara värt att påpeka att EU-direktivet 2009/145/EG utgör ett undantag till EU-direktivet 2002/55/EG, som förbjuder försäljning av alla grönsakssorter som inte finns upptagna på EU:s standardsortlista. Fram till dess att EU kom med ett undantagsdirektiv för bevarande- och amatörsorter har vi i Sverige kört på vårt eget undantag från 1990-talet. Liknande EU-direktiv finns sedan tidigare för lantbruksväxter. EU:s aktuella sortlistor för lantbruks- och grönsaksväxter hittar man på denna länk. Det ska också tilläggas att det är fritt fram att sälja frön av arter av grönsaker eller lantbruksväxter som inte finns på någon av listorna.

Vid ett första påseende kan sortlistorna tyckas ganska inkonsekventa. Morot, selleri, fänkål, persilja och kummin finns med, men inte palsternacka, koriander eller dill. Ett av syftena sägs ju vara att undvika spridning av växtsjukdomar till våra viktigaste matväxter. Att då tillåta fri försäljning av palsternacka motsäger detta, då den är en nära släkting till morot m.fl. Av vete är endast vanligt vete, dinkel och hårdvete reglerade, men vad jag förstår inte övriga arter i släktet Triticum, exempelvis enkorn och emmervete. Solrosfrön är reglerade, men inte den nära släktingen jordärtskocka. Min slutsats blir att de skäl som officiellt framförs för att ha denna typ av reglering av fröförsäljning inte är de egentliga skälen. Det är nämligen endast de kommersiellt intressanta lantbruksväxterna och grönsakerna som finns med på listorna. Därför torde det egentliga syftet med dessa EU-direktiv vara att gynna de stora kommersiella fröföretagen. Koncentrationen i den globala utsädesbranschen har ökat starkt under de senaste decennierna och de stora utsädesföretagen med Monsanto, DuPont och Syngenta i spetsen har enorma resurser för lobbying, vilket exempelvis får till effekt att såna här EU-direktiv klubbas. Som av en händelse är de tre värstingarna även kemiföretag som producerar bekämpningsmedel, ofta skräddarsydda till deras utsäden. 2007 stod de största tre för nästan hälften av den globala fröförsäljningen i pengar räknat. De största tio utsädesfirmorna stod för två tredjedelar av fröförsäljningen.

För att återgå till FRÖ-direktivet så har det på nätet tyvärr cirkulerat en hel del osakliga, vilseledande och osanna uppgifter angående det, vilket inte hjälper motståndet, utan snarare försvårar det. Programmet för odlad mångfald önskar därför saklig kritik av fröreglerna. Jag hoppas att jag har lyckats hålla mig någorlunda saklig i det som jag skrivit tidigare, bland annat följande.

• EU, Jordbruksverket och legitimiteten
• Den fröodlade mångfaldens problem
• Min komplettering till remissvaret
• Mitt remissvar

Sen sist jag skrev har det tillkommit en del på nätet om FRÖ-lagen. Senast nu idag har Johan Norberg skrivit en kolumn i Metro, där han tyvärr fått en del om bakfoten.

Den 25 november kan vi ta ytterligare ett steg i den riktningen. Då kommer Jordbruksverket med krav som kan slå sönder den otroliga mångfald vi har bland köksväxter, som lök, tomat, krasse, koriander och chili. Runt om i Sverige finns 100 000 fritidsodlare och mängder av familjeföretag som tar fram och bevarar mängder av udda, gamla sorter och frön anpassade till lokala förhållanden.

EU förbjuder försäljning av grönsaksfröer som inte är registrerade av myndigheterna, men vi har haft ett undantag för amatörsorter så att hobbyodlare och små fröfirmor ändå har fått verka. Nu ska undantaget bort och Sverige kommer förstås att nitiskt anpassa sig till detta överdrivna ordningssinne. Så fort någon vill sälja en ny sort i en liten lokal butik måste de gå till staten och fråga om lov, som om det rörde sig om en psykotropisk drog.
[...]
Det skulle bli ytterligare en seger för kontrollstaten och storbolagen. Vi har tagit ytterligare ett steg på vägen mot Gunnar Ekelöfs dystopiska vision om den dag arkitekterna gör molnen ändamålsenligt fyrkantiga, och hygieniska barn leker utan att någonsin beröras av människohänder.

Europaparlamentarikern Lena Ek (c) har också tagit upp FRÖ-direktivet och skickat en skriftlig fråga till EU-kommissionen.

1. Är det kommissionens mening att utsädesdirektivet ska slå ut den biologiska mångfalden?

2. Anser kommissionen att även svenska myndigheter har ett ansvar för den biologiska mångfalden?

3. Hur avser kommissionen arbeta för att biodiversitetsmålen i Europa implementeras i relevant lagstiftning?

Av tidningar så har nu även Skånska Dagbladet och Lantbruk och skogsland tagit upp frågan.

Ett intressant remissvar som jag missat tidigare kom från FritidsOdlingens Riksorganisation.

Så en hel lista över blogginlägg som tar upp FRÖ-lagen.

• Lakes lakonismer
• Futuriteter
• The Secret Gardener
• Bartholdsson
• Henrik Alexandersson
• Attila tecknare
• Badlands Hyena
• Biodlaren
• Carls konsumentblogg
• Jan Nilsson
• Marita på Körsbärsgården
• Robert Petersson
• Rune Lanestrand
• Hejdå GMO

Nu närmast väntar vi alltså på interpellationsdebatten i Riksdagen 25 november och vad landsbygdsminister (f.d. jordbruksminister) Eskil Erlandsson svarar då på interpellationerna av Tina Ehn (mp) och Suzanne Svensson (s). Jag funderar faktiskt på att ta mig till Riksdagen nästa torsdag klockan 12 för att lyssna på minister Erlandssons svar.

[Andra bloggar om byråkrati, frö-lagen, jordbruksverket, odling, eu, jordbruk]