2010-12-14

Bostadsspekulation

Bloggrannen Cornucopia skriver idag ungefär det som jag ville kommentera angående dagens artikel i SvD/E24 om paret som tog extra lån för att sätta in ett nytt kök i sin bostadsrätt och deras spännande resonemang. De ser boendet som en investering - men det handlar om boende, som har drifts- och underhållskostnader. Att de räknar med att värdet på lägenheten kommer att stiga visar att det egentligen rör sig om spekulation, inte investering. De tycker att det är "seriöst" med en bank som kräver att de amorterar 1% per år - alltså på 100 år! Det enda smarta de gjort var väl att sälja bilen, som de tydligen inte behöver längre efter flytten från Västerhaninge. Men läs mer hos Cornucopia - han har uttryckt det hela betydligt fylligare. Såna här artiklar är varningstecken på att allt inte står riktigt rätt till på den svenska bostadsmarknaden.

Artikeln om det bostadsspekulerande paret kom till apropå att SvD/E24 har en artikel om hur många använder bostaden som "bankomat", dvs utökar sina bolån för att bekosta annat än bostadsköp. Detta enligt Bengt Hansson, analytiker på Statens Bostadskreditnämnd, BKN, som brukar leverera i mitt tycke träffsäkra analyser av den uppblåsta svenska bostadsmarknaden.
Han konstaterar att man tidigare använde egna pengar, besparingar eller lön, till reparationer och underhåll. Men nu lånar hushållen.
Även en fastighetsmäklare håller med.
I vissa fall har man en livsstil som inte betalas av den vanliga lönen. Den räcker helt enkelt inte för flera utlandsresor per år och nya bilar. Men har man en villa som stigit i pris kan man låna till detta.
Man kan också ana detta om man tittar på diagrammet över bostadspriser kontra löner sedan 1975 som jag ritade upp förra veckan. Många uttrycker nu sin oro över bolånen.
Bengt Hansson på BKN är bekymrad över lånebeteendet och menar att med detta har vi fått en uppåtgående pris- och lånespiral. Han är övertygad om att situationen inte är hållbar i längden. Priserna kan inte gå upp för all framtid och någon gång tar det stopp för utökade lån.

- Folk tror att priserna har stigit varaktigt och känner sig rika. Man lånar och betalar bara räntor. Man betalar inte av sina lån, utan utökar dem i stället. Det är ett spekulativt beteende, säger han.
Det är svårt att inte själv bli förvillad av att bostadspriserna stigit till rekordnivåer . Min egen (obelånade) bostadsrätt har mer än fördubblat sitt marknadsvärde sedan vi köpte den för nio år sedan, även med hänsyn taget till inflationen. Visst vattnas det i munnen vid tanken på hur mycket pengar vi skulle kunna få ut om vi sålde den, men vi måste ha någonstans att bo med rimligt avstånd till jobbet för oss båda och vi vill inte rycka upp våra barn från skola och kompisar utan att ha goda skäl. Det är ju roligt att känna sig som miljonär, men man får inte låta detta förleda en till att spendera pengar som man inte har. Vi har ju inte realiserat någon vinst på vårt boende.

Jag läser i DN också om en orsak till den bostadsbrist jag diskuterade i förra veckan. Det handlar om de höga skatter som kommer vid försäljning och som gör att det blir för dyrt att flytta till mindre bostad.
De höga flyttskatterna gör att många som egentligen vill flytta till ett mindre boende stannar kvar i stora hus. Allra dyrast blir det att flytta för invånare i Stockholmsområdet. Bostadsminister Stefan Attefall är öppen för att se över skatterna.

Reavinstskatt, stämpelskatt, mäklararvode, pantbrev, lagfart. Även om en hus- eller bostadsrättsförsäljning ger en rejäl vinst kan skatter och avgifter äta upp det mesta, enligt Stockholms handelskammare.

– Vårt intryck är att många 30- och 40-talister bor kvar i stora hus på grund av att skatterna slår för hårt mot ekonomin om de flyttar, säger Sofia Linder, analytiker vid Stockholms handelskammares avdelning för regional näringspolitik.
Detta påverkar hela bostadsmarknaden.
- Det är inte synd om dem som är inlåsta, det stora problemet är att vi har en så trögrörlig bostadsmarknad. Om folk som sitter i stora bostäder flyttar får vi i gång rörligheten, säger Sofia Linder.
Idag läser jag också på den moderate riksdagsledamoten Göran Petterssons blogg om att han anser att ränteavdragen borde reduceras för att "det ska löna sig bättre att arbeta än att låna". Ännu en politiker som vaknat upp till verkligheten. Men finns det inga politiker på politikens vänstersida som förstått detta? Läs också hos Folkkapitalism om "Konsumtionslån på huset ett varningstecken" och Björnbrum om "Stora och små samhällsfaror".

[Andra bloggar om , , , , ]

15 kommentarer:

  1. "De ser boendet som en investering - men det handlar om boende, som har drifts- och underhållskostnader"

    Vilka investeringar har inte kostnader? Grävmaskiner, datorer, anställda?

    En stadskärna är konstant, men antalet människor som vill bo där ökar. Precis som aktier kommer bostäder på sikt löna sig. Att sen dagens priser är 20% för höga är en helt annan sak.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att någon borde utveckla och tillhandahålla en tjänst där man kopplar kortet direkt till huslånet. Varför gå omvägen via banken varje gång man ska köpa ny häll eller tv?

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  3. Platt-tv menar jag förstås.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  4. Reavinsten måste vara baserad på skillnaden mellan nuvärdet av vad jag betalat och försäljningspriset.
    Inte vad jag betalat för t ex 30 år
    sedan, som nu är regel. Svenska folket accepterar allt, utan protester, absolut allt.

    SvaraRadera
  5. Men om flöjtkillen säljer sin bostadsrätt med en vinst på en miljon, så måste någon annan skuldsätta sig med minst lika mycket. Det är bara skulderna som ökar, stigande huspriser genererar inte rikedom. Och orsaken till att de stigande huspriserna är förstås att bankerna lånar ut pengar som de egentligen inte har, vilket vi inte har någon anledning att acceptera att de gör. Men som anonym 20:34 skrev så verkar svenska folket acceptera absolut allt.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  6. Först försvann förmögenhetsskatten, sedan fastighetsskatten. De verkliga "vinnarna" blev boende i Danderyd, Täby och Vellinge och liknande orter. Nästa steg ska tydligen bli att reavinstskatten vid försäljning av villan eller bostadsrätten ska väck. Detta för att "öka rörligheten på bostadsmarknaden". Det skulle i så fall betyda den redan välbärgade medel- och överklassen ytterligare ska ackumulera marknadsvinster på sitt boende.

    Detta är en logisk utveckling för ett samhälle på väg mot kollaps. Det gäller att sno åt sig så mycket man kan innan allt rasar samman.

    SvaraRadera
  7. Ett par kommentarer på förste anonym:

    "En stadskärna är konstant, men antalet människor som vill bo där ökar."

    Stadskärnan är inte konstant. Om du inte menar att stadskärnan slutar utanför gamla stan och gärdet är landsbygd som förr i tiden.

    "Precis som aktier kommer bostäder på sikt löna sig."

    Vilket jag köper om man också accepterar att "på sikt" kan vara längre än du lever.

    SvaraRadera
  8. Det verkar som om det finns en hel del människor vars syn på risk och historia är väldigt...snäv.

    "Bostäder går alltid upp."
    "Aktier lönar sig alltid på sikt."
    "Varför vara skuldfri vid pensionen?"
    "Om det blir lågkonjunktur så sänks räntan och sen blir allt bra"

    Det är som om vi bodde i något jättedagis där allt kommer att fortgå som de senaste femton åren och skulle det hända något oförutsett så kan Anders eller Ingves vifta med sitt trollspö och fixa allt. För det kan vi i Sverige. Synd att de inte fattat det i länder som Irland, USA och England.

    Moral Hazard Generation.

    SvaraRadera
  9. Bosse
    Reavinstskatt betalas inte av de rika. Det är en straff till de som lämnar bostadsmarknaden. Den är stöld, helt omoralisk, manipulerar bostadspriser uppåt och så straffar också de unga.
    Den måste försvinna för allas bästa.

    SvaraRadera
  10. Bosse 21:01,
    De nämnda kommunerna i norra stor-stockholm betalar en avsevärd extraskatt, kallad Robin-Hood-skatt, som det numera talas alldeles tyst om.

    Anledningen att det talas tyst om den är att sittande regering lovat avskaffa den men inte gjort det.

    Sagda kommuners innevånare betalar mycket mer i skatt i absoluta tal än medelkommunen och är därför betydligt mer "lönsamma" för landet.

    Fast det går ju att knäcka vem som helst med för stora bördor i "rättvisans" namn. Det är snarare andra orsaker om samhället knäcks än att några få anses betala för lite skatt, vilket de alltså inte gör.

    SvaraRadera
  11. Makro e kul2010-12-15 08:16

    "De tycker att det är "seriöst" med en bank som kräver att de amorterar 1% per år - alltså på 100 år!"

    Om man amorterar 1% första året och ökar amorteringen med inflationen (2% per år antas) så tar det 55 år att betala av lånet.

    SvaraRadera
  12. Nog har vi väl en bubbeltendens på bostadsmarknaden- men, "marknaden har alltid rätt"

    Det finns faktorer som förklara de stigande bostadspriserna:
    1. ROT avdraget- som att slänga bensin på elden! om man vile undvika bubbeltendens så skulle man stimulerat utbudssidan dvs nyproduktion.

    2. avregleringen av hyresmarknaden- sannolikt kommer hýrorna på attraktiva lägen i te.x stockholm öka 50 % de närmaste 10 åren.
    Detta kommer att kunna motivera höga priser på bra lägen-dock inte B lägen där hyror och priser sannolikt kommer att stå still.

    Phenix

    SvaraRadera
  13. Hej Flute
    Jag tycker det skulle vara intressant om du gjorde en jämförelse mellan sveriges statsskuld + privata skulder jämfört med andra eu-länders statsskuld + privata skulder.
    /JN

    SvaraRadera
  14. Jag undrar om någon vet hur det ser ut i de olika Europeiska länderna om man lägger ihop statsskulden och de privata skulderna till en "totalskuld" som sedan ställs i relation till BNP Detta mått ger en tydligare bild av det fiansiella läget i respektive land.

    SvaraRadera
  15. För er som är intresserade av hushållens vs. statens skuldsättning så rekommenderar jag en rapport från globalutmaning
    http://www.globalutmaning.se/?p=1219
    slutsatsen är att totala skuldsättningen är relativt konstant, just nu är vi i en period då hushållens skuldsättning ökar och statens minskar. Detta kommer så småningom tvingas att ändra då hushållens skulder blir för stora och då kommer förstatligen av skulder. Detta kan ske genom den milden varianten genom lågkonjunkturer och ökad arbetslöshet etc. vilket leder till ökade utgifter och minskade skatteintäkter. Eller genom denna hårda varianten genom att förstatliga bankerna (t ex Irland, Island, USA). Min personliga åsikten är att vi kan fortfarande klara den milda varianten......men ingen verkar villig att ta steget.....

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.