2013-02-20

Fossilfritt transportsystem?

Bloggrannen Osunt tipsar om en rapport från Elforsk och Svensk Energi med titeln "Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030" och några höjdpunkter som vederbörande ser i rapporten. Jag tycker liksom Osunt att man åtminstone bör läsa de tolv inledande punkterna för att få sig en överblick. Där står bland annat så här:
Det krav som ställs i EU:s vitbok för transportsystemet om att rörligheten inte ska inskränkas och som ofta lyfts fram i debatten (”minskad rörlighet är inte ett alternativ”), behöver nödvändigtvis inte heller stå i motsatsförhållande till en utveckling i riktning mot ett transportsnålare samhälle. Människors rörlighet är inte entydigt med bilresande, utan rörlighet kan i många fall lika väl klaras genom ett kraftigt utbyggt och väl fungerande kollektivtrafiksystem.
Just att rörligheten inte ska inskränkas är dock orealistiskt. Med minskande tillgång till fossila bränslen (framförallt oljeprodukter) så kommer rörligheten och transporterna att inskränkas vare sig vi vill eller inte.

Vidare skrivs:
De största hindren för en stor introduktion av elfordon idag utgörs av priset på fordonen,
dagens tekniska begränsningar vad gäller batteridrift och en avsaknad av laddinfrastruktur.
Priset på fordonen är knappast något som kommer att minska särskilt mycket. Produktionen av elbilar eller eldrivna lastfordon beror av en mängd råvaror och utvinningen av dessa är energiintensiv. Batteriernas tekniska begränsningar har jag skrivit om för något år sedan och det är gränser som sätts av fysikens lagar.
Ett kilo råolja (och även diesel eller bensin) innehåller nästan 50 MJ (megajoule) kemisk energi. Fossilgas innehåller cirka 55 MJ per kilogram och stenkol 20-35 MJ per kg.

De bästa batterierna idag (litiumjon) ligger runt 0,5-0,7 MJ per kg. Den teoretiska gränsen (som troligen inte kan uppnås i praktiken) är runt 2 MJ per kg. Eventuellt kan man lyckas hitta ny teknik som kan driva upp den teoretiska gränsen till drygt 3 MJ per kg. Men där är vi alltså inte på långa vägar idag.
Idag ligger alltså batterierna på grovt räknat en hundradel av energitätheten (per viktenhet) för oljeprodukter och även med optimistiska antaganden om ny batteriteknik är man inte ens uppe i en tiondel av oljans energitäthet. Även räknat i MJ/m3, alltså per volymenhet, ligger energitätheten för batterier lång under den för oljeprodukter. Just detta visar att den batteridrivna elbilen är ett feltänk. Frågan är inte hur vi ska driva våra bilar, utan hur vi ska sköta våra transporter - inte med personbilar, utan på annat sätt, t.ex. trådbussar eller eldriven spårtrafik. Jag skulle önska att den aktuella rapporten tänkte lite mer utanför ramarna (outside the box).

Men rapporten talar även en del befriande klarspråk:
Precis som för många andra förändringar som skett i samhället kommer det innebära vissa uppoffringar av den egna bekvämligheten och utmana vår förändringsobenägenhet.
Vi måste inse att vi inte kan ägna oss åt samma enorma energiförbrukning som idag. Sverige har visserligen en internationellt sett stor andel energi från energikällor andra än olja tack vare vår vattenkraft och kärnkraft, men vad gäller transporterna så dominerar fossilbränslena fullständigt. I början av rapporten finns följande diagram som visar transportsektorns energianvändning fördelad per fordonsslag.
Det är dessa transporter som rapporten tar som sina systemgränser. Det som tydligt framgår är att det är de lätta vägfordonen (till stor del personbilar) som står för den absolut största delen av energianvändningen och det är alltså här man lättast kan spara in på fossila bränslen. För att samhällets infrastruktur (framförallt transportinfrastrukturen) ska fungera och nödvändiga (och onödiga) varor nå invånarna (konsumenterna) så är dock arbetsmaskinerna och de tunga vägfordonen de absolut viktigaste.

Jag anser dock att de systemgränser som sätts i rapporten är för snäva. Sverige är som samhället är uppbyggt idag starkt beroende av varutransporter från utlandet, samt export till utlandet. Därför är följande diagram från rapporten minst lika intressant.
Där kommer sjöfarten in som  en viktig tårtbit i transporternas energianvändning och flygets andel är betydligt större än om man bara räknar inrikes transporter. Fortfarande är de lätta vägfordonen den största biten, men vi måste även fundera på övriga bitar. Tunga vägfordon, arbetsmaskiner och sjöfart är de mest systemviktiga och står tillsammans för 45 procent av energianvändningen.

Jag återkommer troligen till denna rapport.

24 kommentarer:

  1. Håller med dig i det mesta. Rekommenderar skriften men har bara snabbläst den än.

    Men elhybrider och elbilar kommer att bli billigare att tillverka med större volym. De kommer också att påverkas av den snabba utvecklingen för autonoma fordon. Står inget om autonoma fordon vad jag sett i Roadmap ... och det beror säkert på att utvecklingen för dem tagit riktig fart nyligen med nya projekt inte bara hos gamla bilföretag. Största delen av alla persontransporter sker så korta sträckor att rena elbilar klarar dem. Elmotorer är mycket effektiva och väger betydligt mindre än fossilmotorer.

    Jag menar att autonoma bilar kommer för speciella marknader inom några år, tex större parkeringar som flygplatser och ganska snart efter det som citytaxi där de lätt tar mesta marknaden för dagens taxi och successivt blir billigare med större volym. Efter en tid blir en autonom taxi om den har ren batteridrift billigare per km än fossilbilar. Främsta hindren idag är att alla sensorer gör att autonoma bilar kostar drygt miljonen. Samma sensorer och mönsterigenkänning, fast ännu mera begränsat i antal, kommer in först på nya dyrare bilar. Tex farthållare blir mer avancerad och klarar anpassning till bilkö, autonom fickparkering, bildskärm för vad som finns bakom bilen och i döda vinkeln, automatbroms vid hinder mm.

    Autonoma fordon kommer givetvis också för transport av gods. Genom mer optimalt körsätt drar de mindre energi. Kanske första systemet som syns tydligt blir små drönare som levererar små fysiska varor som dokument eller medicin via hubbar i ett internet för atomer i storstäder. Minst två sådana projekt pågår. Drönarna växlar över sin last till laddade dito vid lämplig hubb. Drönarna sparar inte stora mängder budbilar eller budcyklar men kommer garanterat att väcka diskussion.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tycks leva i någon sorts drömvärld. Uppåt en miljard svälter idag och den siffran kommer att öka drastiskt de närmaste decennierna. Vi ska nog vara glada om vi kommer kunna förse våra cyklar med gummidäck i framtiden. Autonoma fordon? Varför inte dra till med fred på jorden och ett universellt botemedel mot cancer samtidigt?

      Radera
    2. 17:39.
      Framtiden handlar alltid om drömmar, ibland mardrömmar. Närmast framtiden är mer säker att uttala sig om. Vi har nästan säkert tex nått Peak Oil och det gör att världen ändras. Du tycks tro att jag försöker bestämma vad som ska hända. Det är inte så, mer än i mycket ringa omfattning. Vad jag försöker förmedla är att viss förändring är ganska säker även om det samtidigt händer annat i världen. Brist på olja kan leda till mycket, men all teknisk utveckling som pågår upphör inte omedelbart.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Det är väl inte relevant att babbla om autonoma fordon om man inte tror att de kommer att ersätta en väsentlig del av nuvarande fordonspark?

      Radera
    4. 13:02.
      Större delen av nya bilar blir autonoma inom överskådlig tid. Alla blir förmodligen inte eldrivna. Jag har inte sagt något om mängden nya bilar. Gamla bilar tar med tidens tand slut. Det är många nya detaljer som är förutsättning för helt autonoma bilar i dagens premiumbilar.

      Bara som en annan vinkling på transporter så har autonoma små båtar färdats över haven utan olja som drivmedel. Det tar tid men de kommer fram till sin destination.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  2. Tydligt är att inrikes flyg och sjöfart är småspelare. Sjöfarten kan ju dock enkelt minska fossilförbrukningen genom sänkt hastighet (ger ju andra kostnader, men något som kan göras på en gång - jfr dock gotlandsfärjorna!) medan flyget får det svårare att rationalisera så värst mycket mer. Får ta upp det som en sak nu i församlingen under fastan, "inte bilen under milen" eller något i den stilen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som en bra sak att ta upp från predikstolen. Frosseri är väl en av de klassiska dödssynderna, och frosseri behöver ju inte bara gälla mat, utan kan handla om alla sorters konsumtion.

      Radera
  3. Man kan ju drömma om ett framtida samhälle med kortare arbetstid och mer vältränade invånare. Cykeln ger då stor rörelsefrihet. Har cyklat lite runt i Europa och till Kairo en gång. Mycket trevligt :)

    SvaraRadera
  4. Thomas Larsson2013-02-20 14:49

    I praktiken är skillnaden i energitäthet ungefär en faktor 40: 50 kg diesel ger 100 mil körsträcka, 300 kg batteri ger 15 mil. Det stämmer ganska bra med att råskillnaden skulle vara 100, eftersom elmotorn har ungefär 2.5 ggr högre verkningsgrad.

    Elbilen kan nog vara en nischprodukt för korta arbetsresor. Å andra sidan finns det just för korta arbetsresor oftast goda alternativ: kommunalt i storstad, cykel eller skidor på landet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tesla S uppges gå 480 km på största batteripack. Även om det kan vara nyttigt att cykla finns nog många som fortsatt vill åka bil. Ytterst få som har arbetsresor på över 10 mil och många resor kan vara för att handla eller för service av något slag.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Thomas Larsson2013-02-21 04:21

      Och vad väger det? 600 kg batteri ger ju dubbelt så lång körsträcka. Sedan finns det väl dieslar som drar ner mot 0.3 l/mil, så det behöver inte vara någon direkt motsägelse där.

      Radera
    3. Thomas!
      Jag vet inte vad batteripaketet väger men har en uppgift om att Tesla S har 5+2 sittplatser så ett antagande är att de två kanske försvinner och bara 5 platser återstår. Vad jag menar är att när de autonoma bilarna kommer ner i pris blir kostnaden för att resa så relativt lågt att få anser sig behöva egen bil. En autonom bil behöver inte stå på dyr parkering och kan ecoköras samt viktigast inledningsvis så är den mycket säkrare än dagens bilist. Vi är ju överens att elmotorn har högre verkningsgrad och att mycket få persontransporter är särskilt långa samt att el är billigare än bensin eller diesel. Det talar för att de flesta biltransporter blir med el, men givetvis kommer andra former av kommunalt resande, cykel, skidor och promenader att finnas även i framtiden.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  5. För Sveriges del gissar jag att förgasning av biomassa från skogen kommer bli resursbasen till våra transportbränslen. I takt med att efterfrågan på papper går ner (förhoppningsvis snart ur ett miljöperspektiv, men kanske inte ur ett nationalekonomiskt) kommer mer biomassa bli tillgängligt för förgasning. Man hade kanske kunnat önska att större arealer skulle kunna få bli naturskog, men det finner jag nog osannolikt.

    SvaraRadera
  6. Dags för ånglokens återkomst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har redan elektriskt lokomotiv och en uppbygf infrastruktur för dessa som är bättre i alla avseenden än ånglok. Ånglok kommer förbli en teknologi förpassad till historien.

      Radera
  7. Med den deflation av konsumption som kommer att ske i samhället i stort så kommer behovet av transporter också att minska.

    SvaraRadera
  8. När jag var barn på 50-talet var det glest mellan bilarna. Alla cyklade till jobbet. Däremot fanns det gott om små affärer på nära håll. Jag bodde i Kungsör på den tiden. Där fanns två åkare som körde ut varor med häst. Östlunds mekaniska hade en eldriven lastbil som dom byggt själva under kriget. Den såg man ofta. Till hamnen kom regelbundet fraktbåt från Stockholm. Jag tror den gick vidare till Örebro. Mjölkcentral fanns det också så mjölkbilarna inte behövde köra så långt. Bara att fråga dom som var med förr hur det fungerar med få bilar.

    SvaraRadera
  9. Elbilarna är naturligtvis inte en realistisk ersättare till bilen, men en laddhybridbil är ett bra ersättare till cykleln och kollektivtrafiken.
    Var det ett konstigt jämförelse?
    Inte alls. Nu jämför vi hela tiden laddhybridbilen med den bensindrivna bilen. Men för kortare resor så är ju det rimliga att istället jämföra med att gå/cykla/åka spårvagn.
    En laddhybrid med specifikationen:
    kör en mil i max 50 km/h på en laddning.
    är både billig (går tex att bygga med blybatterier) och täcker 80% av alla bilresor i Sverige.
    Och både komfort, säkerhet, körkostnad och hastighet är betydligt bättre än kollektivtrafik, cykel etc.

    Varför byggs då inte hybridbilar enligt denna enkla specifikation? Jag tror att det i huvudsak beror på att för de som åker så korta sträckor så är bensinkostnaden en väldigt liten spelare i bilekonomin. Kör man mindre än 1 mil om dagen så är bensinkostnaden mindre än 1/4 av bilkostnaden (kapitalkostnad, service och reparationer är resten). Därför finns det inga ekonomiska incitament för de som enkelt skulle kunna minska samhällets totala bensinförbrukning (utan någon egentlig försämring av komfort etc) att göra det.

    Vi får se vad som händer om vi bryter trenden med att bensinkostnaden hela tiden minskar för nya bilar (det är billigare att köra en ny bil en mil idag än vad det var att köra en ny bil anno år 2000 en mil, allt beroeende på att teknikutvecklingen minskat bensinförbrukningen mer än bensinen ökat i pris).

    Den övre prisgränsen för flytande bränsle i Sverige torde vara kostnaden för att göra bränsle av skog (som skulle räcka för att driva alla bilar i Sverige redan med dagens bensinförbrukning). Och den ligger väl redan idag under 20 kr litern.

    Om vi räknar högt och säger att talldiesel kommer kosta 50 kr per liter om 15 år, och en bil till ett rimligt pris då är nere på 0,3 l/mil (helt realistiskt med tanke på att de snålaste bilarna idag drar 0.4), så blir milkostnaden 15 kr/mil. Det är mer än man betalar idag, men ingen katastrof.

    Så mitt motbud till alla som funderar på hur ett fossilbränslerna transportsystem ska ersättas:
    Eldrift med avsevärt sämre prestanda än dagens fossildrivna bilar men avsevärt bättre än att cykla står för 40% av ersättandet. Talldiesel för 50 kr litern för 10%. Och 50% består av en förnyelse av bilparken till bränslesnålare bilar.
    Allt ovan bygger på teknik som redan existerar idag (även om hybridbilen som jag efterlyser inte är utvecklad ännu så är det bara en förenklig av befintliga hybridbilar).

    SvaraRadera
  10. Nu har jag börjat läsa rapporten. Det räcker att läsa figur 2 på sidan 20 och jämföra med Cornu:s diagram:
    http://3.bp.blogspot.com/-VykKnFYPHWQ/UQPTp4Wa9mI/AAAAAAAAQps/2Fsu2I6fGYY/s1600/se_kons_drivmedel.png
    för att snabbt konstatera att man har gjort helt fel antaganden angåeende den "naturliga" minskningen av fossilbränsleanvändningen som sker genom teknikutveckling.

    Rapporten är av klassiskt aktivistsnitt. Alarmera och påstå (felaktigt) att den naturliga samhällsutvecklingen inte går i rätt riktning. Föreslå åtgärder som gynnar den egna plånboken eller politiska övertygelsen.

    SvaraRadera
  11. Som vanligt likställs rörlighet med tillgänglighet, vilket är olyckligt och missvisande. stigw är sanningen på spåren med sin analys att alternativ till lösning på "problemet" är att helt enkelt se till att man har närmare till det man behöver. Både genom att producera mer närmare konsumenterna och att flytta tillbaka transportarbetet från konsumenterna till producenterna.

    SvaraRadera
  12. Den enda chans vi har är att så snabbt som möjligt ombilda samhället till en modernare version av hur det såg ut från 1930 - talet fram mot mitten av 1950 - talet.

    Vårt nuvarande samhälle och levnadsmönster är ohållbart. Vi är dessutom minst fem miljoner för många i vårt land idag. Dessa lever allihopa i städer. Dessa städer är inte försörjningsbara utan den energimängd vi idag förbrukar och som inte finns tillgänglig bara om några 10 tal månader - just det månader.

    Vi måste börja ställa om till kollektiv trafik - till mindre resande - till att komma bort från massbilism och transporter på vägar och flyg.

    Ställ om nu eller ta konsekvenserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så där har det ju snackats i decennier. Jag tror att folk är mer benägna att blunda för verkligheten och köra ut över stupet.

      Radera
    2. Förståsigpåare2013-03-06 14:10

      Du menar att energin som är en nödvändighet är slut om ett tiotal månader samt att vi är fem miljoner för många i landet.

      Därefter uppmanar du till omställning till mer kollektivtrafik?

      Om det är som du säger att att allt klappar ihop inom tio månader så tror jag det är tämligen döfött att ens påbörja någon omställning....

      Radera
  13. Liten rättelse:
    "Sverige har visserligen en internationellt sett stor andel energi från energikällor andra än olja tack vare vår vattenkraft och kärnkraft"

    Biobränsle är Sveriges största energikälla 140 TWh - större än vattenkraft och kärnkraft tillsammans.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.