Visar inlägg med etikett flygplatser. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett flygplatser. Visa alla inlägg

2020-04-17

Flygbranschen kommer aldrig tillbaka i volym

Jag kan bara konstatera att flygbranschen aldrig kommer att komma tillbaka till som det var innan den nuvarande kollapsen, utan mängden flygningar kommer att vara drastiskt reducerade. Det finns en mängd faktorer bakom detta.

För det första kommer en mängd flygbolag att ha gått i konkurs eller rekonstruerats, t.ex. BRA som ansökt om rekonstruktion. De bolag som överlever kommer att göra det i ett mindre format, t.ex. "BRA kommer att krympa enligt rekonstruktionsplanen."

Och för den som tror att överlevande flygbolag kommer att köpa upp flygplanen från de konkursade, så kan jag meddela att efterfrågan på flyg kommer att vara betydligt lägre, eftersom världen går in i en kraftig lågkonjunktur med BNP-fall på troligen mer än tio procent. Så de flygbolag som överlever kommer som sagt att göra det i ett mycket mindre format.

Och lågprisflyget är troligen det som kommer att försvinna nästan helt, eftersom deras kunder till stor del tillhör grupper som förlorar en stor del av sina inkomster och därmed möjlighet och vilja att köpa flygbiljetter. Norwegian är ett av bolagen som sannolikt inte kommer att överleva. Redan nu har bolagets aktie kraschat totalt och är nu inte värt mer än ett Boeing 787-plan, efter att bolaget meddelat att de vill göra en radikal skuldrekonstruktion för sina 7,5 miljarder dollar i skulder.

Ett ytterligare problem för flygbolag vars flygplansflotta nu till större delen står still är att flygplanen måste underhållas även när de står parkerade. De måste rullas då och då för att däcken ska hålla sig i form, motorer och elsystem måste startas upp med jämna mellanrum, motorer och andra hål måste täckas för att inte samla damm och så att inte fåglar och insekter börjar att bo där, och så vidare. Det kostar pengar att hålla parkerade flygplan flygvärdiga. Frågan är inte om utan istället när delar av flygplansflottan kommer att lämnas därhän och inte längre underhållas. Särskilt när flygbolag går i konkurs - vem tar då hand om dess stillastående flygplan? En stor del av dessa parkerade flygplan kommer troligen att framöver bli miljöproblem där de står parkerade.

Sedan tillkommer att inte bara flygbolagen permitterar personal, utan även alla kringliggande verksamheter tvingas skära ner, t.ex. Luftfartsverket som varslat 40 procent av personalen om uppsägning. Det handlar om bland annat flygledare. När väl flyget så sakteliga kan komma igång igen så kan både deras egen personal saknas, liksom personal i serviceföretag, eller kanske hela serviceföretag som då inte finns längre. Flygbranschen är ett stort och komplext system med mängder av beroenden och försörjningskedjor och det är inte bara att starta om den. Alla måste finnas där, t.ex. kabinpersonal, piloter, flygledare, servicepersonal, bränsleleverantörer, städbolag, bokning, incheckning osv.

Detta är ett skolboksexempel på Tainters definition av kollaps som en plötslig förenkling av ett komplext samhälle (eller en del av det). Här faller större delen av flygbranschen bort och det är en stor förenkling av samhället.

Så nej, vi kommer aldrig att se samma volym av flyg som innan denna kollaps. Och priserna på flygbiljetter kommer att vara betydligt högre, eftersom en massa stordriftsfördelar faller bort.

Frågan är mest hur illa det blir.

2018-01-04

Flygom mera!!

Infrastrukturminister - smaka på det ordet! Huru härligt är det icke? Ack, så det utstrålar makt, framåtanda och utbyggnad!

Sverige haver sedan i somras en infrastrukturminister vid namn Tomas Eneroth, socialdemokrat till färgen, som ser ut att taga sitt uppdrag att sikta framåt och uppåt på största allvar. Jag läser idag med glädje huru storstilade planer Herr Eneroth haver för Arlanda flygplats. Icke blott skall denna flygplats expandera, nej den skall i framtiden bliva det ledande flygnavet i Norden! Huru ärofulla äro icke dessa högt ställda ambitioner? Till råga på allt manar Herr Eneroth till nationell samling kring dessa ambitioner. Ack, vilken sant patriotisk enande kraft denne infrastrukturminister är!

Herr Eneroths grunder till dessa grandiosa planer äro sannerligen väl genomtänkta. Vi behöva helt enkelt bra flygförbindelser för att icke komma å den så nesliga efterkälken. Ty vi vilja förvisso icke vara sämre än våra grannar danskarna, som frikostigt satsa å sin flygplats i Köpenhamn.

Det må vid första anblicken (med tanke på Arlandas geografiska placering) förefalla som om Herr Eneroth främst hade Stockholms väl och ve i tankarna, men nej, hans planer äro mer vittomfamnande än så. De innefatta hela landet, ty Arlanda skall utgöra en motor för Sverige!

Herr Eneroth emottar för dessa sina högtflygande planer välförtjänt stöd från Fru Rankka, verkställande direktör för en av den kungliga huvudstadens viktigaste institutioner, nämligen Stockholms handelskammare. Hon påpekar så förnuftigt att Sverige icke må riskera att tappa i konkurrenskraft på grund av de usla flygförbindelser vi nu hava, utan att vi skola investera i denna styvmoderligt behandlade flygplats, framförallt för att icke riskera att förlora framtida utplaceringar av viktiga europeiska myndigheter.

Vissa elaka tungor försöka nu att misskreditera utbyggnaden av Sveriges pärla, vår största flygplats Arlanda, genom att i sin illvilja antyda att en större flygplats skulle förorsaka större utsläpp av koldioxid, en gas som redan Professor Arrhenius för etthundratjugu år sedan visade att den orsakar uppvärmning av klimatet. Intet kan emellertid vara mer felaktigt än dessa antaganden om ökade utsläpp! Kan vår stolte infrastrukturminister tänka ut så storstilade utbyggnadsplaner kan han säkerligen även tänka ut huru vi kunna hava fler flygförbindelser med mindre utsläpp. Eller måhända överhänder han detta uppdrag till sin för ändamålet kanske mer lämpliga regeringskollega miljöministern Fru Skog.

Så låtom oss framöver med stolthet bygga ut detta för Stockholm och Sverige livsnödvändiga nav, Arlanda flygplats! Och låtom oss flyga mer, ty det är viktigt för Sveriges näringsliv och den heliga tillväxten!

2012-09-26

Greenwashing på Arlanda

Som en av Sveriges mest lästa bloggare inom "de tre e:na" (ekonomi, energi och ekologi) får jag med jämna mellanrum mejl med förslag på att skriva om någon ny kampanj från något företag - ofta miljöförstörande företag som på något sätt vill bättra på sin image inom miljöområdet. Oftast hamnar dessa mejl i cylinderarkivet, men ibland kan de inspirera till att skriva något.

Dagens mejl kom från en byrå som specialiserar sig på marknadsföring i sociala medier och gällde Arlanda och "ett av deras senaste spännande projekt inom hållbarhet". Hur man lyckas få ihop "hållbarhet" med flygbranschen är för mig en gåta. Flyget är fullständigt beroende av den ändliga fossila råvaran olja. Visst har det gjorts experiment med biobränslen i flygplan, men ska vi driva runt världsekonomin på biobränslen lär knappast flyget få någon tilldelning, då produktionen av biodrivmedel inte på långa vägar kan ersätta petroleumprodukter och andra användningsområden än flyget (t.ex. mat) säkerligen kommer att få prioritet.

Arlanda har "sedan länge jobbat för att bli en av världens mest klimatvänliga flygplatser". Där har vi ännu en härlig motsägelse med orden "klimatvänliga" och "flygplatser" tillsammans. Hur mycket man än driver flygplatsen på förnybar el, har "100 procent miljötaxi" med mera så handlar det bara om grönmålning av verksamheten, för grunden för hela flygplatsens existens är ju att det ska starta och landa flygplan där, som per definition ger en massa utsläpp av växthusgaser och förbrukar ändliga råvaror.

Arlanda tar nu i så de spricker i grönmålningen genom att lansera en app till smartfånar, som ska "på ett kul sätt uppmuntra människor att välja klimatsmarta färdalternativ för att ta sig till och från flygplatsen". Är det verkligen någon som går på detta marknadsföringsknep? Säkert laddar många ner appen för att få chansen att vinna flygresor, men frågan är om de tror på flosklerna. Den miljöpåverkan man eventuellt kan spara in genom sättet att ta sig till flygplatsen är liten jämfört med själva flygresans miljöpåverkan.

Nej, flyget har ingen ljus framtid och till råga på allt har trafikflyget för det mesta varit en olönsam historia som mest har hållits igång av statliga subventioner och satsningar.

2012-05-23

Byways Skyways!

Så säger vi farväl till ännu ett flygbolag, nämligen Skyways, som igår gick i konkurs och lämnade tusentals resenärer i sticket. En viktig orsak till konkursen är uppenbar - det höga oljepriset. Det senaste året har oljepriset genomsnittligt varit högre än till och med 2008. Jacob Pedersen, flyganalytiker på Sydbank i Danmark säger:
- Jag tror att priserna på inrikesflyg behöver höjas, säger han, och konstaterar att bränslepriserna är historiskt höga samtidigt som biljettpriserna är historiskt låga.
Flygbolagens dåliga lönsamhet är knappast någon överraskning. Jag har sagt det förut och upprepar det igen - större delen av flygbranschen är dödsdömd.
Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.
  • Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
  • Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.
I dagsläget är det till och med dubbelt dåligt. Ekonomisk kris gör det svårt att höja priserna, samtidigt som oljepriset är fortsatt högt.
Alla flygbolag har problem med lönsamheten, säger Åhström. Problemet stavas framför allt stigande bränslepriser, men det handlar också om en svårighet att få ut tillräcklig förtjänst per passagerare och flygkilometer. Det är ett problem som de mindre bolagen delar med de större. Alla sitter i samma båt.
Dålig lönsamhet för flygbolagen är inte heller någon ny företeelse, utan trafikflyg har genom åren haft väldigt dålig lönsamhet trots stora subventioner.
Trots den starka tillväxten och trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser så har den globala flygbranschens lönsamhet genom åren varit pinsamt dålig. Under åren 1963-1979 gick flygbranschen som helhet mestadels med vinst, men en rätt futtig sådan runt 2,5%. På normala företag ställs helt andra vinstkrav. Under åren 1984-1989, 1995-2000, 2006-2007 samt 2010 gick flygbranschen också med vinst, men fortfarande dålig vinst. Dessemellan har det varit några omgångar med kraftiga förlustår för flyget, och dessa förlustomgångar ser ut att bli värre för varje gång. För 2011 har jag ännu inte hittat någon siffra.

Det klagas över att Skyways konkurs slår mot småorterna, men som jag ser det är det snarast en fördel att de tvingas ställa om från flyg redan nu. Cornucopia skriver:
En omställning skulle skyndas på genom samma beskattning för flygbränsle som för markbränsle.

Vi kommer ha flyg även efter 2030, men massflygindustrin kommer vid det laget sedan länge vara historia. Massflyget är en parantes vi upplevt de senaste decennierna och kommer försvinna. Bygger man sin existens på att snabbt kunna flyga till Stockholm så är det bara att inse att det inte är hållbart i längden och ta lämpliga åtgärder. Även om de inte är önskvärda.
Tyvärr är flyget ett prestigefyllt transportmedel och jag gissar att kommunpampar och rikspolitiker kommer att fortsätta att gynna flyget.

2010-04-22

Godnatt SAS

Allas vårt statliga flygbolag SAS kom med sin kvartalsrapport idag på morgonen. Det enda positiva man kan säga är att det åtminstone inte är mycket värre än förra året, utan på ungefär samma katastrofala nivå. Nästan en miljard kronor i förlust gjorde SAS första kvartalet 2010, vilket skulle betyda nästan fyra miljarder på helåret, alltså nästan lika mycket som hela den planerade nyemissionen på fem miljarder. Dessa jätteförluster görs också trots att SAS genomfört ett besparingsprogram på flera miljarder. Omsättningen var också betydligt lägre första kvartalet i år (9,5 miljarder) än motsvarande kvartal förra året (11,3 miljarder), så en lika stor förlust i kronor är mycket större procentuellt sett.

Detta katastrofalt dåliga resultat var innan effekterna av vulkanutbrottet nu i april. Till och med igår räknar SAS med att vulkanaskan försämrat andra kvartalets resultat med 460 miljoner kronor. Då är troligen inte allt över, eftersom det ser ut att fortsätta vara stängda flygplatser av och till ett tag till.

Vulkanutbrottet kom extra olägligt för SAS, då de just håller på med slutspurten i sin nyemission på 5 miljarder kronor. Bolagets ledning höll på att resa runt i Europa för att övertyga investerare, men blev avbrutna av flygstoppet. Många redan värvade investerare kanske också tänker till lite extra nu. Visserligen har man sex stora investmentbanker som garanter för nyemissionen upp till 2,1 miljarder, men nu visar det sig att det finns en klausul i avtalet som säger att de kan dra sig ur om det inträffar "väsenligt negativa händelser", vilket vulkanutbrottet garanterat kvalificerar som. Om en av bankerna skulle hoppa av gör troligen de andra det också, men å andra sidan sägs det att "i stort sett alla bankerna som är med och garanterar emissionen är stora långivare till SAS och att de därför har ett egenintresse av SAS ska klara sig". Fast frågan är hur långt intresset sträcker sig om de anser att bolaget är räddningslöst förlorat i alla fall. Och faller nyemissionen så faller nog SAS.

Det är inte bara SAS som går dåligt, utan även konkurrenten lågprisbolaget Norwegian kom med kvartalsrapport i morse och gjorde en förlust på 199 miljoner norska kronor jämfört med en förlust på 110 miljoner samma period förra året. Detta trots att antalet passagerare ökade med 28% och omsättningen steg från 1 387 miljoner norska kronor till 1 592 miljoner.

Vulkanutbrottet har ju försatt ytterligare flygbolag på pottkanten. Redan nästa vecka blir likviditetskrisen akut för flera av de svenska bolagen. Vi lär nog få se ett efterspel de närmaste månaderna av konkurser inom flygbranschen i hela Europa. Låt oss bara hoppas att inte flygbranschens lobbygrupper är tillräckligt starka för att mjölka ut en massa statsstöd.

Som bloggaren Svensson påpekar är en omställning av Europas transportsystem nödvändig. Även om jag inte håller med om alla hans förslag så är grundprincipen riktig. Det finns som han påpekar idag ofta inga vettiga alternativ till flyget. Vi skulle med bättre tåg- och båttrafik få ett mer störningsokänsligt transportsystem. Visserligen inte lika snabbt som idag, men betydligt mindre energislösande och betydligt mer robust.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2010-04-20

Flyget och resebranschen blöder

Flygbranschen blöder efter flera dagar mer eller mindre flygstopp på grund av "vulkanen svarta svanen" och ber därför regeringar och EU om hjälp. Även resebyråerna går dåligt och vill ha statsstöd. Likviditeten verkar vara dålig både för flygbolag och resebyråer, eftersom tydligen flera små resebolag riskerar konkurs inom några dagar. Men vår näringsminister Maud Olofsson säger som tur är nej. Och det gör hon rätt i, tycker jag. Annars borde ju företag som drabbades svårt ekonomiskt av den hårda vintern med liknande resonemang också kunna begära statsstöd. Men eftersom flyget är ett så prestigefyllt transportmedel finns det många som förordar statsstöd, exempelvis den brittiske premiärministern Gordon Brown.

Frågan är nu vem som ska betala alla extrakostnader för hotell med mera. Det ser redan ut som om det kan bli strid mellan flygbolag och researrangörer, då flygbolagen överger strandsatta resenärer och dumpar kostnaden i knät på researrangörerna, som betalar notan tills vidare. Det kan bli rättstvister om detta senare, men frågan är om inte många researrangörer är i konkurs innan dess. Ska flygbolagen hugga av en av de händer som föder dem, d.v.s. researrangörerna? Eller vill de inte längre ha dem som mellanhand och ta deras pengar själva? Eller agerar bara flygbolagen i panik?

Idag har en del flyg kunnat gå, eftersom man på många ställen lättade på flygrestriktionerna. Flygbolagen klagar vill kunna flyga mer, men piloterna vill ta det säkra före det osäkra. Jag håller nog på piloterna istället för flygbolagen. När bolag drabbas av ekonomisk panik kan ledningen lätt fatta irrationella beslut.

Nu ser det ut som om det blir flygstopp igen med stängda flygplatser i Sverige ikväll och imorgon. Eftersom stora delar av jökeln ovanpå Eyjafjallajökull nu har smält bort blir det kanske lite av och till med askmoln de närmsta dagarna, och istället mer lavaflöden. Men det räcker ju med att det ligger askmoln över en av flygplatserna på en flygrutt för att den ska ställas in. Vi får se hur det går med hoppet om normal flygtrafik från torsdag. Askmolnsprognoser kan ses hos Met Office.

Frågan är nu hur länge olika företag kan hålla ut och hur hårt de blivit drabbade när kaoset väl är över om några dagar eller en vecka. Som jag skrev häromdagen kan detta mycket väl vara en "svart svan" för ekonomin. Kortsiktigt kanske just-in-time-tänkande lönar sig, men utan reservplaner blir det katastrof när en händelse av typen "en gång på flera decennier" inträffar. Frågan är om några företag kommer att lära sig av detta? Kanske några. Kommer samhället i stort att lära sig något? Jag tvivlar. Folk kommer att vilja fortsätta att göra weekendresor till London eller chartersemestrar till sydliga länder och ser nog detta som en tillfällig om än allvarlig störning. Frågan är hur länge man kommer att ha råd och möjlighet till det så här på andra sidan oljekrönet. Men det kanske är lika bra att passa på att resa så länge det går, eller blunda och leva loppan så länge det varar. Sverker Lenas skriver i DN idag.
Beredvilligheten att till varje pris klamra sig fast vid flyget som transportmedel framstår som något tragikomisk när man tänker på att flygets dagar ändå är räknade. På andra sidan oljetoppen blir våra järnfåglar vingklippta på nytt, då det inte finns något realistiskt alternativ till olja som flygbränsle.

Likväl kan den närmast religiösa tron på att Marknaden inom kort ska trolla fram en hållbar ersättning till oljan mycket väl visa sig vara vårt svar på vissa isolerade naturfolks cargokulter, som bland annat omfattat försök att tillverka radioapparater av kokosnötter eller anlägga låtsasflygplatser i tron att där ska dimpa ned lastboxar med västerländska konsumtionsartiklar.
Dagens industri- och informationssamhälle är så oerhört komplext och beroende av stora mängder energi att det lätt får svåröverskådliga och vidsträckta effekter när något går fel. DN:s Karin Bojs tycker att vi bor på en skör planet, men bloggrannen Cornucopia påpekar att det istället är det högteknologiska samhället som är skört.

[Andra bloggar om , , , , ]

2010-04-18

En vulkan? Nej, en svart svan!

Eyjafjallajökulls utbrott är den typ av händelse som kvalar in i kategorin "svarta svanar". Begreppet har gjorts berömt genom kunskapsteoretikern Nassim Nicholas Talebs bok "The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable" som utkom 2007. Har du inte läst den föreslår jag att du gör det. Tyvärr finns den inte i svensk översättning.

"Svarta svanar" är "osannolika" händelser som ingen kunde förutse, men som får stora konsekvenser. Att det kunde bli vulkanutbrott på Island var i och för sig inget oväntat, men ett vulkanutbrott som skulle sprida aska som stoppar flygtrafiken över större delen av Europa har jag inte hört ens de vildaste domedagsprofeterna spekulera om innan det nu hände. Visserligen var det känt att vulkanaska kan utgöra en fara för flyg - läs t.ex. hos USGS eller på Wikipedia - men ingen hade vad jag vet förutsett ett flygstopp i denna utsträckning.

Ingen vet ännu hur länge flygstoppet kommer att pågå. Sist Eyjafjallajökull hade utbrott varade det i över ett år. Den gången var det dock inte under hela året fråga om explosiva utbrott som spred aska, utan explosiva utbrott kom periodvis. Men vi kan nog räkna med att flyget kommer att stå still i ett par dagar till och att det kan komma fler perioder av flygstopp framöver. På hög höjd blåser vindarna alltid mer eller mindre från väster, så Skandinavien kommer nästan garanterat att drabbas så fort Eyjafjallajökull spyr ut aska. Islandsbloggen har som vanligt god koll på läget.
Utbrottet pågår alltjämt med oförminskad styrka, och det finns inget som tyder på att det är på väg att mattas av. Gissningarna i nuläget är att det därför fortsätter i åtminstone ytterligare några dagar, men det utesluter inte att utbrottet också skulle kunna pågå i flera år. I går morse registrerades också flera jordskalv vid Eyjafjallajökull, vilket är ännu ett tecken på kraftig aktivitet, medan jordskorpans rörelser minskat något. Landhelgisgæsla Íslands flög över vulkanen i går kväll och noterade att kratern har ökat i storlek.
Tydligen har bara en tredjedel av isen ovanpå vulkanen smält så det finns gott om vatten kvar för att möjliggöra ytterligare askmoln.

Även kortvarig exponering för vulkanaska kan skada jetmotorer, vilket finländarna fick erfara i torsdags, så man lär nog ta det säkra före det osäkra och stoppa allt trafikflyg så fort aska finns i närheten. Men nu rapporteras att KLM och Lufthansa gjort flygtest i askmolnet, som verkar ha fallit väl ut. Frågan är om de helt enkelt hade tur? Askmolnet borde rimligtvis vara olika utspätt på olika ställen. Om man nu börjar flyga vissa flygningar trots askmolnet kommer man nog att stoppa allt igen första gången ett flygplan har otur och får problem. Att flyga under askmolnet är inte heller någon lösning för trafikflyget, då det drar mycket mer bränsle. Förutom kortare räckvidd blir det ju också betydligt dyrare då. Så vi får nog bereda oss på ett långvarigt flygstopp.

Flygstoppet över Europa kan visa sig ha en hel del delvis överraskande effekter i ekonomin. Cornucopia skrev redan i fredags om finansiella och säkerhetspolitiska konsekvenser av vulkanaskan. Nu tänkte jag fylla på lite med mina tankar om vilka delar av ekonomin som kan drabbas.

Flygbolag och flygplatser är självklara förlorare. De flesta flygbolag har haft ett av sina sämsta år under 2009, så deras ekonomi är redan ansträngd. Detta flygstopp kan komma att bli droppen som kommer bägaren att rinna över. Som jag har konstaterat förut är det troligen redan för sent att sälja av svenska statens andel i SAS och nu får det väl definitivt anses vara kört. Kanske en symbolisk försäljning för en krona är möjlig? Normalt går runt 28000 flyg i Europa varje dag, så det är ingen liten bransch som nu får ett kollektivt konkurshot över sig. Kedjan av effekter kan bli lång, när alla underleverantörer till flyget också drabbas.

Inte minst drabbas charterbranschen, då de får extrakostnader för att ta hem strandade resenärer eller inkvartera dem på hotell.

Hotellbranschen kan tyckas vara en vinnare, men det borde gå på ett ut. Samtidigt som det blivit kvar en massa folk på olika ställen, så tillkommer samtidigt inga nya resenärer. Undantaget är förstås hotell i närheten av flygplatser, som nu är fullbelagda. I längden blir dock hotellbranschen en förlorare om resandet minskar.

Vinnare blir självklart alla andra transportmedel - tåg, bussar, färjor, hyrbilsbolag, taxi, åkerier. Bensinstationer borde också gå bra när fler tar bilen istället för att flyga. Ett problem är dock att mycket av trafiken inte är anpassad till de reseströmmar som uppkommer när flyget ligger nere. Men det borde ju vara fullt möjligt att sätta in t.ex. Arlanda Express' snabbtåg på andra linjer istället för att de ska gå till en tom flygplats.

Att fraktflyget ligger nere drabbar alla branscher som är beroende av flygtransporter. Att vi inte kan köpa brytärter (sockerärter, Sugar Snaps) från Kenya eller snittblommor kan vi nog leva utan. Värre blir det förstås för alla som producerar dessa varor. I dagens läge är det inte roligt att vara kenyansk brytärtsodlare eller snittblommeodlare i Colombia. Här drabbas alltså framförallt fattiga länder i Afrika och Sydamerika.

Enligt Swedavia går det varje dag varor med flyg ut ur Sverige för 500 miljoner kronor per dag och lika mycket kommer in.
- Svenskt näringsliv arbetar med mycket korta ledtider för sina insatsvaror och reservdelar. Dessa just-in-timeleveranser gör att de är oerhört beroende av att transporterna fungerar dagligen, säger Henrik Littorin till DN.se
Om detta rör sig om viktiga varor kan det leda till stopp i produktionsprocesserna. Särskilt reservdelar till elektronik kan drabbas. Om ett kretskort i en telefonväxel går sönder beställs det kanske med flyg från någon fabrik i östra Asien. Att hitta alternativa transportvägar tar tid, förutom att själva transporten också tar längre tid och kanske kräver att man har lager på närmare håll. I andra ändan blir det också problem eftersom det inte finns någon lagerkapacitet för de varor som skulle ha skeppats iväg med flyg. Men de största problemen torde bli där delarna behövs. Maskiner går inte att reparera utan reservdelar.

En annan sak som stoppas är specialistkonsulter. En vän till mig arbetade förut för Ericsson som telefonväxelspecialist och flög hela tiden ut till olika länder för att fixa problem med telefonväxlar som de lokala teknikerna inte klarade av. Sådana specialistkonsulter finns det fler av och de kan nu inte i samma utsträckning zappa iväg jorden runt, vilket borde leda till längre tider för att fixa problem av olika slag.

Postgången kommer också att störas, framförallt till öar som Gotland, men även mycket av postgången inom Europa måste nu läggas om till andra transportmedel, något som det inte finns uppbyggda rutiner för. 27% av postförsändelserna i Sverige går tydligen med flyg. Även transportföretag som DHL drabbas.

Länder med stor turistbransch drabbas också hårt, när väl de strandade resenärerna åkt hem. Jag kommer osökt att tänka på Grekland, där flygstoppet kan spä på med ytterligare problem för den redan ansträngda ekonomin.

Kulturen och sporten drabbas då en mängd evenemang måste ställas in när gästande artister eller bortalag inte kan komma.

Värre är att flygstoppet kan stoppa transporter av organ för transplantationer.

Alltihop visar på vårt moderna samhälles oerhörda sårbarhet. Hela samhället bygger på att allt ska fungera och dessutom "just in time". Därför kan sådana här händelser få så vidsträckta konsekvenser och bli till "svarta svanar". Jonas Fogelqvist resonerar mer om sårbarheten.

Många hoppades på att Sveriges och Europas ekonomi nu skulle kunna repa sig från effekterna av finanskrisen, men Eyjafjallajökulls utbrott kan visa sig vara den "svarta svan" som gör att ekonomin går in i en ny kris och BNP krymper även i år. Vi har nog inte sett eller tänkt på alla effekterna ännu.

Min gissning så där "med fingret i vädret" är också att finansmarknaderna inte kommer att bli särskilt muntra när de öppnar igen imorgon och det visar sig att flygstoppet i Europa inte gick över så snabbt.

Nåväl, senaste uppdateringarna om askmolnets utbredning kan man se hos Met Office. Den översta länken på den sidan visar senaste prognosen och där syns ännu ingen större förändring.

Jag ser nu att Cornucopia också skrivit en artikel nu på morgonen om vulkanaskan som "svart svan" med mycket likartat innehåll som den ni just läser, men han var tydligen uppe en timme tidigare än jag.

P.S. Det finns också "gråa svanar". Det är händelser med stora konsekvenser som inte förutsågs av de flesta, men där många ändå varnat för dem innan. Lehmans konkurs var en typisk grå svan.

[Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ]

2010-04-15

När ska det flygas igen?

Många frågetecken blir det med anledning av att flyget står still idag och med största sannolikhet imorgon fredag också, då man räknar med att runt 85000 flygresenärer kommer att drabbas i Sverige. Frågan är ju framförallt hur länge flygstoppet kommer att vara. De svenska myndigheterna räknar högst med ett par dagars stopp. På ett sätt låter det inte osannolikt, med tanke på att vid normala väderleksförhållanden denna tid på året går luftströmmen från Island i en mer nordostlig riktning än vad den gjorde idag. Då skulle inte askan blåsa in över annat än kanske nordligaste Skandinavien. Det var otur för flyget att det råkade blåsa just som det gjorde när Eyjafjallajökull fick sitt utbrott. Det är inte osannolikt att vulkanutbrottet pågår länge, med tanke på att 1821, när Eyjafjallajökull senast hade utbrott, så pågick det i drygt ett år. Men det behöver inte innebära flygstopp i nordvästra Europa i flera månader, utan istället några dagars flygstopp då och då under dessa månader. Men det kan vara nog så illa för flygbolagen, som redan brottas med svåra problem p.g.a. ekonomisk kris och högt oljepris. Om flyget blir opålitligt kan det gynna andra transportmedel, vilket i och för sig vore positivt.

Frågan är också vilka effekter vulkanutbrottet kommer att ha förutom på flyget. Än så länge inte särskilt mycket, verkar det som. De inställda flygen gör att det blir högre tryck på tåg- och landsvägstrafiken, vilket kan medföra trängsel på tågen och eventuellt fler trafikolyckor. SJ har också svårt att få fram fler vagnar till att sätta in extratåg. Swebus har också satt in många fler bussar för att klara av passageraranstormningen.

Tidigare idag nämnde jag att Västerbottens landsting varnat personer med vissa sjukdomar, men Socialstyrelsen gick ut idag och sade att det inte är någon hälsofara, eftersom vulkanaskan inte är nere på marknivå.

För den som vill se prognoser för askspridningen kan man titta på kartorna på brittiska Met Offices vulkansida. Kartorna i högerkanten på den här artikeln visar hur askmolnet väntas ligga imorgon kl. 8, respektive kl. 14 svensk tid. Det ser alltså ganska kört ut för flyget över Brittiska öarna, Skandinavien och Finland imorgon.

På Kunskapsbloggen kan man läsa om att det inte är första gången ett isländskt vulkanutbrott påverkar Europa.

Vad gäller utrikesminister Carl Bildt, som hade problem att komma ifrån London idag p.g.a. "asagudarnas vrede", så kan man läsa på hans blogg att han tog tåget till Bryssel. Det lär nog få bli tåg därifrån också, om han vill komma hem till helgen.

[Andra bloggar om , , ]

Vulkanstopp...

Vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull är nu inte bara en lokal angelägenhet, utan askmolnet drabbar nu hela Nordvästeuropa. Den nyss ankomna våren lär stoppa upp ett tag på grund av askmolnet. Den mest omedelbart märkbara effekten i vårt industri- och kommunikationssamhälle är dock att flygtrafiken lamslås och flygplatser stängs. Detta sker nu i Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige. Samt Belgien, Holland, Irland och delar av Tyskland - det kan bli mer. Hela Sveriges luftrum stängs. Självklart blir det kaos på flygplatserna och det verkar vara dåligt med information till resenärerna. Man kan gissa att tågen raskt kommer att bli fullbokade. Bloggrannen Ylven berättar att hon är strandad i Frankrike. Och det är fler som blivit strandade av inställda flyg. Expressen rapporterar att Carl Bildt inte kan flyga från London och Mats Odell inte kan ta sig till ministermöte i Madrid. Charterbolagen får problem med att få hem passagerare. Närmsta flygplats kan vara t.ex. Helsingfors och då blir det dyrt med vidare transporter.

Det är inte dålig sikt som gör att planen inte kan flyga, som man kunde tro när man hör ordet "askmoln".
Orsaken till flygstoppet är att askmolnet kan påverka elektroniska system och motorns kompressioner. Trots att aska har andra egenskaper än sand kan man säga att planet blir blästrat, förklarar Gun Karlsson på Luftfartsverket för SvD.
Och flygstoppet kan vara länge om man har otur.
– Vindriktningen är fortfarande stadig från väster och därför kan man räkna med flygproblem i dag och åtminstone i morgon fredag. Det kan pågå i dagar eller också i veckor eller månader säger Reynir Bödvarsson, jordbävnings- och vulkanexpert vid Uppsala universitet, till TT.

Han påminner om Eyjafjallajökulls senaste utbrott 1821. Då pågick aktiviteten i över ett år.
Ett år! Det skulle troligen innebära dödsstöten för flygindustrin. Redan några dagars flygstopp är ganska illa för krisbolag som SAS.

Vill man följa hur det går på Island är som vanligt Islandsbloggen en av de bästa källorna.

Askmolnet ger även andra effekter i Sverige. Landstinget i Västerbotten varnar nu för att personer med vissa sjukdomar, exempelvis astma, inte ska anstränga sig i den förorenade luften. Men de kan nog sitta still och njuta av de vackra solnedgångar vi lär få se om vädret är någorlunda klart.

Förutom de kortsiktiga effekterna av vulkanutbrottet kan det också orsaka kallare väder ett längre tag, beroende på hur stora utsläppen blir. Större kan de framförallt bli om grannvulkanen Katla skulle få utbrott.
Men utbrottet kan få andra konsekvenser. I närheten av Eyjafjallajökull ligger vulkanen Katla – den vulkan som forskare trott skulle få nästa stora utbrott.

– Den här händelsen föregås av en lång period med jordbävningar. Vulkanen har både stigit och svällt sedan början av året. Ett möjligt scenario vi tittar på nu är att det här lilla utbrottet kan leda till ett större, säger Pall Einarsson, geolog vid Islands universitet, till nyhetsbyrån AP.

Einarsson säger till den isländska tv-stationen Ruv att vulkanen i Eyjafjallajökull och Katla är starkt sammankopplade och att alla tidigare utbrott i Eyjafjallajökull har kunnat kopplas till Katla. Katla ligger under glaciären Myrdalsjökull och hade sitt senaste utbrott 1918.
Det är här man kan få till rena domedagsscenarier. Göran Fröjdh tar upp ämnet idag.
Det vi ska vara riktigt oroliga för är Eyjafjallajökull-utbrottet ska trigga igång en större eruption i den närliggande större vulkanen Katla. Vid ett annat stort utbrott 1783 från vulkanen Loki, drabbades Europa under flera år framöver av sjukdomar, död och missväxt. Utbrottet gav upphov till ett gigantiskt svavelmoln, som med sydostliga vindar drog in över Storbritannien, Frankrike och Nederländerna där det låg stilla under månader.
[...]
Molnet drog till sist vidare och följdes av den längsta vintern i mannaminne. Den sena våren och kalla sommaren 1784 gav upphov till missväxt och svältkatastrofer, inte bara i Europa. Stoftet och askan förändrade vädermönstren över hela världen under flera år framöver.
På Wikipedia kan man läsa att vulkanen hette Laki och att "utbrottet 1783 dödade 75 procent av Islands boskap och 21 procent av Islands dåvarande befolkning" samt att svavelmolnet då låg kvar i åtta månader. Mer finns att läsa på engelska Wikipedia.

Vi får innerligen hoppas att utbrottet i Eyjafjallajökull inte är en "svart svan" som råkar flyga förbi, utan att det går över ganska snart.

[Andra bloggar om , , , , ]

2008-10-29

Sterling Airlines i konkurs

Det danska lågprisflygbolaget Sterling gick i konkurs idag. Och jag flög utomlands med dem för två veckor sedan. Jag var redan innan resan lite fundersam på om jag skulle kunna bli strandsatt, men resan var ju redan betald och klar, så jag åkte i alla fall. Jag bedömde att de inte skulle lämna in konkursansökan riktigt än. Som tur var för mig kom ju konkursen inte just då. Puh!

Som jag har sagt redan för nästan ett år sedan... flyget är en av de branscher som kommer att drabbas hårdast av denna kris. Först en oljeprisspik, sen drastiskt minskat resande p.g.a. finanskris, arbetslöshet, ekonomisk osäkerhet. Räkna med många fler konkurser. Endast ett litet urval flyg för de rika kommer att finnas kvar.

Redan i våras gick ett antal amerikanska lågprisflygbolag under. Lågprisbolagen drabbas först därför att de inte har några marginaler att ta av. Troligtvis kommer dock Ryanair att överleva längre än andra lågprisbolag, eftersom de har stordriftsfördelar. De verkar också bättre och mer realistiskt skötta än de andra lågprisbolagen. Risken finns att många "vanliga" flygbolag som är illa skötta går i putten före Ryanair, t.ex. Alitalia.

Och alla stolta utbyggnadsplaner för flygplatser runt om i världen? De kommer förhoppningsvis att ställas in snart, både för att trafiken kommer att minska och för att det kommer att saknas pengar till att genomföra dem.